Sebastian Holmgård är programledare för "Tänk, tänkare, tänkast" som hittas på Yle Arenan.

”Jag vill gå genom livet med sund skepsis”

profilen.

Sebastian Holmgård är aktuell med programmet ”Tänk, tänkare, tänkast”, där han och några barn synar en del sanningar i sömmen. Finns det exempelvis gånger då man får ljuga?

16.5.2023 kl. 13:58

På Yle Arenan hittas programmet ”Tänk, tänkare, tänkast” där Sebastian Holmgård diskuterar livets gråzoner med barn, allt från lögner och orättvisor till lycka och livets mening.

– Barn är fantastiska att prata etik och moral med. De är öppna och tycker om att fundera på stora frågor. De har inga svårigheter att förstå koncept som rätt och fel, rättvisa och empati och de är inte alls lika rädda som vuxna ofta är att prata djupa frågor där man kan ha olika åsikter.

I programmet lyckas du få fram att det finns många gråzoner i exempelvis uttalandet ”Du ska inte ljuga”. Hur balanserar du själv som förälder i att ge tydliga rättesnören och ändå visa att allt inte är så enkelt?

– Jag försöker hålla det tydligt för mig själv och för barnen vad olika regler grundar sig på. Många av de regler som barn måste följa i samhället är praktiskt snarare än etiskt betingade. När det gäller moraliska dilemman försöker jag vara öppen med att det inte alltid går att ge ett enkelt svar. Det finns en ganska stark tradition i vår kultur av att dölja allt som är komplext för barn av rädsla att förvirra dem. Det finns en balansgång där som inte är så lätt.

Hur skulle du svara om ett barn ställde frågor om saker du själv kämpar med, exempelvis: Gick Jesus faktiskt på vatten? Föddes han utan en mänsklig pappa? Gjorde han vatten till vin?

– Det beror förstås på vilket barn det är fråga om. Överlag pratar jag så ärligt jag kan med barn och jag skulle nog i de flesta fall svara som det är, att jag inte tror det. Med mina egna barn försöker jag dock lägga till att många vi känner tror att han gjorde de där sakerna. Jag tror att det är viktigt för dem att se att människor som de tycker om kan tycka olika. Helt vettiga människor kan sitta i en bastu och vara oöverens om huruvida en viss person för 2 000 år sedan kunde gå på vatten eller inte, och sen fortsätta umgås som att det här inte är något konstigt.

Vad är heligt för dig?

– Jag vet inte om jag skulle använda ordet heligt, det låter lite auktoritärt för mig, men jag antar att miljön, allas lika värde och allas rätt att leva fritt så länge de inte skadar någon annan kunde kvala in.

Med barnen i programmet visar du hur komplext livet är, men tycker du att det finns någon absolut sanning som gäller för alla i alla tider?

– Jag tror absolut att det finns absoluta sanningar som gäller i alla kontexter. Dock tror jag att människan dras med begränsningar som gör det ytterst svårt för oss att nå dem och, framför allt, att veta vilka de är när vi hittat dem. För det mesta tror jag att vi får finna oss i att vår verklighet består av sannolikheter, och vi får orientera oss så gott vi kan därefter.

Ni pratar också om rättvisa, ska den som är hungrig få en större kakbit. Har du upplevt någon stor orättvisa i ditt liv? Och har du lätt eller svårt för att förlåta sådant?

– Jag skulle inte säga att jag själv har upplevt stora orättvisor och jag har nog ganska lätt att förlåta och gå vidare från de små oförrätter jag utsätts för. Däremot blir jag lätt väldigt besvärad av de större orättvisor som man får se på nyheterna varje dag. Jag försöker fokusera på de saker som ligger inom min kontroll att påverka, men det är inte alltid så lätt.

Vad vill du inte föra över till dina barn?

– Tusen små saker, och ett par stora. Jag hoppas att de inte ska låta livet gå fullt så långt innan de lär sig att inte noja så mycket över vad alla tycker, att våga lita på att man vet vad man tycker är roligt även om det avviker från mängden. När jag var yngre var jag så säker på att jag hade rätt om de stora frågorna. Jag kunde tänka kritiskt när andra sa vad de tyckte och trodde på, men jag tillämpade inte samma färdigheter för att granska vad jag själv trodde på. Idag försöker jag gå genom livet med en hälsosam skepsis och en medvetenhet om att ”jag kan ha fel om det här”.

SEBASTIAN HOLMGÅRD

GÖR: Gymnasielärare i engelska och franska.

FAMILJ: Fru och tre barn, 6,5 och 3 år samt bulldogen Churchill. Bor i Jakobstad.

INTRESSEN: Umgås med familjen, spelar fjol och gitarr och läser så mycket han hinner.



