Jona Granlund i Grankulla jobbar med alla åldrar, också med barn och unga.

Kyrkpressen granskar: Så fördelas prästernas arbetsbörda i stiftet

PRÄSTER.

Över 400 gudstjänster, dop, vigslar och begravningar på ett år – det kan tre präster i en medelstor finlandssvensk församling få dela på. Prästernas arbetsmängd varierar stort från församling till församling, visar Kyrkpressens granskning.

15.7.2024 kl. 10:00

– Jag har ju varit överskötare i vården så jag är pragmatisk och ganska bra på att organisera och få allting att rulla. Så jag är inte främmande för mycket jobb. Men en och en halv präst skulle vara det optimala, säger Monica Cleve.

Monica Cleve är kyrkoherde i Hangö svenska församling, en av stiftets tio församlingar som i praktiken har bara en präst.

I församlingen med omkring 2 500 medlemmar antecknades under fjol­året 73 gudstjänster och 82 förrättningar som förutsätter att de sköts av en präst.

För lediga veckoslut och för sommarens semester har en pensionerad prästkollega från Ekenäs hittills hoppat in.

Församlingen firar gudstjänst förutom i Hangö kyrka också i Lappvik eller i kapellet i Täktom. Man dubblerar ändå inte gudstjänsterna, utan det är en enda mässa i församlingen per söndag.

– Två präster, det kan å andra sidan kännas lite mycket. Speciellt när man tänker på pengar blir det lite tajt. Det vill jag inte att det ska vara.


Artikeln fortsätter efter bilden.

Monica Cleve är ensampräst i Hangö svenska församling.

Monica Cleve kom till Hangö efter åtta år i Ekenäsnejdens församling, där det är ”ett högt tempo”, säger hon.

Ekenäsnejdens svenska församling toppar också statistiken över arbetsbörda bland församlingarna. Församlingen är stor, med närmare 9 000 medlemmar. Men av fyra prästtjänster står en kontinuerligt tom och kyrkoherde Anders Lindström har fått dela arbetet på tre präster plus inhoppare.

Församlingen hör till de mest typiska arbetsdryga församlingarna i Kyrkpressens jämförelse – en medelstor stadsförsamling som har svårt med prästrekryteringen.

”Ingen tid för ny verksamhet”

Meri Yliportimo har varit päst i Ekenäsnejdens svenska församling i sex år. Hon började där genast efter sin prästvigning.

– En stor del av tiden går till förrättningar och gudstjänster, men med erfarenhet blir förberedelsetiden kortare. Jag skulle gärna ha mer tid för det andra arbetet. Det finns inte tid att utveckla ny verksamhet, säger hon.

”Många förrättningar faller på mig”

Att Nykarleby församling också är en av stiftets mest arbetsdryga församlingar är ingen överraskning för dess kyrkoherde Mats Edman.

– Så är det väl i alla församlingar i Pedersöre prosteri, säger han.

Det är elva år sedan Nykarleby, Jeppo och Munsala församlingar fusionerades. Men fortfarande vill man enligt Mats Edman ”ha någonting” varje söndag i alla tre kyrkor. Så det blir gudstjänst klockan 10, 12 eller 18.

Huvudkyrkans renovering i Nykarleby har bundit upp Mats Edman mycket. Också i ett bygge finns det teologiska bedömningar som behöver göras, säger han. Fast nu ser han fram emot att igen kunna göra mera församlingsarbete.

Efter att ha varit präst i Nykarleby i många år är han mångas familjepräst. Därför har också många av förrättningarna, som till exempel av de omkring 80 årliga jordfästningarna, fortsatt fallit på honom

– Vi skulle gärna ha en församlingspräst till. Men de tjänsterna har inte varit så lätta att fylla heller, säger han.

Präster som ungdomsarbetare

I Grankulla har församlingens sommarkafé flyttat inomhus. Utanför bullrar ett rondellbygge och det blåser dessutom lite svalt.

Grankulla svenska församling ligger i sin tur lågt i statistiken över gudstjänst- och förrättningsrutiner. Församlingens tre präster delar här på bara lite mer än 100 gudstjänster och förrättningar per år.

I stället ligger man i Grankulla högt i statistiken över deltagare i annan verksamhet, med över 3 500 besök per år ur den lite mera svårflirtade publiken av unga vuxna och dem som fortfarande är i arbetslivet.

I Grankulla har församlingen också gjort en ovanligare manöver bland sina präster. Efter att ha letat efter en behörig ungdomsarbetsledare, utan att hitta någon, fördelade man i stället barn- och ungdomsarbetet på prästerna.

