Jobbet som forskningschef för Stiftelsen för Åbo Akademi konstaterar Ruth Illman att har många likheter med motsvarande post vid SLS.

Ruth Illman: "Forskning behövs för att vi bättre ska förstå vad det innebär att vara människor"

SVENSKA LITTERATURSÄLLSKAPET.

Hon går från ett toppjobb till ett annat. Ruth Illman har gått i sina föräldrars fotspår, men motivationen kommer utan tvekan inifrån. Från och med september är hon ny forskningschef vid Svenska litteratursällskapet.

10.5.2024 kl. 19:52

Sedan 2013 har Ruth Illman varit chef för Donnerska institutet i Åbo, och sedan 2018 också forskningschef vid Stiftelsen för Åbo Akademi. Nu lämnar hon de uppdragen för ett annat toppjobb i den finlandssvenska forskarvärlden.

– Som tur är bor vi nära Kuppis tågstation och mina barn är så pass stora att det är möjligt att vara flexibel, säger Illman, som kommer att dela sin arbetstid mellan Åbo och Helsingfors.

Som religionsvetare måste ditt jobb vid Donnerska institutet vara något av ett drömjobb. Hur kommer det sig att du lämnar det för SLS?

– Det har absolut varit mitt drömjobb, och det kanske ännu är det, men jag har varit här i 14 år. I juni är det 20 år sedan jag disputerade och jag har mer än 20 år kvar i arbetslivet. Då tiden går får man också nya drömmar och perspektiv.

– Men jag söker mig absolut inte bort från Donnerska institutet. Det har varit ett dynamiskt jobb där jag fått skapa nätverk med underbara kollegor.

Jobbet som forskningschef för Stiftelsen för Åbo Akademi konstaterar Ruth Illman att har många likheter med motsvarande post vid SLS.

– Det som är väldigt spännande för mig med tanke på SLS är att de finansierar forskning inom humaniora och samhällsvetenskaper. Fokuset på SLS är bredare än på Donnerska men smalare än på Stiftelsen för Åbo Akademi, som finaniserar forskning inom alla vetenskapsgrenar.

De stora pengarna i forskarvärlden riktar sig sällan till just forskning i humaniora, teologi och samhällsvetenskaper. Det är något som Ruth Illman sett i sitt forskningschefsjobb då hon följt med utvecklingen inom nationell och internationell forskningspolitik.

– Men så som världen ser ut nu är forskning i humaniora viktigare än någonsin. Det är forskning som lär oss att leva tillsammans i världen.


Kommer du fortsätta jobba med religionsvetenskap framöver?

– När man varit i branschen länge går det inte att klippa alla band helt. Jag kommer att fortsätta handleda mina doktorander, och det är jag glad över. Men jag kommer att övergå till att möjliggöra forskning snarare än att själv göra forskning.


Du är uppenbart en människa som presterar mycket. Vilken är din drivkraft?

– Jag tror att det allra viktigaste kanske är nyfikenheten. Jag tycker att det här, att få jobba med religionsforskning och att få möjliggöra forskning, är otroligt spännande.

– Humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning behövs. Det är viktigt för att vi ska kunna leva tillsammans som människor och för att vi bättre ska förstå vad det innebär att vara människor.

– Jag tror på allvar att forskningen är jätteviktig för att förändra världen och för att vi ska kunna leva meningsfulla liv. Det här accentueras idag. De humanistiska vetenskaperna och teologin är viktiga för att vi inte ska tappa greppet om det.


Din pappa var professor i gammaltestamentlig exegetik och judaistik, och din mamma var docent i religionsvetenskap. Du har gått i dina föräldrars fotspår. Har du aldrig velat göra uppror mot det?

– Jag tänkte mycket på det här när jag gick i gymnasiet och funderade på vad jag ville bli. Religion är ändå det som intresserar mig allra mest. Det handlar om vad människor tänker att ytterst är viktigast i livet, så jag sökte in för att studera religionsvetenskap även om det fanns den här föräldrabelastningen.

– Mina föräldrar var också väldigt generösa. Det fanns alltid en egen plats för mig att stiga in i. Jag fick verka i min egen rätt. Sen miste jag dem tidigt, så mycket av vägen fick jag ändå gå ensam.


Ruth Illman

GÖR: Chef för Donnerska institutet för religionshistorisk och kultur historisk forskning samt forskningschef vid Stiftelsen för Åbo Akademi. Det här fram till september, då hon blir ny forskningschef vid SLS.

FAMILJ: Gift med musikern Mats Lillhannus. Till familjen hör också Mirjam, 19 år, som
studerar historia vid HU, samt Ester, 17 år, och Noomi, 11, som går i skola i Åbo.

INTRESSEN: Att läsa, simma och umgås med nära och kära.

