Hela Sydamerika oroar sig för kaoset i Venezuela. Här ett solidaritetsmöte i Peru.

Luthersk, latinamerikansk och liten – så lever kyrkorna i turbulensen

LATINAMERIKA.

I Sydamerika är de lutherska kyrkorna försvinnande små. Men de har sin plats i samhällen som genom årtiondena har förblivit turbulenta. Kyrkpressen talade med ”presidenterna” för kyrkorna i
Venezuela och Bolivia.

17.9.2024 kl. 10:00

De är biskopar, men den termen är för katolsk för dem så de kallar sig kyrkoledare, presidente, de lutherska ledarna Freddy Choque från Bolivia och Gerardo Hands från Venezuela.

Lutherdomen i det katolskt, och numera också evangelikalt, dominerade Latinamerika är försvinnande liten.

Bolivias lutherska kyrka räknar med 10 000 gudstjänstbesökande medlemmar. Den har byggts upp på 1930-talet av amerikanska lutherska missionärer som lämnade fruar och barn i Amerika och tog båten till Chile och arbetade sig upp från kusten till bergs­landskapen i Bolivia. Där hade de den första tiden svårt med den tunna luften och var rädda för att dö, säger Freddy Choque.

"När det första missionärerna från USA drog sig tillbaka sprack kyrkan. Där lokala bolivianer tog över hade man till en början inga pengar, resurser eller löner."

Den evangelisk-lutherska kyrkan i Bolivia har ett starkt fotfäste bland ursprungsbefolkningen i landet och gudstjänsterna är ofta flerspråkiga, åtminstone på spanska och aymara. Men bland lutherska kyrkor i Sydamerika är Bolivias kyrka faktiskt störst.

Missionärerna från USA drog sig tillbaka på 1970-talet och då sprack kyrkan; i den kyrka Freddy Choque själv leder tog lokala bolivianer över ledningen, till en början utan pengar, resurser eller ens löner, säger Freddy Choque.

Venezuela: Rötter i Lettland

Venezuelas evangelisk-lutherska kyrka byggdes upp på 1950-talet av tyska emigranter från bland annat Lettland och Ungern. Gudstjänstlivet har också förblivit mera ”europeiskt”. Själv har Gerardo Hands, 69, brittiska rötter.

De aktiva lutheranerna i Venezuela är bara 1 200 till antalet. Kyrkan lider dessutom av den urspårade socialistiska regim som sedan den fick makten 1999 har fört landet i fattigdom, mass­flykt och misär.

– Omkring åtta miljoner venezolaner bor redan utomlands och efter presidentvalet i somras räknar man med att ytterligare två miljoner ska lämna landet, säger Gerardo Hands.

Hans eget samfund tappar därmed också medlemmar. Många flyr av ekonomiska skäl till grannländer som Colombia och Brasilien, eller till USA. De tyska familjer som var med om att grunda kyrkan har också antingen emigrerat, eller dött ut. Kyrkan har just nu nästan inga präster, utan Gerardo Hands får jobba med att utbilda lekmän för uppgifter i kyrkan.

En av den venezolanska lutherska kyrkans fokus är kring den nationella krisen kring barnen i landet. Ofta följer de inte med föräldrarna utomlands, utan lämnas hos mor- och farföräldrar eller andra släktingar.

– Förr emigrerade högutbildade, läkare, ingenjörer, arkitekter, universitetslärare. De senaste tio åren har det varit människor från mellan- och lägre mellanskikt. De fattiga.

Varför följer inte barnen med sina föräldrar?

– De har inte råd att försörja dem utomlands. Många har tänkt sig att bara flytta bort för en tid för att kunna skicka hem pengar till familjen.

Den utbredda fattigdomen i Venezuela har också lett till att familjerna faller sönder helt och hållet och barnen blir gatubarn, dras in i kriminella gäng, droger eller blir sexuellt utnyttjade.

– Barnen är väldigt sårbara. Det är upp till oss att arbeta för att skydda och försvara dem.

Venezuela har styrts socialistiskt under presidenterna Hugo Chávez (till 2013) och sedan efterträdaren Nicholas Maduro, långt från nordiska social­demokratiska idéer om ett jämlikt folkhem. Valet i juli där Maduro blev omvald har internationellt anklagats brett för valfusk.

Bolivia: Kyrkan undviker politik

Sydamerika är en väldig kontinent. Från Gerardo Hands bas i Valencia i Venezuela till Freddy Choques kansli i La Paz i Bolivia är det tretusen kilometer rakt söderut.

