Värmländsk folkkyrklighet är ÅA-professor Cecilia Nahnfeldts avstamp i livet.

Teologiprofessorn: ”Det finns en förväntan på kyrkan”

PRAKTISK TEOLOGI.

Cecilia Nahnfeldt är professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Hon har fördjupat sig i tanken om att kallelse är någonting som kommer utifrån, mer än inifrån. Och hon ser att det finns en förväntan på kyrkan,

12.7.2024 kl. 10:00

Ett större generationsskifte har pågått i några år bland professorerna i teologi vid Åbo Akademi. Bland de nya ansiktena finns svenska Cecilia Nahnfeldt, 59, ny professor i praktisk teologi.

Uppvuxen i ett prästhem i Värmland har hon erfarenhet som församlingspräst och forskare. Våren 2023 kom hon till Åbo från ledar­jobbet vid ett tvärvetenskapligt center kring religion och samhälle vid Uppsala universitet.

Du har talat om din värmländska folkkyrko­fromhet? Vad går den ut på?

– Den förstod jag först när jag som tolvåring flyttat därifrån, till Dalsland (nordost om Göte­borg) där man har en helt annan, gammalkyrklig tradition som mycket präglas av allvar och rädsla.

– Värmländsk folkkyrklighet är i värsta fall lite ytlig. Men när den är som bäst kan den både röra sig på det allra härligaste ytliga, och i bråddjup i nästa stund! Pratar man med en värmlänning om livet så måste man våga åka berg-och-dalbana i samtalet. Värmländsk folkkyrkofromhet innefattar också alla människor. Den kompromissar inte: alla ska få rum.

Till ÅA kommer en del folkfromhet med dem som vill studera teologi? Vad har du vibbat?

– Här finns ett slags folkkyrklighet, men inte berg-och-dalbana på samma sätt. Men den är inkluderande och är mån om medmänniskan.

"Det finns de som vill ta sin tro på allvar. Och så finns det de som är rädda."

– Men så finns här stråk också som kanske inte inkluderar alla, utan kräver ganska mycket. Men sedan jag var tolv har jag lärt mig att skilja mellan den som vill ta sin tro på allvar, och den som är rädd. Är man rädd börjar man ibland exkludera, för att skydda sig själv.

– Jag försöker ibland välja kurslitteratur utifrån det. Allvaret försöker jag bekräfta, men också öppna för att man inte måste vara allvarlig hela tiden.

Du är en av flera nya teologiprofessorer vid ÅA. Var det att börja från tomt bord?

– Nej, verkligen inte. Jag tror jag fick hjälp av Gustav Björkstrand som vid min installation höll ett tal och sade att mycket av praktisk teologi här har blickat bakåt, men att jag ser framåt.

– Jag har tänkt mycket på det där. Jag vill rusta studenterna så de orkar vara präster hela sitt yrkesliv; för några en kortare tid, för andra i 40 år. De ska veta vart de kan gå och ha en karta för att hitta vidare. Man kan fördjupa sig i det man brinner för; det kommer att bära en.

Någonting som sitter i väggarna här?

– Det finns väl nånslags tanke här om en rätt teologi. Det finns det inte för mig. Det finns olika tolkningar och olika teologier.

Ett av dina fokus är begreppet kallelse?

– Vi har väldigt mycket fokus på den inre kallelsen, inifrån människan, inifrån kyrkan. Men vi har teologiskt förlorat perspektivet med en yttre kallelse. Hos Martin Luther är den kanske till och med viktigare, Guds vägar som vi inte rår på.

– Den kallelsen kommer till kyrkan och till människan, utifrån, oväntat, ibland ovälkommet. Jag har skrivit om migrationen 2015 som en kallelse till de nordiska länderna och våra nordiska kyrkor.

Cecilia Nahnfeldt jobbar med forskning om hur kyrkan är med och skapar rum i samhället, bland annat med en forskning i det glest bebodda Bergslagen, eller i en förort till Göteborg.