Text: Rebecca Pettersson


kallelse. Pedersöres sommarteolog Dennis Svenfelt upplever en kallelse att bli präst i församlingen. Han kan bli den första manliga laestadianen att bli prästvigd i stiftet på 40 år. 4.8.2020 kl. 08:25

vardag. Annette Nyholm, psykoterapeut, tycker att det är viktigt att reflektera över vad det är som gör att det känns tungt att återvända efter semestern. 3.8.2020 kl. 10:15

Pieksämäki. Det anrika sommarlägret fick inhiberas i år, istället uppmärksammar Kyrkans Ungdom lägerveckan med digitalt program. 28.7.2020 kl. 12:18

frågesport. Sara, Bilba, Hanna? Deborah eller Abigail? Gör vår frågesport! 21.7.2020 kl. 20:39

Kolumn. Ibland har jag varit med om att ordna katakombmässor på skribaläger. Det handlar om att vi leker oss in i de första kristnas vardag som förföljda trossyskon. 22.7.2020 kl. 17:36

avund. Vi skäms över vår avund, men alla är vi avundsjuka. Avund kan göra oss bittra, men den kan också sporra oss. Säg mig vad du avundas så ska jag säga dig vad du längtar efter. 18.7.2020 kl. 19:00

ensamhet. Vad kan vi göra för att motverka din ensamhet? frågade församlingen. Lågtröskelverksamhet och målgruppstänk var ett par av svaren. 16.7.2020 kl. 18:00

Härskartekniker. En härskarteknik innebär alltid att köra över. Härskartekniker är uttryck för ett fult spel, där makt tas, inte delas, säger Malin Gustavsson. 15.7.2020 kl. 19:00

camilla Lif. Den svenska regeringen har tillsatt en kommission för att utvärdera Sveriges hantering av coronapandemin, skriver Kyrkans Tidning. Bland ledamöterna i kommissionen finns också prästen Camilla Lif, tillförordnad kyrkoherde i Katarina församling i Stockholm. 13.7.2020 kl. 08:00

profilen. Daniel Norrback berättar om de turbulenta veckorna som började med en ful kommentar om prideparader och kulminerade i en polisanmälan. Erfarenheten blev en viktig lärpeng och idag är Norrback försiktig med att ge sig in i teologiska diskussioner. 15.7.2020 kl. 16:00

boknyheter. Biskop emeritus Gustav Björkstrand ger ut självbiografin På avstånd ser man klarare på Fontana Media i höst. Också Kyrkpressens redaktör Christa Mickelsson är aktuell med en självbiografisk bok. 10.7.2020 kl. 14:07

Helsingfors . Kristian Willis växte upp med flera språk. Det har han nytta av när han varje söndag firar gudstjänst med människor från världens alla hörn i Östra Centrum i Helsingfors. 6.7.2020 kl. 14:54

diakoni. Är oron över hur ekonomin ska gå ihop ett stort mörkt moln på din sommarhimmel? Ta kontakt med diakonin – där får du både akuthjälp och stöd i att reda ut situationen på längre sikt. 6.7.2020 kl. 14:40

parrelation. Under semestern blir problem i förhållandet synligare än vanligt. 2.7.2020 kl. 15:52

asylsökande. – Vi var 55 eller 60 personer i en niometers gummibåt. Vatten slog in hela tiden. Jag kunde inte simma. Morteza Naseris väg till Finland är en berättelse om utsatthet, orättvisa och en okuvlig vilja att leva. 1.7.2020 kl. 15:40

KYRKOMÖTET. Tre av fyra lekmannaombud från Borgå stift är nya i kyrkomötet. Präströster efter tisdagens kyrkomötesval är borta – i posten – och valnämnden fick avbryta rösträkningen. 14.2.2024 kl. 18:44

KYRKOMÖTET. Expresspost från Åland var inte tillräckligt för att trygga valprocessen. De 22 röster som är borta avgör vem som blir prästombud i kyrkomötet. 15.2.2024 kl. 12:41

KYRKOMÖTET. Kvasten gick i kyrkomötet. Många av de sittande ombuden blev inte omvalda. Närmare två tredjedelar av plenisalen är nytt folk. Fortfarande finns inte kvalificerad majoritet i frågan om samkönade äktenskap 15.2.2024 kl. 12:14

fastan. Före påsken kommer en fyrtio dagar lång fasta. Den här tiden är en möjlighet att lämna bort och skala av för att hitta fokus inför påsken. 13.2.2024 kl. 14:19

PERSONEN. Han har varit lärare i engelska i fyra olika länder och lärt sig språket i tre av dem. Alasdair Pollock kom till Jakobstad för snart trettio år sedan. Språket, musiken, årstiderna, havet, skogen och människorna fick honom att stanna. – Jag har fått mycket mer än jag gett, säger han. 9.2.2024 kl. 09:58