Anette Rönnlund-Nygård vill förmedla hopp. FOTO: Jonna Nygård/Jonna N. Photography

”Det här är inte ditt fel”

NÄRPES.

– Just nu är jag precis där jag ska vara, säger Anette Rönnlund-Nygård. I Ninniverksamheten arbetar hon för de bortglömda barnen – de som lever med beroende och psykisk ohälsa i familjen.

22.11.2023 kl. 21:47

”Det här är inte ditt fel. Du är inte ensam om att leva i det här. Du kan inte fixa din förälder. Det finns hjälp om du vill ha.”

Allt det här är är oerhört viktigt att höra för de barn och unga som växer upp i en familj med föräldrar med beroende eller psykisk ohälsa. Det är för de här barnen och ungdomarna som Ninniverksamheten finns till.

– Ofta när barn eller unga kommer med i vår verksamhet är det för att de har träffat någon vuxen i sin närhet som har sett och vågat ställa frågor, säger Anette Rönnlund-Nygård, grundare och projektledare för Ninniverksamheten. Hon jobbar också som organisationschef på USM (Understödsföreningen för svenskspråkig missbrukarvård r.f.), som är stationerad i Malax. Själv är hon Närpesbo.

Ninniverksamheten tog sin början med läger. Det första lägret hölls 2005, då under namnet ”Se mig”.

– 2020 fick vi ett större bidrag från Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne. Det var då jag kunde återvända till föreningen och då vi kunde börja bygga upp verksamheten till vad den är idag.

Samma år utlystes en namntävling, och ”Ninni – för de bortglömda barnen” blev det nya namnet.

Förebilder för hopp

– Kärnan i verksamheten är något som vi kallar identifikation och psykoedukation, berättar Anette Rönnlund-Nygård.

Det handlar om att ge barnen och ungdomarna möjlighet att träffa andra som har upplevt liknande saker. Det handlar också om att det finns vuxna med som kan berätta om vad beroende och psykisk ohälsa är och på vilket sätt det drabbar de vuxna, men också på vilket sätt det kan drabba barnen.

– Det här förverkligar vi både genom kamratstödsgrupper runtom i Österbotten och på Åland, men också genom den ursprungliga verksamheten, det vill säga lägren, beskriver hon.

Där ges barnen och ungdomarna möjlighet att få samlas och bara vara barn och unga, med andra som vet vad det handlar om.

– Sedan 2020 har vi jobbat väldigt mycket med samhällspåverkan. Målgruppen har verkligen varit en osynlig grupp i Finland, och det beror ju inte på att vi dricker mindre än i övriga Europa, utan på att vi inte haft verktyg och kunskap om hur det här påverkar barnen och ungdomarna. Det här har vi jobbat väldigt hårt med att lyfta.

En glad nyhet för Ninni är att samtalsgrupperna nu kommer att implementeras inom välfärdsområdet. Det betyder att de kommer att bli tillgängliga både på finska och svenska i hela Österbotten.

– Det är en sådan målsättning som vi kanske bara har drömt om, men som nu har blivit verklighet!

Du har själv vuxit upp i ett hem med missbruk och psykisk ohälsa. Kommer drivkraften i ditt arbete därifrån?

– Ja, absolut! Min egen bakgrund har nog präglat hela mitt yrkesliv. Jag har fått lämna mitt eget mörker till välsignelse för andra, och på det sättet har jag hittat ett syfte för mitt liv just nu. Man vet ju inte vad framtiden bär, men just nu är jag precis där jag ska vara.

– Det är också en av drivkrafterna bakom hela Ninniverksamheten: att hjälpa de här barnen och ungdomarna att hitta en mening.

Vad är allra viktigast för dig att förmedla till de barn och ungdomar du möter?

– Det är hopp! Hoppet om att hur mörkt det än är där ute finns det någon som är där med dig. Det finns andra som har gått före dig, och det finns en väg ut.

– Det är också det som ungdomarna ger varandra, de som har varit med länge i verksamheten och som möter nykomlingarna. Jag tycker att vi alla inom Ninni är förebilder för hoppet.

NINNIGRUPPER

Samtalsgrupper ordnas 1–2 gånger per månad för ungdomar i åldern 13–24 år i Närpes, Malax, Korsholm och Vasa.

Grupperna riktar sig till unga som har en förälder med psykisk ohälsa eller beroende.

