– Ja, nog var det många som höjde på ögonbrynen då jag som präst for med i spelmanslaget, säger Hans ”Hasse” Häggblom.

Hans Häggblom: "Folkmusik är ett av mina känslospråk"

SPELMANSKULTUR.

– Om vi ser på bygdespelemännen så har de ju spelat vid bröllop, begravningar och dop. Det är ett sätt att uttrycka stora tankar och känslor. Då man märker det passar folkmusiken väldigt bra in i det kyrkliga sammanhanget. Kyrkan har inte ensamrätt på att uttrycka människors tankar om liv, död och mening i livet.

15.8.2023 kl. 19:00

Sedan 1995 har den pensionerade Pedersöre-prästen Hans ”Hasse” Häggblom ingått i Pedersöre spelmanslag. Som både präst och spelman betonar han att ingen har monopol på livstolkning.


Vad betyder folkmusik för dig?

– Det är något som naturligt ligger nära hjärtat. Det är en enkel musikstil som det inte är så svårt att hänga med i, bara det är rätt dialekt. Det finns ju så många stilar beroende på var man rör sig.


Du var med och introducerade spelmansgudstjänsterna i Pedersöre. Hur gick det till?

– Det har funnits flera föregångare, men 1995 fick vi en förfrågan från Yle. De skulle göra en satsning som hette ”Baket Bennäs” och frågade om församlingen kunde göra något i anslutning till det. Jag frågade Max Portin om de i spelmanslaget skulle vara intresserade av att göra något tillsammans. De nappade på och jag for själv med och spelade.



Var det känsligt att kombinera församlingsliv med folkmusik 1995?

– Ja, nog var det många som höjde på ögonbrynen då jag som präst for med i spelmanslaget. Men med åren blev det mer och mer accepterat. Om man bläddrar i psalmboken så finns det väldigt många melodier som är inspirerade av folkmusiken eller som är folkmusik helt och hållet. ”O hur saligt att få vandra” är ju till exempel en gånglåt. ”Kom, låt oss nu förenas här” börjar som en gånglåt men refrängen är en polska.


Hur hittade folkmusiken in i psalmboken?

– Den har kommit in på lite olika vägar. Om man söker längs tråden med strängbandsmusik kommer man tillbaka till frikyrkligheten i Amerika. Många som återvände hem från Amerika hade med sig melodierna, och så uppstod strängbandsmusiken här i trakten. Där tangerade melodierna också den folkliga känslan.


Historiskt har det funnits en motsättning mellan kyrka och kulturen kring folkmusik och spelmanslag. Vad berodde det på?

– Det kanske hade att göra med väckelsefromheten, att man ville markera att man tog avstånd från det värdsliga. Folkmusiken har förknippats med ett leverne som kanske inte är så hälsosamt till alla delar, men det finns också en annan sida. Chuck Girard skrev ju redan på 70-talet ”Why should the Devil have all the good music”.

– Kyrkan kan inte isolera sig. Om man ser på hur Jesus mötte människor så talade han ju inte först om för dem att de måste ändra på sig. Han mötte dem där de var.

Vad ser du för beröringspunkter mellan församlingsliv och spelmanskultur?

– I kyrkan talar vi om att vi har ett större sammanhang än vi anar. Ett sammanhang där vi alla hör hemma, oberoende av om vi tror eller inte tror. Det sammanhanget är större än våra strävanden. Utmaningen för oss är att upptäcka det. Kanske folkmusiken kan hjälpa oss, så som all musik säkert kan göra beroende på vad man tycker om.

– Om man med rötter tänker att man ser bakåt så tänker jag också att folkmusiken kan hjälpa oss att se framåt. Den uttrycker något av hopp, glädje och tillförsikt. Om inte annat kan den för en stund få oss att glömma att det är tungt och svårt här i livet. Det kanske vi också behöver få göra ibland. Vi är ju bara människor, tack och lov. Människor är det största vi kan bli.



Hans ”Hasse” Häggblom

GÖR: Pensionär. Har tidigare jobbat som präst och kyrkoherde i Pedersöre församling.

FAMILJ: Fru, tre barn och fem barnbarn.

INTRESSEN: Musik och jord- och skogsbruk.

