Bibelstudium och existentiellt samtal i gröngräset i Taizé.

"I Taizé fick vi komma till ett sammanhang där vi verkligen fick uppleva att vi var del av något större"

ÅLANDS UNGA KYRKA.

Trots de spartanska omständigheterna blev ungdomarnas resa till Taizé i Frankrike en upplevelse de aldrig kommer att glömma. Det var gemenskap, tusenskönor och fåglars glädjesång dygnet runt.

1.7.2024 kl. 16:32

I maj åkte sju ungdomar och tre vuxna från Mariehamns församling och Ålands unga kyrka till den kristna kommuniteten Taizé i Frankrike. Resan blev ett minne för livet och alla som var med på resan vill dit igen.

– Det var en livsresa! Innan vi åkte sa många att det varit så för dem, och fick något glittrigt i blicken. Och så hände det också mig! berättar Tabita Nordberg, som är tf. ungdomsarbetsledare i Mariehamns församling.

Men Taizé drabbade inte bara henne utan också de sju ungdomar som var med på resan.

– På hemresan frågade en av våra ungdomar, Frans, hur vi skulle betygsätta resan. Medeltalet blev 9,15 – det är högt!

Och då, påpekar hon, var det inte frågan om något vistelse på lyxhotell.



Vad var det som gjorde resan så speciell?

– Det var känslan av gemenskap. Vi var verkligen ett, det var inte bara vackra ord. Det var häftigt att komma till ett sammanhang där vi verkligen fick uppleva att vi var del av något större.

Det är svårt, säger Tabita, att verkligen få tag på Taizémagin. Men en faktor är Taizémässans uppbyggnad. Alla sitter på golvet, vända åt samma håll. Så sjunger man Taizésångerna tillsammans med sina upprepningar, på alla världens språk. Och så läses tre texter upp.

– Det är något med munkarnas sätt att läsa texterna, något ödmjukt och lågmält i deras sätt att bara läsa. Det var otroligt avslappnat vilsamt och enkelt.

I de dagliga Taizébönerna på morgonen, vid lunchtid och på kvällen ingår också cirka åtta minuters tystnad och bibelläsning.


Unga är målgruppen

Taizé-kommunitetens främsta målgrupp är ungdomar och unga vuxna under 36 år. Ungdomar kommer dit i grupp eller som volontärer. Kommuniteten är också ett hem för ett åttiotal klosterbröder från olika kyrkliga traditioner.

– Som vuxen (äldre än 36) kan man komma på egen hand och bo där, och det finns egna bibelstudier och utrymmen för vuxna deltagare. Det man delar med ungdomarna är tre bönestunder i kyrkan.

Tabita Nordberg ledde workshops och bibelstudier med inte bara sina ”egna” ungdomar från Åland utan också med ungdomar från andra länder.

– Taizé ligger i Frankrike i ett gulligt landskap med kullar och dalar och grönska. Fåglarna sjunger dygnet runt. På natten såg jag ett himlavalv fyllt med stjärnor, och fåglarna sjöng. Det var fåglar och rosor och ängar med tusensköna.

Taizésångerna drabbade dem alla.

– Vi var ju i det ljudet tre gånger per dag. De fortsätter ljuda och vi har alla tagit dem med oss. Ungdomarna sjöng sångerna på flyget, bussen, båten – och på ungkvällar efteråt. Det blev verkligen en andlig upplevelse.



Vistelsen i Taizé är billig. Kommuniteten rekommenderar en frivillig donation på 12 euro per dag/ungdom. Läs mer på taize.fr/sv

Text: Sofia Torvalds


Rolf af Hällström. Biskop Bo Giertz låter i boken Stengrunden – fortfarande oöverträffad som katekes i romanform – sin unga präst storma mot superiet. I Savonius predikningar kunde folk känna igen husbönder som på hemväg från kyrkan stannade halvvägs på en lönnkrog ”tills de bars ut i vedboden som döda säckar”. Eller vaknade i lansvägsdiket med fötterna fastfrusna. 14.2.2007 kl. 00:00

Rolf af Hällström. Mark Twain skrev på sin tid boken om kapten Stormfields besök i himlen. Den gode kaptenen kommer några grader ur kurs på vägen dit. Himmelriket visar sig vara en betydligt större historia än kaptenen tänkt.Änglarna får söka en hel del i de himmelska domänerna innan de hittar platsen där Stormfield hör hemma. Den är en avlägsen plätt i de himmelska sfärerna och är bekant under namnet ”Vårtan”. 14.2.2007 kl. 00:00

Kristina Fernström. – Trafiken står p.g.a. ordningsstörningar, sa en uppiven röst över högtalaren och under bråkdelen av en sekund undrade jag om han talade om kyrkan. 14.10.2006 kl. 00:00

