Nina Sjölander tycker att arbetet som verksamhetsledare ger väldigt mycket tillbaka.

"Ålder är egentligen oväsentligt för mig – det är människan bakom åldern som jag möter"

ungdomar.

Nina Sjölander arbetar nästan alla fredagar klockan 15–22. Det är inte betungande, utan veckans höjdpunkt. Mötet med de unga gör jobbet värdefullt.

22.3.2023 kl. 18:00

En väggmålning från ett foto som tagits i Närpes centrum, Näsby, möter en då man stiger in i Café Albert.

– Med det vill vi poängtera att det finns ett i går, i dag och i morgon. Det är viktigt att förstå sin plats i historien, förstå sitt sammanhang. Man ska ändå blicka framåt och ha ett mål, säger Nina Sjölander som upplever att hon har en kallelse att jobba med ungdomar.

– ”Inte kan man arbeta med ungdomar då man är 38 år”, sa en tonåring en gång. Då var jag 34. Nu är jag 56 år, börjar komma över mina åldersnojor och känner att här hör jag hemma. Jag känner samhörighet med ungdomarna på ungdomskaféet. Ålder är egentligen oväsentligt för mig. Det är människan bakom åldern som jag möter.

Som verksamhetsledare för Förebyggarna finns hon på plats för ungdomarna två dagar i veckan. Hon hade en tvåårig paus 2016–2018, vilken gjorde gott, men nu är hon tillbaka för att stanna.


Kaféet är en fristad från prestation

På kaféet får man inte röka, dricka alkohol eller energidrycker. Ofta finns inget spikat program utan huvudsakligen vill Förebyggarna erbjuda en trygg plats dit ungdomarna får komma och umgås med varandra.

– Vi vill vara en fristad, en plats där man känner att man inte måste prestera. Köket här är som att komma hem för många ungdomar. Ibland kan vi se på film, sjunga karaoke och så har vi en snackbox dit man kan sätta skrivna lappar om något som man vill ta upp. Ibland är det seriösa texter, ibland skämt. Vi läser lapparna högt och diskuterar dem.

Vanliga spelkort används mest bland alla sällskapsspel. Pingis- och biljardbordet är i flitigast användning. Soffhäng är också populärt – och trots det höll förra soffan från 2008 fram tills ifjol.


Slets mellan tron och festande

Sjölanders föräldrar hör inte till kyrkan, men hennes farmor och farfar var frikyrliga. Nina Sjölander hade en ganska stökig uppväxt som tonåring.

– Tron har alltid funnits där, men jag slets mellan min tro och mer vilt festande och killar och kom lite bort från min gudstro. När jag var 20 år hade jag trasslat in mig i många härvor. Jag var nybliven mamma, men kände att det inte höll längre. Jag ”återkonnektade” till Gud och bad om hjälp. Det var det bästa som jag kunde göra. Inte löste det alla problem, utmaningarna har följt med mig. Men just tryggheten i att jag är i Guds hand har jag haft sedan dess.

Hennes nuvarande man Patric, ungdomsledare i Närpes församling, hittade hon genom en kristen dejtingssida och tillsammans har de arbetat mycket med ungdomar.

– Mycket har förändrats i ungdomskulturen under de över tjugo år då vi jobbat inom den. I början var det mycket psykiskt illamående och droger, och så lite hjälp fanns att få. Då jobbade vi mycket med enskilda unga, personliga kriser och kunde till och med åka hem till folk. I dag finns det andra utmaningar, men delvis också samma. Samhället har många nya tjänster så att fler får hjälp. Nätverken är väluppbyggda.

När Café Albert öppnade kunde 30–40 ungdomar möta upp. Det kändes som mycket då. Nu kommer kring 40 ungdomar en vanlig måndagskväll, på fredagar uppåt 100. Det börjar bli trångbott och man vill ha större utrymmen.