Så tf kyrkoherde Daniel Nyberg tar tillsammans med församlingspastor Jona Granlund året om hand om barnen och de unga.

– Vi har en fördelning att jag har hand om junior­arbetet, lågstadieåldern, och Jona har ungdomsarbetet. Och så delar vi på skriftskolan, säger Daniel Nyberg.

Vid somrarnas skribaläger som hålls i Vichtis delar de två på rollerna. De sköter turvis fritid och logistik och är lägeransvariga, medan den andra då håller lektionerna och är mera traditionell präst.

Skapar kontaktyta till familjerna

För prästerna i Grankulla har deras roll gentemot alla åldrar också byggt band till församlingsbor och familjer via barnen och de unga.

– Absolut! Jag upplever att det finns ett stort förtroende för oss. Vi har också som församling under flera år varit med på sexornas lägerskola.

Efter en ledsam trafikolycka i vintras, då en elev i den lokala Granhultsskolan omkom, hade församlingens präster också en färdig kontaktyta för krisarbetet efteråt.

– – –

Domkapitlet i Borgå vakar över personalläget i stiftets 45 församlingar. Där säger stiftssekreteraren för personalvård Heidi Juslin-Sandin att prästernas arbetsbild inte bara beror på hur arbetet är organiserat, utan också på att det är så olika ekonomi och geografi i stiftets församlingar.

– Prästerna arbetsbörda kommer knappast någonsin att bli helt jämlik i stiftet, säger hon.

Meri Yliportimo intervjuades av KP:s Sofia Torvalds.



Text och foto: Jan-Erik Andelin


profilen. – Jag skulle gärna vara med och skapa framtidens folkkyrka, för jag tror att vi inte har något annat val, säger Kristian Willis som snart tar över som kyrkoherde i Vanda svenska församling. 27.4.2021 kl. 15:05

Kroppen. Hur talar du till din kropp? Vad tänker du om den? 28.4.2021 kl. 00:00

Valborg. Han känner sig taggad inför en annorlunda valborg även om det känns trist att behöva hålla distansen. 26.4.2021 kl. 14:31

Åbo akademi. Vem som har hand om undervisningen i praktisk teologi i höst är oklart. 23.4.2021 kl. 12:14

Kyrkpressen. Biskopen var tveksam, men han ville inte vara den som hindrade att Kyrkpressen startade. Om Borgar tar ansvar för innehållet och Boije för ekonomin så måste vi försöka, sade biskopen. Så blev det. (Den här texten publicerades i KP 1/2020. KP publicerar den i repris som en hyllning till Bjarne Boije, 100 år.) 21.4.2021 kl. 12:31

Läckage. Ett felande sprinklermunstycke sprejade ut vatten över takvalvet i Pedersöre kyrka natten till lördag. På grund av läckaget måste kyrkan stängas för en vecka. 20.4.2021 kl. 12:25

Åbo. – Hon har öppnat dörrarna till en spännande värld! säger han. 19.4.2021 kl. 10:17

adoption. Anne Söderlund var ett oönskat barn och blev adopterad när hon var sju månader. – Men jag vill inte bli definierad av vad jag inte fick, utan av vad jag fick. 14.4.2021 kl. 09:09

kyrkoherdeval. Församlingsrådet i Vanda svenska församling valde Kristian Willis, församlingspastor vid Helsingfors kyrkliga samfällighet, till ny kyrkoherde. 13.4.2021 kl. 19:20

radio. För ett drygt år sedan hade Laestadianernas fridsföreningars förbund LFF fattat ett beslut om att lägga ner sin radiokanal. Nu när coronan begränsar livet och sammankomsterna är de glada att de kom på andra tankar. 14.4.2021 kl. 09:48

Kulturer. Stéphane Rosse är den tystlåtna fransmannen som har levt i Finland i 30 år. – Jag blev förälskad i en finländsk turist i Paris 1993. Det var kärlek vid första ögonkastet. 14.4.2021 kl. 10:47

massmedier. Tidningen Kirkko ja kaupunki har fällts av opinionsnämnden för massmedier för att ha avlägsnat en omstridd kolumn om köttproduktion från tidningens webbsida. 13.4.2021 kl. 10:24

Kolumn. "Även ett digitalt möte får en annan dimension när vi på riktigt stannar upp och ger av vår egen tid", skriver Elefteria Apostolidou. 14.4.2021 kl. 08:30

Förnyelse. "Hur skulle vi gå till väga om vi också skulle renovera kyrkan inifrån?" 14.4.2021 kl. 09:00

Studerande. Studerande behöver stöd under undantagstiden – och antagligen klarnar det verkliga stödbehovet först när livet börjar normaliseras. 14.4.2021 kl. 00:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00