Annika Westergård. FOTO: PRIVAT

Fyraåringen och påsken

Kolumn.

Hur förklarar man påskens alla traditioner för ett nyfiket barn? En vuxen får tänka till.

5.4.2023 kl. 10:36

Att den kristna påsken firas till minne av Jesu lidande, död och uppståndelse, det vet vi vuxna. Men i ett litet barns ögon handlar påsken om chokladägg med leksaker i, målade ägg, påskhäxor, påskris och påskbrasa. Och glöm inte påskharen!

Kan man enkelt förklara påskens seder för den frågvisa fyraåringen? Inte ens för en vuxen är det ju alldeles lätt att hänga med!

För påsken firas inte samma tid varje år. Nej, det vore ju för enkelt. Istället går vi enligt fullmånen. Den första söndagen efter första fullmånen efter vårdagjämningen, det vill säga någon gång mellan tjugoandra mars och tjugofemte april infaller palmsöndagen. Och då börjar påsken, ja, eller stilla veckan. Påskveckan kommer ju efter påsken.

Stilla veckan har dessutom egna dagar med särskild betydelse: palmsöndag, blåmåndag, vita tisdagen, dymmelonsdag, skärtorsdag, långfredag och påskafton. Men för fyraåringen är det kanske inte nödvändigt att berätta om alla de olika dagarna. De tre sista är väl de som barnen kommer ihåg senare i livet också. Det är de dagarna som tydligast visar på påskens budskap. Vi koncentrerar oss på dem.

Påskens traditioner är spretiga, minst sagt. Jag känner mig lite tveksam till påskharen, men kör ändå på sägnen och låter flickebarnet tro att påskharen gömmer chokladäggen under natten.

Påskhäxan då? Liksom påskharen härstammar seden från 1600-talet. Enligt traditionen ska påskhäxorna flyga till Blåkulla redan på skärtorsdagen, men nuförtiden har de flesta häxorna skjutit upp färden till påskaftonen. Påskbrasan borde egentligen skrämma bort häxorna, men vi brukar istället samlas runt brasan. Och chokladäggen tar de med sig i kaffepannan.

Äggen symboliserar förresten livet – och uppståndelsen. Därför äter vi dem på påsken! De riktiga äggen alltså, inte de av choklad.

Knepigt detta med sederna. Jag tror det är bäst om vi bara letar fram påskhäxans utstyrsel, köper chokladäggen och far till byns påskbrasa och äter en grillkorv. Vi njuter av brasan och skjuter förklarandet på framtiden.

Men mest av allt gläds vi över påskens befriande budskap – och det gäller både fyraåringar och vuxna.

Annika Westergård är värdinna i Kristinestads svenska församling.


Lärkkulla. – Lärkkulla behövs som en mötesplats för kyrkligt anställda och aktiva i vårt avlånga stift, säger Wallén. 28.1.2020 kl. 09:24

ungdomens kyrkodagar. Deltagare på Ungdomens kyrkodagar ger tummen upp för en kyrka som är aktiv i klimatdiskussionen. 27.1.2020 kl. 17:58

ungdomens kyrkodagar. "Säg åt oss att det är nya tider nu!" sa biskop Bo-Göran Åstrand till deltagarna på Ungdomens kyrkodagar. Han hade sällskap av ärkebiskop Tapio Luoma som besökte UK för första gången. 24.1.2020 kl. 18:36

barnböcker. Vad kan de bästa barnböckerna lära oss? Massor. Sofia Torvalds skriver om hur man klarar blod på födelsedagen, bitande rävar, lejon som vaktar bäckar och mjölk som blivit sur. 22.1.2020 kl. 14:15

besök. En delegation ledd av biskopen i Helsingfors Teemu Laajasalo mötte påven Franciskus vid en privat mottagning i Vatikanen. 17.1.2020 kl. 14:00

biståndsarbete. ”Mitt barn är värdefullt precis sådant som det är.” Skolan förändrar både föräldrarnas och samhällets inställning till personer med funktionsnedsättning. 16.1.2020 kl. 00:00

doktorsavhandling. Positionerna är låsta, vi måste börja tala om äktenskapet på ett nytt sätt, säger Emma Audas, som idag disputerar med en avhandling om kyrkans äktenskapssyn. 16.1.2020 kl. 10:51

gemenskap. Våra gemenskaper ser kanske inte längre ut som de gjorde förr, men fortfarande handlar de om att vi ser varandra och delar samma upplevelser. 16.1.2020 kl. 00:01

val. Kandidatgalleriet för kyrkomötes- och stiftsfullmäktigevalen har nu öppnat på nätet. 15.1.2020 kl. 08:33

Helsingfors. Utmaningarna för församlingarna i Helsingfors är större än på annat håll. Traditionen av kyrklighet är svagare – men de unga utforskar tron fördomslöst. 16.1.2020 kl. 00:01

forskning. Under årets första stiftsseminarium föreläser biskop Bo-Göran Åstrand, Sara Gehlin och Björn Vikström. 13.1.2020 kl. 15:36

bibelöversättning. Sedan 2004 har Kronobyborna Magnus och Anna Dahlbacka arbetat med att översätta Bibeln till samburu. De fick börja från början. Först fick de lära sig språket, sedan skapa dess skriftspråk. 13.1.2020 kl. 11:53

församlingssammanslagning. – Historiens vingslag går över vår bygd, konstaterade Anders Store när han som nyinstallerad kyrkoherde höll sin första predikan i nya Kronoby församling på söndagen. Vid årsskiftet gick Terjärv, Nedervetil och Kronoby samman till en församling. 5.1.2020 kl. 15:28

lovsång. När musiker från Petrus församling i Helsingfors släpper ett nytt album är målet inte att skapa hitsinglar – utan att göra lovsångsmusik som känns relevant i Finland år 2020. 30.12.2019 kl. 16:14

layout. Kyrkpressens webbsida har genomgått en liten ansiktslyftning. 27.12.2019 kl. 10:02

TERJÄRV. Fysiskt arbete och höga höjder är inget kyrkvaktmästaren i Terjärv, Sixten Ahlsved, räds för. 17.8.2023 kl. 18:00

SÖKARE. Journalisten Eric Schüldt har intervjuat vår tids stora kulturpersonligheter, han har hyllats och vunnit priser. Och så har han kämpat med synden. 16.8.2023 kl. 19:00

SPELMANSKULTUR. – Om vi ser på bygdespelemännen så har de ju spelat vid bröllop, begravningar och dop. Det är ett sätt att uttrycka stora tankar och känslor. Då man märker det passar folkmusiken väldigt bra in i det kyrkliga sammanhanget. Kyrkan har inte ensamrätt på att uttrycka människors tankar om liv, död och mening i livet. 15.8.2023 kl. 19:00

kyrkoherdeval. Johan Kanckos, t.f. församlingspastor i Vasa svenska församling, valdes i söndags till ny kyrkoherde i Solfs församling. Han fick 71,6 procent av rösterna. 14.8.2023 kl. 15:10

UNGDOMAR I KYRKAN. På Sommardagarna 2023 samlades ungefär 100 deltagare för sol, hav, mat, bastu, strand, andakt, vila, värme, stämning, party, musik, smågrupper, mässa, gemenskap, glass och varma klippor på Lekholmen. 13.8.2023 kl. 16:59