De två träffas ändå årligen vid de nord- och sydamerikanska lutherska kyrkornas gemensamma ledarskonferens Col. Gerardo har besökt Bolivias lutherska kyrka; Freddy är ännu skyldig honom en svarsvisit.

– Hans kyrka är mera latinamerikansk, säger Gerardo Hands om Bolivias kyrka, vi är mera formella. De har latiniserat sin liturgi och sjunger med cuatro, den där lilla gitarren.

"För att växa måste vi evangelisera, knacka dörr, tala om för människor att Gud älskar dem. Det är så vi växer."

Också Freddy Choques Bolivia är ett land med tvära kast i politiken. Också här har kyrkan ett omfattande socialt arbete. Trots att landet har haft flera vänsterregeringar har landets senat gett erkänsla för kyrkans arbete.

– Vi befattar oss inte med politiska teman. Oberoende av vad som är höger och vänster gör vi det vi ska som kyrka, säger Freddy Choque.

I det kyrkliga landskapet arbetar den lutherska kyrkan ofta med dem som har det ekonomiskt allra knappast.

– Överklassen har alltid varit katolsk, amerikanerna har kommit med sina engelskspråkiga skolor och riktat sig till medelklassen. Och vi arbetar därifrån neråt, med landsbygden, med indigenos, ursprungsbefolkningen.

Så är det också ett av kyrkans viktiga sociala arbeten att förse byar med rent dricksvatten.

Särdrag hos Bolivias lutheraner kan Freddy Choque egentligen inte peka på. Församlingarna har olika stil, och gudstjänsterna kan vara ganska olika. En kyrkohandbok har kyrkan visserligen, men den tar man mest fram bara vid större högtider, säger han.

Kyrkan i Bolivia har 100 församlingar och etablerar också nya. Det sker för det mesta med evangelisationen först, mera sällan via socialt arbete.

– Jag skickades nyligen för att öppna en ny församling. Vi besökte stadsdelen, delade ut flyers, bjöd in kyrkan, hade någonting för barnen.För att växa måste vi evangelisera, knacka dörr, tala om för människor att Gud älskar dem. Det är så vi växer.


FAKTA: Mål för finländsk mission

  • De lutherska kyrkorna i Bolivia och Venezuela får vardera stöd av Finska missionssällskapet FMS.
  • Bolivias lutherska kyrka har omkring 10 000 gudstjänstbesökande medlemmar. FMS sänder snart en missionär, som bland andra Kyrkslätt församling stöder, till landet.
  • Venezuelas lutherska kyrka drabbas hårt av massemigrationen och har 1 200 medlemmar och stor brist på präster. FMS har deltagit i att 40 000 barn i fjol fick nödhjälp, främst mat.
  • För tillfället verkar inga finländska missionärer i länderna. Senare i år får Bolivia en finländsk FMS-missionär som stöds av bland andra Kyrkslätts svenska församling.
  • Ländernas kyrkoledare besökte Finland vid missionspartnersamtalen i Helsingfors i augusti.
Jan-Erik Andelin


Kyrka. Äktenskapet öppnas för par av samma kön och Svenska kyrkan ska ansöka om vigselrätt. 5.10.2009 kl. 00:00

Samhälle. Kyrkans Utlandshjälp beviljar 50 000 euro ur sin katastroffond för att hjälpa offren för onsdagens jordbävning på ön Sumatra i Indonesien. 3.10.2009 kl. 00:00

Samhälle. Flera kyrkor i USA ordnar välsignelseakter för husdjur i början av oktober, rapporterar Dagen. 4.10.2009 kl. 00:00

Samhälle. Svenska kyrkans program på bokmässan i Göteborg lockade mer än 11 000 besökare, rapporterar Svenska kyrkan. 2.10.2009 kl. 00:00

Samhälle. Störtregnen har åstadkommit stor skada i Tarza i södra Mauretanien. Finska Missionssällskapet (FMS) har beviljat 30 000 euro i katastrofhjälp för översvämningsoffer via Lutherska världsförbundet. 2.10.2009 kl. 00:00

Kyrka. Att ekumeniskt möta invandrare är en utmaning för både lutheraner och baptister. Frågan diskuterades vid det femte teologiska samtalet mellan baptister och lutheraner den 22-23 september i Österhankmo utanför Vasa. 1.10.2009 kl. 00:00

