Kurt Eklund tycker det är viktigt att kunna visa de som är barn i dag hur deras hemort såg ut förr i tiden.

De har sparat en liten bit av Helsinge

vanda.

Kurt Eklund har ägnat stora delar av sitt liv åt att bruka jorden. Nu är han engagerad i en grupp som bevarar en bit kulturhistoria.

12.10.2023 kl. 16:41

I så gott som hela sitt liv har Kurt Eklund sått och skördat, harvat och tröskat. Han är jordbrukare av födsel och ohejdad vana.

– Nu är det sonen som odlar. Jag fyller 84 år om några veckor, men jag är alltid med där det behövs. Nog är jag ännu kapabel att sköta några uppdrag, köra traktor och hjälpa till, säger han.

I sommar har de odlat vete, havre och korn på gården i Ripuby i Vanda. Torkan tog en del av vetet och kornet, men havren gav en acceptabel skörd.

Att Kurt Eklund blev just lantbrukare kom sig lite av en händelse. Han är själv uppvuxen på en gård, och då hans egen pappa blev gammal fortsatte Kurt och hans bror med jordbrukandet.

Men efter att ha gjort sin militärtjänstgöring såg sig Kurt om efter något annat jobb.

– Sen hittade jag min fru. Hennes familj hade också ett lantbruk och hon hade en gammal far. Det behövdes hjälp och jag fick ett lämpligt vinterjobb.

Om vårarna och somrarna brukade Kurt Eklund sina åkrar. Om vintrarna färdigställde han minkskinn inför pälsauktionen i Vanda.

Ville du jobba som jordbrukare eller hade du andra drömmar?

– Det var nog egentligen så att jag hamnade med i det och så funderade jag inte på något annat sen. Det var inte möjligt om allt skulle bevaras så som det var.

Vandas äldsta aktiva förening

År 1882 grundades Helsinge lantmannagille, det är den äldsta föreningen i Vanda som fortfarande är aktiv. Gillets primära uppgift var vid starten att ge rådgivning inom lantbruk och att stärka sammanhållningen inom branschen.

– Lantbruket var ju hela tiden i en förnyelse. Då körde man med hästar ännu, men det behövdes rådgivning och man såg det som nödvändigt med en förening.

I dag är gillets framtid mer oviss, för bönderna blir färre och eldsjälarna äldre. Men en del av deras verksamhet är efterfrågad och i full gång. De driver nämligen Vanda lantbruksmuseum.

Museet besöks flitigt av skolklasser och dagisgrupper, och Kurt och hans kumpaner har mycket att stå i eftersom verksamheten sköts på frivillig basis.

Vid museet kan man bekanta sig med hur lantbruket såg ut förr i tiden.

– Där finns allt man använde inom lantbruket, föremål från hemmet och hemskt mycket arbetsföremål och redskap som man använde i smedjan, eller då man timrade och gjorde möbler.

En ort i ständig förändring

Under Kurt Eklunds tid som jordbrukare har Vanda förändrats. I dag finns inte en enda gård med mjölkkor i Vanda, och vad han känner till finns det bara en gård med köttboskap kvar. Det som förr var åkermark och betesmark i gamla Helsinge är i dag industri- och bostadsområden i Vanda.

Många av de barn som besöker museet har ingen koppling till lantbruk sen tidigare. En del är nyinflyttade Vandabor med annan kulturell bakgrund, andra är uppvuxna i mer urbana miljöer och har ingen direkt koppling till lantbruk. Trots det är de flesta väldigt intresserade. Frågorna kan stundvis hagla tätt.

– Vår mening från första början, då vi märkte att Vanda blev allt mer stadsbebyggt, var att vi ville bevara något från Helsinge för kommande generationen. Det var orsaken till att vi grundade museet 1986.

Vanda lantbruksmuseum som finns på Nybackagränden 2 är öppet enligt beställning, och för alla som sysslar med lantbruk i Vanda är Helsinge lantmannagille öppet för nya medlemmar.

Text: Rebecca Pettersson
Foto: Heidi Salminen


vanor. Nya vanor behöver övas för att sätta sig i hjärnan. De här tipsen gör det lättare att komma igång. 29.12.2020 kl. 17:21

Kolumn. "Jag tror mig förstå hur det kändes för folk som avvisade Maria och Josef från sina härbärgen." 17.12.2020 kl. 08:29