Att man väntar sig någonting av kyrkan?

– Ja, det finns en förväntan på oss. Men vi tappar den i alla våra policydokument och strategier. Man ska inte komma med direkta svar utan liksom ”gå in i förhandlingen”. Var finns det skärningss­punkter? Var finns det upptäckter från olika sidor? Det skulle vara väldigt intressant att få fatt i.

Text och foto: Jan-Erik Andelin


sng. Sacred harp är en sångstil som är högljudd och rytmisk, och som inte är ämnad för perfekta uppföranden. Hillevi Lasén vill få också finlandssvenskarna att sjunga psalmer ända från tårna. 4.8.2016 kl. 10:49

kyrkoherdeval. Församlingsrådet i Petrus församling valde kyrkoherde på fel grunder. Nu pågår en dialog mellan rådet och Monica Heikel-Nyberg i hopp om att lösa situationen. 2.8.2016 kl. 11:41

ryssland. – Det begränsar men utestänger inte möjligheten att verka, säger Andrey Heikkilä från Finska Missionssällskapet om ny rysk religionslag. I Pingstkyrkan är man ändå oroliga för hur lagen kommer att verkställas. 2.8.2016 kl. 08:56

Påven fördömer med all kraft alla former av hat och ber för dem som har drabbats, uppger Vatikanens talesman efter morgonens terrordåd under en mässa i Normandie. 26.7.2016 kl. 16:06

församling. Pauluskyrkan i Helsingfors förvandlades till en livlig fotbollsstudio under kvartsfinalerna i fotbolls-EM. En fotbollsnattvard fick markera samhörigheten mellan församling och fotbollssupportrar. 21.7.2016 kl. 14:51

lovsng. Lovsång, svenska och Finland. När engelska Anna Ruddick kände att Gud kallade packade hon väskan och reste iväg, utan att vara säker på vad som väntade. 19.7.2016 kl. 11:18

Helsingfors förvaltningsdomstol gav Monica Heikel-Nyberg rätt i besvär. 14.7.2016 kl. 16:27

Gäddnäs. Prästerna svarar. 15.7.2016 kl. 14:00

folkkyrka. – Kyrkan i England har fjärmat sig från de vanliga människorna och lagt beslag på vad det innebär att vara kristen, säger professor Linda Woodhead, expert på samtida religion. 14.7.2016 kl. 13:00

lekholmen. Lekholmen är en populär lägergård dit många tidigare konfirmander gärna vill återvända. Genom den uppskattade holmboverksamheten är holmen nu öppen för alla. 13.7.2016 kl. 16:26

seinjoki. Besökare på bostadsmässan i Seinäjoki har också möjlighet att fira nattvard eller sjunga med församlingen. 12.7.2016 kl. 14:53

kyrkans samtalstjnst. När den hektiska vardagen tystnar kan ensamhet och ångest komma upp till ytan. Då behöver det finnas hjälp att få, säger krisarbetare. 8.7.2016 kl. 10:44

Sfp. För Anna-Maja Henriksson är den kristna värdegrunden självklar. Men hon vill inte göra politik på religionen. – Det är den alltför värdefull för. 6.7.2016 kl. 13:10

Borgå. Borgå kyrkliga samfällighet reserverar mer pengar för missionsarbete och internationell diakoni. 5.7.2016 kl. 08:39

kkar. Är Kökar en helig plats? Stort pilgrimsledsprojekt gav upphov till festens tema. 4.7.2016 kl. 16:23

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13

jesus. – Det finns både en konfirmand och en forskare här uppe, säger Lundprofessorn Dick Harrison och knackar på sitt huvud. Han vill tro och betraktar sig definitivt som en kristen. Som historiker tycker han Bibelns Jesus håller för överraskande mycket källkritik – utom kanske julevangeliet då. 22.12.2022 kl. 10:00