Voit myös mainostaa Kyrkpressen-tabloidissa, lue lisää. Miksi? Kyrkpressen.fi-sivujen kuukausittainen kävijämäärä on 200 000. Sivusto avattiin maaliskuussa 2007. Ensimmäiset 18 kuukautta toivat sivuille yli 140 000 uniikkia vierailijaa. Viikoittain uniikkeja kävijöitä on 4000 ja kuukausittain 14 000. Keskinmäärin sivuilla viihdytään runsaat 7 minuuttia ja käydään kuudella sivulla. Kyrkpressen.fi-lukijat ovat uskollisia: lukijoista noin 70 % on säännöllisiä kävijöitä. Tilastoja ajalta maaliskuu 2007 - syyskuu 2008: 140 000 uniikkia kävijää 3 miljoonaa sivujen latausta (ei sis. hakurobotteja) Liikenne lisääntyy jatkuvasti. Vuosi 2007 oli loistava aloitusvuosi, mutta kauden rauhallisin kuukausi (heinäkuu 2008) on silti vilkkaampi kuin vuoden 2007 vilkkain kuukausi. Keskimääräinen oleskeluaika on noin 7 minuuttia Tuoreet uutiset päivittäin Yli 12 000 blogikirjoitusta, ja 30 000 kommenttia Vaikutusalueena koko Suomen ruotsinkeliset ja kaksikieliset alueet (ks. kartta vuodelta 2008) Tavoitteenamme on luoda ilmoittajille näkyvyyttä niin, että myös lukijat viihtyvät sivuilla. Jos banneri tuotteineen herättää mielenkiintoa ja kohdesivu vastaa asiakkaan odotuksia, uskomme että tavoitat kohderyhmäsi. Ilmoituskoot ja hinnat Ilmoitusten hinta lasketaan tuhatta näyttöä kohden, CPM (Cost Per Thousand). Minimimäärä on 50 000 näyttöä, mikä vastaa voin viikkoa banneripaikalla B. Banneripaikojen A ja C ilmoitukset ovat vaihtuvia. Ilmoituksen näkyvyysaika näyttökertaa kohden määräytyy banneripaikan ilmoitusten kokonaismäärän mukaan. Näyttöjen määrä paikoilla A ja C on siis muuttumaton, mutta näyttöjen nopeus vaihtelee. Alla näet ilmoitusten paikat. Tarjoamme kolmea vaihtoehtoa: paikka A (yläbanneri), paikka B (palsta) ja paikka C (alabanneri). Myös puolikas B-paikka on mahdollinen (B2).     Banneri- tyyppi CPM (hinta/1000) 50 000 näyttöä 100 000 näyttöä 200 000 näyttöä A - 450 x 150 px 6 € 300 € 510 € 840 € B - 180 x 150 px 4 € 200 € 340 € 560 € B2 - 180 x 75 px 2,5 € 125 € 212,50 € 350 € C - 468 x 60 px 4 € 200 € 340 € 560 € Flash-banneri, jossa liikkuva kuva ja/tai ääni + 20 %. Tiedoston koko ja formaatti Valmis JPG-, GIF- tai Flash-tiedosto. Tiedoston tulisi olla mahdollisimman kevyt. Malli Maksimikoko A 35 Kt B 20 Kt C 25 Kt Flash-tiedostot kuvataajuus enintään 18 fps (frames per second) maksimipituus 30 sek ääni saa kuulua vain silloin, kun hiirtä liikutetaan ilmoituksen päällä Vinkkeä verkkomainontaan Yleisimmät formaatit ovat JPG ja GIF. Näistä kevyempi GIF soveltuu yleensä paremmin verkkokäyttään. GIF-kuva koostuu 256:sta väristä, mikä usein riittää hyvin verkkomainontaan. GIF-tiedostossa myös teksti erottuu paremmin. Jos kuvassa on liukuvia eli gradient-värejä, tai jos valokuvassa on pieniä yksityiskohtia, ei GIF-formaatti riitä. Tällöin voit kokeilla JPG-muotoa. JPG voidaan pakata. Noin 65 %:n pakkaus riittää, eikä kuvan laatu kärsi. Käytä Photoshopissa toimintoa "save for web" ja kokeile eri pakkausprosentteja, kunnes kuvan laatu on tyydyttävä. Varmista samalla, että tiedosto noudattaa kyrkpressen.fi-sivujen ilmoittamia kokorajoituksia. Liikkuvan ilmoituksen huomiarvo on huomattavasti suurempi kuin liikkumattoman kuvan. Ilmoituksesta tulee helposti levoton tai räikeä, joten liikkuvan ilmoituksen valmistus vaatii taitoa. Helpoin animaatio tehdään animoiduilla GIF-kuvilla. Toinen tapa on tehdä Flash-animaatio. Tarvitsetko apua ilmoitustuotantoon? Suosittelemme verkkomainontaan perehtynyttä mainostoimistoa. Myyntiosastomme voi tarvittaessa auttaa löytämään sopivan yhteistyökumppanin. Muistathan myös, että sivun, jolle banneri johtaa, on pidettävä asiakkaan mielenkiintoa yllä. Vasta silloin ilmoituksesi tuottaa tulosta. IAB Suomi, infoa alalta Aineiston jättöpäivä ja loppuarviointi Aineiston tulee olla meillä 3 työpäivää ennen kampanjan aloituspäivämäärää. Tällöin takaamme, että ilmoitus julkaistaan määräpäivänä. Lähetä ilmoitus sähköpostitse osoitteeseen annons@kyrkpressen.fi. Liitä mukaan seuraavat tiedot: Yhteyshenkilö ja yhteystiedot (puh) Laskutusosoite Toivomasi banneripaikka Kuinka monta näyttöä haluat Julkaisupäivä Mille sivulle banneri johdetaan (URL) Ilmoitusmyynnistä voit bannerikampanjan loputtua kysyä lopullista klikkausmäärää. Ota rohkeasti yhteyttä Ota epäröimättä yhteyttä myyjiimme: Björn Sten 0400 012 390, Leif Westerling 050 329 4444 tai Jonny Åstrand (06) 347 0608. Teknisissä kysymyksissä avustaa verkkotoimitus osoitteessa webred@kyrkpressen.fi 1.10.2009 kl. 00:00