– I Närpes finns många ungdomar med etnisk bakgrund. Det har inneburit vissa små utmaningar och under en period var det lite spänt. Då tog vi in en vietnamesisk kille på lönelistan som fungerade som brobyggare. Vi ville visa att vi tycker att de unga är viktiga oberoende av vilken kultur de kommer ifrån.


Fokusera på vad man kan göra

Beroende på resurser har Förebyggarna också många projekt, ofta integrationsfrämjande verksamhet. Det senaste projektet är Ung i Närpes som bland annat lett till tre kortfilmer med intervjuer med dem som var unga 1965, 1993 och 2015. Filmerna kommer att visas i skolorna.

– I filmerna förflyttas två ungdomar bakåt i tiden och får inblick i vilka utmaningar de unga kunde ha vid de nämnda årtalen. Till exempel var den mentala hälsan tabubelagd år 1965. I dag har vi en mycket större öppenhet och många tjänster för att stödja de ungas mående. Projektets material ska bearbetas och diskuteras med eleverna och ses som framtidspepp. Hur det är i dag? Vad vill de unga kämpa för?

Trots all den erfarenhet Nina Sjölander har kan hon ännu överraskas.

– I våras gjorde vi en podd där vi bland annat tog upp mental hälsa. Det avsnittet skakade om oss lite. De unga räknade upp så mycket, kriget i Ukraina, miljöförstörelse och allt som de tycker läggs på deras axlar och känner att de måste rätta till. Då är det viktigt att tänka: Vad kan vi göra i vår närhet? Vi kanske inte kan rädda hela världen, men vi kan sprida ljus i vår egen närhet.

Hon tycker att vi som vuxna måste försöka ge trygghet oberoende var det stormar och efter vår bästa förmåga inge hopp.

Är det svårt att jobba för en religiöst och politiskt obunden förening då man har en stark tro?

– Nej, det är inte svårt. Det är värdefullt att jobba för en församling också, vilket jag också gjort. Men jag känner att jag gör mer nytta genom att finnas tillsammans med vanliga ungdomar. Att vara kristen för mig handlar om att ha ett öppet hjärta, att se människor, förmedla kärlek och omsorg – inte om att predika. Jag förmedlar det som jag tycker att Gud står för.

Då hon var yngre hade frikyrkorna stort fokus på att frälsa andra.

– I dag kan jag nästan skämmas över hur jag betedde mig. Nu är mitt mål är att göra gott åt människor runt omkring mig. Vill någon prata med mig om existentiella frågor går det jättebra, men i dag tänker jag mer att vi alla har olika bakgrunder och olika erfarenheter. Det måste vi acceptera och respektera. Jag hade det tufft själv och min tro på Gud blev min räddning. Under åren har jag fått nära vänner som är mer olika. De ger mig mycket och vi kan respektera varandra även om vi har väldigt olika syn på livet.

Sjölander är inte medlem i den lutherska kyrkan även om det är just i kyrkan som hon varit mest under det senaste året.

– Patric och jag är båda ekumeniska överlag, men vi är lite allergiska mot samfundsgränser. För mig handlar det om samma Gud och samma tro. Det lilla som skiljer oss åt är ingenting i jämförelse med det som enar oss – tron på Jesus och tryggheten i Guds armar.

Nina Sjölander

– Utbildad ungdoms- och fritidsinstruktör samt specialhandledare för barn och unga.

– Verksamhetsledare för föreningen Förebyggarna (grundad 2002) som upprätthåller ett drogförebyggande ungdomscafé i Närpes centrum. Verksamheten är religiöst och
politiskt obunden, men föreningen samarbetar med Närpes församling.

– Tycker om att skriva (har bloggen Mellan himmel och jord) och målar gärna i akryl.