Utmärkelse. Församlingspastorn Patricia Högnabba i Matteus församling i Helsingfors har beviljats Kyrkans förtjänsttecken för barn och ungdomsverksamhet. Priset delades ut idag vid Forum för kyrkans fostran. 30.9.2020 kl. 15:29

jordbruk. För Mats Björklund handlar jordbruket om att anpassa sig till vädret och naturen, om att odla det som andra ska äta – och om att förvalta Guds gåvor. 30.9.2020 kl. 11:53

vardagsbön. "Öppna varsamt upp det mina fingrar krampaktigt håller tag om i onödan." 30.9.2020 kl. 10:30

Lärkkulla. Lärkkulla-stiftelsens direktor Björn Wallén avgår på egen begäran från och med årsskiftet för att övergå till andra arbetsuppdrag. 29.9.2020 kl. 17:01

kvevlax. Över 30 år undervisade han i musik i grundskolan. Men också efter pensioneringen är musiken ett heltidsjobb för Yngve Svarvar. Hans engagemang som kör- och orkesterledare ser inte till församlingsgränser 30.9.2020 kl. 12:40

samiska. Mari Valjakka gläds över att som samepräst kunna bidra till att de samiska språken går vidare till en ny generation – något som inte var självklart när hon själv växte upp. 21.9.2020 kl. 13:16

äktenskapssyn. I dag kom beslutet från Högsta förvaltningsdomstolen – Uleåborgs domkapitel hade rätt att utfärda en varning till präst som vigt ett samkönat par. Rättsväsendet griper inte in för att hjälpa kyrkan fatta beslut om äktenskapssynen – men kyrkan måste enligt biskop Bo-Göran Åstrand bestämma sig snart. 18.9.2020 kl. 16:15

Borgå stift. Se alla nyheter från domkapitlet i Borgå inne i artikeln. 18.9.2020 kl. 12:25

diakoni. I många år kunde Nina Lindfors andas ut bara om veckosluten – då kom ingen post, och hon slapp högarna av obetalda räkningar och indrivningsbrev. Utan stöd från församlingens diakoniarbetare Taina Sandberg hade hon inte orkat. De brukar mötas på Ninas favoritplats: i skogen. 17.9.2020 kl. 15:20

coronaepidemin. Peter Strangs forskning visar att covid-19-döden var svårast för de unga och starka. Han ger Finland goda poäng för proaktivt handlande då coronaepidemin bröt ut. 16.9.2020 kl. 15:45

romandebut. En måsinvasion, civil olydnad och lojalitet. Förankrad i hembygdens landskap ställer Ulrika Hanssons debutroman frågan: Vad får man vara tacksam för? 16.9.2020 kl. 18:30

döden. Förr höll man nästan alltid en visning av en död anhörig före begravningen. 15.9.2020 kl. 20:12

hopp. Det är okej att vi oroar oss, men Gud har lovat oss ett hopp och en framtid. De orden tröstar Helene Liljeström som tar över som kyrkoherde i Matteus församling en höst när det är svårt att planera för framtiden. 16.9.2020 kl. 00:01

Kyrkflytt. "Om vi inte kan fira gudstjänst, lovsjunga, lyssna och be, så upphör vi att existera som församling." 16.9.2020 kl. 00:01

mathjälp. Helsingfors-hjälpen avslutades för att behoven inte längre ser likadana ut som i våras. Men församlingarna erbjuder fortfarande mathjälp och samtalsstöd, och dörrarna till de gemensamma måltiderna har öppnats på nytt. 16.9.2020 kl. 00:01

PERSONEN. När Fanny Willman var sexton år började hon skriva kolumner för Vasabladet. I februari utnämns hon till ledarskribent för Kyrkans Tidning i Sverige. – För mig är det mer naturligt att skriva ledare än andra journalistiska texter. 6.2.2024 kl. 17:56

ungdomens kyrkodagar. UK uppmanar kyrkomötet att ta ställning i frågan om samkönade äktenskap. Om det var upp till kyrkans unga skulle frågan redan vara avgjord. 5.2.2024 kl. 15:43

KYRKOMÖTET. Klockan går och kyrkan ställs inför allt större utmaningar. Men kyrko­mötet är en trög koloss som inte producerar beslut. Under senaste mandatperiod tog tre av dess utskott saker och ting i egna händer. 5.2.2024 kl. 10:00

Konst. – Mycket hellre analyserar jag en film som handlar om tvivel jämfört med en färdigtuggad berättelse om tro, säger filmkritikern Silja Sahlgren-Fodstad. 5.2.2024 kl. 15:15

laestadianer. Över 3 000 finlandssvenska laestadianer är involverade i diskussioner om att rörelsen ska ta steg ur den evangelisk-lutherska kyrkan. I allt större utsträckning kommer man att hålla nattvard och konfirmation i sina egna bönehus. Alternativet att grunda en egen kyrka är ändå inte aktuellt. 30.1.2024 kl. 14:04