Kultur. Två dagar, fem filmer och en existentiell djupdykning i de stora berättelserna. 1.10.2009 kl. 00:00

Magnus Lindholm. Vi måste gå långsamt och varsamt. Vi gör så ont när vi går. 1.10.2009 kl. 00:00

Ledare. En undersökning som Taloustutkimus gjort på uppdrag av tidskriften Valitut Palat innehåller intressant information om hur finländarna ser på tron, på kyrkan och på aktuella frågor i kyrkan. 1.10.2009 kl. 00:00

Världen. Störtregnen har drabbat Trarza område i södra Mauretanien och åstadkommit enorm skada. 30.9.2009 kl. 00:00

Kyrka. Övervakningskameror och larm kan bli verklighet i Svenska kyrkan. 29.9.2009 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkostyrelsens plenum föreslår för kyrkomötet att det godkänner ett avtal mellan den lutherska kyrkan, Suomen metodistikirkko och Finlands svenska metodistkyrka. 29.9.2009 kl. 00:00

Samhälle. Att stöda de lokala aktörerna i medborgarsamhället är den centrala metoden för att stöda stabilitet och utvecklingen av demokrati. 28.9.2009 kl. 00:00

Teologi. Svenska kyrkan väntas ta beslut om samkönat äktenskap nästa månad. Frågan debatterades på bokmässan i Göteborg. 27.9.2009 kl. 00:00

Utmärkelse. Karolin Wargh, kantor i Solfs församling, är årets kantor. – Det känns helt otroligt och väldigt roligt. Jag hoppas att jag genom den här utmärkelsen kan föra fram hur viktigt det är med orgelpedagogik, säger hon. 8.8.2019 kl. 16:23

på djupet. Var tredje vecka träffas en diskussionsgrupp som behandlar teologi, filosofi och psykolog i Malax. Gruppen kallar sig Amici in spiritu och fungerar som en motkraft till samtidens ofta ytliga och aggressiva diskussionsklimat. 29.7.2019 kl. 10:00

gemenskap. Hanna Mithiku vill att kyrkan ska leva som den lär och att förkunnelsen om alla människors lika värde ska synas i församlingsarbetet. Det har fått henne att ställa upp som förtroendevald, och i dag är hon ordförande för gemensamma kyrkofullmäktige i Helsingfors. 25.7.2019 kl. 08:30

sjukhuspräst. I det kyliga, kliniska kaos som sjukhus och sjukdom kan innebära finns det personer som bygger altaren och andas empati. 25.7.2019 kl. 08:30

förrättningssamtal. ”Nästan terapeutiskt” och ”rutinmässigt” är ord människor använder för att beskriva samtalet med prästen inför sin bröllopsdag, sitt barns dop eller en anhörigs jordfästning. De flesta har positiva erfarenheter, men hos några har mötet lämnat en besk eftersmak. 24.7.2019 kl. 10:57