Text och foto: Rebecca Pettersson


profilen. Du är frisk. Cancern kommer aldrig tillbaka. Det är ord som ingen sagt åt Minna Timmerbacka-Vidjeskog men som hon önskar att någon skulle säga. Men hon förstår också att ingen kan göra det. Även om hon nu kan lämna oron bakom sig faller hon tillbaka i den ibland. 22.4.2020 kl. 10:44

vikariat. Robert Lemberg kommer att vikariera stiftsdekan Magnus Riska från augusti 2020 till augusti 2022. 21.4.2020 kl. 15:37

livsfrågor. Det är aldrig för sent att gå skriftskolan, och man behöver inte vara säker på att man vill bli konfirmerad för att börja. Konformationsundervisningen från vuxna utgår från konfirmandens frågor och livssituation. 22.4.2020 kl. 00:01

Göra gott. Coronaviruset kom i vägen för Petrus församlings godhetshelg. I stället uppmuntrar de oss alla att sprida godhet till människor i vår närhet under hela våren. 22.4.2020 kl. 00:01

Konfirmander. Lägren kan inte ske på distans, säger biskop Bo-Göran Åstrand. 17.4.2020 kl. 12:37

sommarläger. Det blir inget sommarläger i Pieksämäki i år. Det beslöt styrelsen för förbundet Kyrkans Ungdom, KU, i går. 16.4.2020 kl. 16:03

kyrkslätt. Peter Blumenthal, Karl af Hällström och Fred Wilén har sökt den lediga kaplanstjänsten i Kyrkslätts svenska församling. 14.4.2020 kl. 18:04

längtan. Therese Almén har alltid vetat att hon vill bli mamma. Det blev en sorgkantad vandring mot den drömmen. Hon förlorade två barn i fosterstadiet. Men sedan dök en liten pojke upp, som visade sig behöva henne, och hon honom. 8.4.2020 kl. 00:00

undantagstillstånd. Det vi kallar ett undantagstillstånd är ett normaltillstånd för många kristna idag. Vi bör vara tacksamma för den frihet vi normalt har, säger Mia Anderssén-Löf. 8.4.2020 kl. 01:00

påsktradition. Påsken är en glad helg för barnen Johannes och Emma Forsblom. Då får de äta påskägg och vara vid påskbrasan. 7.4.2020 kl. 15:16

hemleverans. När fotbollsträningarna lades ner började Pargas IF:s frivilliga köra ut varor till äldre som behöver hjälp med att handla mat. 7.4.2020 kl. 15:16

gospel. Vi tog oss ett snack med dirigenten Elna Romberg, och frågade hur det är att leda en gospelkör på distans. 6.4.2020 kl. 15:44

biskopens påskhälsning. Så här tänkte vi nog inte att vi skulle fira påsk. Vi blev alla begränsade på något sätt. 6.4.2020 kl. 16:55

Mansroller. Novellformatet lockade fram berättelser om att växa upp och om de spår uppväxten lämnar i oss. Axel Åhman har skrivit om människor i Österbotten som försöker leva upp till förväntningar som de tror att omgivningen ställer på dem. 7.4.2020 kl. 14:12

Påsktraditioner. Skådespelaren Tobias Zilliacus säger att det fanns en tyngd i att spela Jesus även om han inte själv är troende. Den här våren har coronaläget pausat hans arbete och påsken blir inte samma avbrott som vanligt. 7.4.2020 kl. 10:00

FÖRETAGSAMHET. Tre präster och teologer jobbar med bas i Kronoby med att coacha företagare. Ganska lite behöver översättas från ”kristendomska” till vardagsspråk, säger de. Att vara företagare handlar om livets grundfrågor. Om allmänmänskliga saker som också Jesus har talat om. 12.9.2023 kl. 13:25

teve. En av dem talar i tungor, en vill vara talesperson för sexuella minoriteter och en har studerat karismatiska rörelsers destruktivitet. En rykande färsk serie om Borgå stifts biskopar har premiär idag. 11.9.2023 kl. 18:00

VANDA SVENSKA FÖRSAMLING. Snart kan det finnas en engelskspråkig pastor i Vanda svenska församling. Engelskspråkiga tjänster i svenska församlingar hör till ovanligheterna. 8.9.2023 kl. 10:19

BISKOPSMÖTET. – Saker som vi har tigit om i kyrkan är vanligtvis de samma som vi har tigit om i det finländska samhället. Så är det att vara folkkyrka, sa biskopen i Esbo stift Kaisamari Hintikka i sitt tal vid biskopsmötets öppnande i Kyrkslätt idag. 5.9.2023 kl. 14:30

Kolumn. I år firar diakonin i Tyskland 175-årsjubileum. Startpunkten för diakonin var Johann Hinrich Wicherns tal vid Evangeliska kyrkans kongress den 22 september 1848. Han förespråkade ett nätverk av ”kärlek som räddar”. Den moderna diakonin föddes 1.9.2023 kl. 13:56