Julpsalm. När Zacharias Topelius i oktober
1887 skrev dikten Julvisa hade han sannolikt ingen aning om att han skrivit en av våra mest älskade julpsalmer, Giv mig ej glans. Det är inte ens sagt att Topelius tänkt sig en melodi till den. 21.12.2020 kl. 09:46

sorg. Den här julen blir Maria Eklunds första jul utan föräldrar. I flera år har hon sörjt och bearbetat, först sin mammas sjukdom, sedan sin pappas. Nu plockar hon fram barndomens tomtefamilj och är tacksam för det hon fick. 17.12.2020 kl. 09:00

kulturpris. – Det var en komplett överraskning. Jag känner mig väldigt hedrad och djupt och ödmjukt tacksam, säger Birgitta Sarelin som tilldelas Församlingsförbundets kulturpris för sitt engagemang för den finlandssvenska psalmboken och psalmsången i Borgå stift. 16.12.2020 kl. 15:00

frågesport. Börja julen med att testa dina julkunskaper! Varför inte utmana en vän? Bland alla tävlande lottar vi ut Christa Mickelssons bok "Ett blodkärl som brast". 16.12.2020 kl. 10:05

annorlunda jul. – Fira den jul du kan och vill fira i år, säger Hilkka Olkinuora. Jultraditionerna handlar inte alltid om vad man gör – utan om varför man gör det. 16.12.2020 kl. 11:00

prostar. Biskop Bo-Göran Åstrand har utnämnt tre nya prostar: kyrkoherden i Larsmo församling Max-Olav Lassila, kyrkoherden i Tammerfors svenska församling Kim Rantala och chefen för familjerådgivningscentralen inom Raseborgs kyrkliga samfällighet Ann-Sofi Storbacka. 15.12.2020 kl. 16:14

jultraditioner. "Gemenskapen i församlingsvåningen blir det egentliga julfirandet." 16.12.2020 kl. 10:00

julafton. – Jag tror det kommer att bli en speciell stämning. Jag tror att radion blir ett surrogat för den kontakt man vanligtvis haft med släktingar, säger Kjell Ekholm. 16.12.2020 kl. 09:00

biskop. Mari Leppänen är den tredje kvinnan som blir biskop i Finlands evangelisk-lutherska kyrka – och den första med rötter i den laestadianska väckelsen. – Det har lärt mig sådant om utanförskap som jag hoppas jag får nytta av. 15.12.2020 kl. 09:18

förbundsarken. För över hundra år sedan anlände
 finländaren Valter Juvelius och 
britten Montagu Parker till Jerusalem. 
De skulle inleda utgrävningar vid Tempelberget. Deras hemliga uppdrag var att hitta förbundsarken, lådan med de budtavlor som Israels folk fick av Gud. 11.12.2020 kl. 17:47

Konspirationsteorier. Kyrkoherde Daniel Björk har blivit orolig. Han ser tecken på att vissa kristna lockas mer av auktoritära ledares konspirationstankar än av vanlig, tråkig demokrati. – Men vi måste stå emot. 11.12.2020 kl. 09:42

konspirationsteorier. Konspirationsteorier är ett mycket gammalt fenomen. De har spridits i många olika syften. Men vem som sprider konspirationsteorier och vilka deras motiv är blir en komplicerad fråga att svara på – särskilt när vi rör oss på nätet. 11.12.2020 kl. 09:46

julpyssel. Vivian Krokfors och Hanna-Madeleine Andersson älskar att pyssla och sticka – och de älskar julen! På sitt gemensamma Instagramkonto delar de med sig av julpyssel och julstämning. 10.12.2020 kl. 15:54

MIKAEL AGRICOLA MEDALJEN. I samband med Borgå domkapitels jubileumssammanträde förlänade biskop Bo-Göran Åstrand Mikael Agricola-medaljen åt fem personer; Emma Audas, Gun Geisor, Jan-Erik Lindqvist, Stefan Myrskog och Göran Stenlund. Medaljen är avsedd att ges som hedersbetygelse och gåva åt personer som verkat i Mikael Agricolas anda. 1.12.2023 kl. 16:59

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Borgå stift har sedan årsskiftet firat att det i år gått 100 år sedan stiftet grundades. Idag, den 1 december, är ändå det närmaste en officiell födelsedag man kan komma, eftersom det första domkapitelsmötet de facto hölls den 1 december år 1923. Dagen till ära hölls ett jubileumssammanträde i exakt samma rum där det första mötet gick av stapeln för 100 år sedan. 1.12.2023 kl. 16:31

KYRKOMÖTET. Borgå stift har sex ombud i kyrkomötet: två präster, tre lekmän och ett ombud från Åland. Fyra av de tidigare ombuden ställer inte upp för omval. Det innebär ett spännande val för Borgå stift. 29.11.2023 kl. 16:48

KONFIRMANDTIDEN. Ungefär 68 procent av unga som konfirmerades i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland under 2023 tycker att konfirmandtiden har påverkat deras psykiska välbefinnande på ett positivt sätt. Det här kommer fram i kyrkans nationella självutvärdering för konfirmander. 29.11.2023 kl. 08:00

kulturpris. I trettio år var Stefan Härus redaktör för programmet Tack och lov i Yle Vega. Programmet presenterade andlig musik enligt lyssnarnas önskemål, och präglades starkt av Härus röst, personlighet, närvaro och kunskap. Dessa motiveringar lyftes fram när Stefan Härus fick Församlingsförbundets kulturpris år 2023. 28.11.2023 kl. 15:33