Pian Wistbacka


FÖRSAMLINGSVALET. Tidiga resultat från församlingsvalet visar på att den nedåtgående trenden för röstningsprocenten fortsätter. Helsingfors hörde till de första samfälligheter som på söndagskvällen redovisade sina siffror. Tio procent av församlingsmedlemmarna i huvudstaden hade röstat. 20.11.2022 kl. 20:12

FÖRSAMLINGSVAL. Så här är kyrkans system för att påverka uppbyggt. Kyrkpressen reder ut begreppen inför valet. 7.11.2022 kl. 18:12

sorg. Sandra Holmgård har skrivit en bok om det som för många känns som det värsta man kan drabbas av: att förlora ett barn. – Oliver var fantastisk, och jag tycker att alla familjer borde ha fått en egen Oliver. Men för egen del kan jag säga att jag aldrig kommer att repa mig helt efter hans sjukdom och död. 5.11.2022 kl. 09:00

KYRKOMÖTET. Nästa vecka samlas evangelisk-lutherska kyrkans kyrkomöte – kyrkans riksdag – till höst­session i Åbo. På ärendelistan står bland annat budgeten för kyrkans central- och pensionsfond. 4.11.2022 kl. 10:02

TERRORBROTT. Centerledaren Annie Lööf och ärkebiskop Antje Jackelén stod på Theodore Engströms, 33, dödslista under sommarens Almedalenvecka på Gotland. Den tidigare nynazisten hade planerat att döda någondera av dem under de samtal med nattvard som ordnades i Visby domkyrka. 3.11.2022 kl. 17:48

Kolumn. "Bråttom är ett ord som nästan ingen tycker om, det skapar mest gräl och sjuk mage." 27.10.2022 kl. 12:10

BORGÅ STIFT. Igår vigdes diakon Hanna Saarijärvi och prästerna Camilla Vuoristo och Mikael Hulten till tjänst i Borgå domkyrka. 31.10.2022 kl. 08:51

PERSONALVÅRD. Heidi Juslin-Sandin har lång erfarenhet av krishantering. De erfarenheterna kan komma till nytta i arbetet med personalvård i Borgå stift. 27.10.2022 kl. 09:00

LIV. På Benita Finnes vägg i hemmet i Bennäs, Pedersöre hänger en färgglad tavla. Tavlans ram är mycket oansenlig, den syns knappt. För henne illustrerar tavlan det kristna livet. Tidigare var de yttre ramarna det viktiga. Nu är det innehållet – liv, frihet, glädje. 26.10.2022 kl. 19:00

Bok. En svår skilsmässa, ett årtal karvat in i en kyrkbänk i Frankrike och en cykelolycka som ledde till döden – det här är några händelser som fick Maria Lindh-Hindsberg att skriva en roman om att förlora allt och kanske hitta en tro. 25.10.2022 kl. 11:09

ENERGI. Den höjda elräkningen för samfälligheten i Malax, som nästa år blir Malax församling, kan komma att motsvara upp till två årslöner. De tre kyrkorna värms upp på olika sätt: fjärrvärme, bergvärme och direkt el. 24.10.2022 kl. 13:54

ENERGI. Det svenska Finland och Åland ligger väl framme i att ställa om kyrkorna på energismart jord- och bergvärme. Men inför vinterns hotande elkris står många kyrkor också i Borgå stift inför hotet om skenande elräkningar. 24.10.2022 kl. 14:16

ENERGI. I Lovisanejden står en del kyrkor tomma och kalla i vinter: till exempel kyrkan i Liljendal och i Strömfors. 24.10.2022 kl. 14:35

ENERGI. Kyrkostyrelsen har tidigare haft rådgivare som har hjälpt församlingarna att spara energi och el. Men i vinter får församlingarna gå till den kommunala rådgivningen. 24.10.2022 kl. 14:40

METROPOLITEN JEVGENI. Den estniska ortodoxa metropoliten Jevgeni (också kallad Eugene), vars kyrka lyder under Moskvapatriarkatet, har nu tagit avstånd från Moskvapatriarken Kirill. 25.10.2022 kl. 11:20

Helsingfors. – En sång som börjat som en stund mellan bara mig och Gud kan få betyda något för en annan människas vandring med Gud. 6.8.2024 kl. 12:55

val. Församlingspastorstjänster tillsätts inte genom offentligt ansökningsförfarande. Domkapitlet begär församlingen om ett utlåtande om dem som anmält intresse och fattar sedan beslut om förordnandet med utlåtandet som grund. 5.8.2024 kl. 13:39

SOMMARLÄGER. – Att vara tillsammans handlar om ett grundbehov som vi alla bär på, säger Matti Aspvik, verksamhetsledare för förbundet Kyrkans Ungdom. 27.7.2024 kl. 20:50

Kolumn. Som barn minns jag att det var roligt när någon hade ordnat skattjakt för en. Det kunde vara i skolan, på någon födelsedagsfest eller i juniorerna. Man fick en karta i handen, några uppgifter att tänka på och sedan ut för att leta. 20.7.2024 kl. 11:55

PRÄSTER. Över 400 gudstjänster, dop, vigslar och begravningar på ett år – det kan tre präster i en medelstor finlandssvensk församling få dela på. Prästernas arbetsmängd varierar stort från församling till församling, visar Kyrkpressens granskning. 15.7.2024 kl. 10:00