Sofia Torvalds. Jag åkte buss hem sent en kväll. På vägen till Esbo är det inte många som ler. Jag fattar inte varför, det är alltid lika roligt att åka hemåt längs Västerleden. Ändå sitter folk i bussen och ser trötta och slitna ut. Det är Helsingfors som har tärt på dem, hårt. 14.2.2007 kl. 00:00

Stig Kankkonen. Då och då ombeds jag hålla diskussionsinlägg, en och annan föreläsning, presentationer eller annat publikt. För att om möjligt väcka intresse för innehållet och budskapet tar jag ofta modern teknik till hjälp. Det vill säga datorn och dataprogram, med vars hjälp det är tämligen lätt att skapa visuella helheter som kompletterar den muntliga framställningen. 14.2.2007 kl. 00:00

Sofia Torvalds. Alltid då nånting är riktigt bra är man rädd för att det ska sluta illa. 14.2.2007 kl. 00:00

Rolf af Hällström. En elektronisk stegmätare kanske? Eller hellre en navigatör för bilen? Provade en i somras och imponerades storligen av rösten som exakt lotsade mig till rätt adress i Skövde.Risken är stor för beroende, så man inte vet hur man tar i en karta. Som när räknedosorna kom och folk tappade förmågan att räkna i huvudet.Nej, jag väntar på mobiltelefonins nästa steg. Den elektroniska riskmätaren. Den som säger vad som verkligen är farligt eller inte. 14.2.2007 kl. 00:00

. Kvinnor, barn och arbetsliv tycks vara en inte allt för lättlöslig ekvation. De finska förstföderskorna blir äldre och äldre och antalet barn per familj minskar. Det rätta tillfället att skaffa barn planeras in med hjälp av noggrann kalkylering. Några har tur och lyckas bli föräldrar enligt tidtabellen medan barnen för andra aldrig infinner sig. Barn är allt mera någonting man skaffar sig och allt mindre något man får. 14.2.2007 kl. 00:00

Rolf af Hällström. Hur sätta brasilianare, argentinare, tyskar och fransmän i rätt ordning? Och när är det dags för Afrika? Straffsparkar är knappast tekniken som kardinalerna i Sixtinska kapellet väljer för att slippa sätta halm i brasan med valsedlar för den berömda svarta rökens skull. 14.2.2007 kl. 00:00

. Något omvärlden under min livstid frenetiskt försökt lära mig är att fånga stunden. 14.2.2007 kl. 00:00

Stig Kankkonen. Suomen Kuvalehtis chefredaktör, teologie magistern och prästen Tapani Ruokanen, bjuder i nr 49/2006 (kolumnen Jälkiruokanen) på en otrolig soppa med anledning av biskopsvigningen i Borgå stift. Det som fick honom att helt glömma recept och god smak var att vigningen av Gustav Björkstrand gick på svenska. 14.2.2007 kl. 00:00

Stig Kankkonen. Det var en mörk och kulen kväll innan snön ännu hade kommit då vi körde in på gården till Hemmala, vårt fritidsställe i Keuruu.  I ljuset av strålkastarna såg marken på en sidan uppfaren ut som ett nyss uppgrävt potatisland och på andra sidan syntes bilspår som – det var jag övertygad om – skulle visa sig gå över våra samma sommar planterade rosenbuskar. 14.2.2007 kl. 00:00

Kerstin Haldin-Rönn. I en lång rad går vi längs rälsen med våra väskor. Synen väcker bilder av flyktingvandringar på film. Men nu är det bara Pendolinotåget som har fått något fel och slagit ut strömmen mellan Hyvinge och Tavastehus. 14.2.2007 kl. 00:00

Biskop Björn Vikström vill minska på riksdagens beslutbörda genom att skära i kyrkolagen. 30.4.2015 kl. 13:12

Höstdagarna. Arrangören för Höstdagarna ser sig om efter ny samarbetspartner då Lärkkulla drar sig ur till en följd av statliga reformer. 29.4.2015 kl. 16:49

Sini Sundqvist. Många tonåringar är trötta i dag. Och saknar vuxna att tala med. Bland annat det har Sini Sundqvist lärt sig i jobbet som ungdomsarbetsledare och försöker anpassa verksamheten i enlighet med den insikten. 29.4.2015 kl. 16:47

Kyrkomötet. Nästa vecka är det dags för kyrkomötet att besluta om alla församlingar i framtiden ska tillhöra en samfällighet eller inte. Peter Lindbäck har redan nu meddelat att han kommer att föreslå att lagförslaget förkastas. 29.4.2015 kl. 16:40

Anne-Louise Nilsson och hennes sambo ville få in mer lek i sitt liv och bestämde sig för att öppna sitt hem för barnen. 29.4.2015 kl. 15:56