Text och foto: Harriet Jossfolk-Furu


Insändare. Skutnäs bönehus  i Jakobstad har under min uppväxt  räknats som den konservativaste och  "rättrognasste"  av de svenskspråkiga bönehus/fridsföreningerna i vår nejd.Att saken lyfts upp nu är lite problematisk eftersom predikanten inte finns mera ibland de levandes skara.Men givetvis är det helt rätt  att  de drabbade har möjlighet att tala ut om det "helvete" som övergreppen har orsakat i deras liv. Det är absolut nödvändigt att få tala ut om det i en trygg miljö och inför sakkunniga hjälpare.Vad är LFF och viken roll har den ?    Den är ingen takorganisation   som har rätt att  bestämma över de lokala bönehusföreningarna.  Inte vad gäller verksamhetsformer, ordets förkunnare, söndagskollärare mm.  Det här är helt bra  i de föreningar där man i  demokratisk anda  följer föreningslagen till punkt och prick, och där medlemmarna har möjlighet att forma verksamheten enligt de ansedda behoven.  Men det blir till ett gissel i de föreningar som styrs av predikanten och hans närmaste gelikar.  "Bibeln och sanningen" går före medlemmarnas  initiativ och förslag. Verkligen illa för de som fastnat i klorna och blivi utsatta.   Det är inte lätt att hela dem i Jesus kraft efersom  Jesus också uttaldes av samma man i predikstolen. Men ändå tror jag fullt och fast på ett helande av fula sår. Men kanske på neutral mark och med kunniga präster och lekmän.´´ Promlemen var svårare att lösa  för 30-40 år sedan eftersom samhället inte då var lika öppet som i dag. Mycket skulle tystas ner.Jan-Anders Enlund   30.12.2009 kl. 00:00

Insändare. Skutnäs bönehus  i Jakobstad har under min uppväxt  räknats som den konservativaste och  "rättrognasste"  av de svenskspråkiga bönehus/fridsföreningerna i vår nejd.Att saken lyfts upp nu är lite problematisk eftersom predikanten inte finns mera ibland de levandes skara.Men givetvis är det helt rätt  att  de drabbade har möjlighet att tala ut om det "helvete" som övergreppen har orsakat i deras liv. Det är absolut nödvändigt att få tala ut om det i en trygg miljö och inför sakkunniga hjälpare.Vad är LFF och viken roll har den ?    Den är ingen takorganisation   som har rätt att  bestämma över de lokala bönehusföreningarna.  Inte vad gäller verksamhetsformer, ordets förkunnare, söndagskollärare mm.  Det här är helt bra  i de föreningar där man i  demokratisk anda  följer föreningslagen till punkt och prick, och där medlemmarna har möjlighet att forma verksamheten enligt de ansedda behoven.  Men det blir till ett gissel i de föreningar som styrs av predikanten och hans närmaste gelikar.  "Bibeln och sanningen" går före medlemmarnas  initiativ och förslag. Verkligen illa för de som fastnat i klorna och blivi utsatta.   Det är inte lätt att hela dem i Jesus kraft efersom  Jesus också uttaldes av samma man i predikstolen. Men ändå tror jag fullt och fast på ett helande av fula sår. Men kanske på neutral mark och med kunniga präster och lekmän.´´ Promlemen var svårare att lösa  för 30-40 år sedan eftersom samhället inte då var lika öppet som i dag. Mycket skulle tystas ner.Jan-Anders Enlund   30.12.2009 kl. 00:00

Samhälle. Både offren till den laestadianska predikanten och Rolf Lampa som avslöjade händelserna har utsatts för hot sedan pedofilskandalen i Jakobstad offentliggjordes på julannandagen. 30.12.2009 kl. 00:00

Världen.  Morden på mänskorättsaktivisterna i Colombia har ökat alarmerande, rapporterar Finska Missionssällskapet.  30.12.2009 kl. 00:00

Kyrka. På nyårsafton firas en festmässa i Lovisa kyrka där biskopar från tre stift medverkar. 29.12.2009 kl. 00:00

Samhälle. En numera avliden predikant inom den laestadianska fridsföreningen i Jakobstad uppges ha utsatt unga pojkar för sexuella övergrepp under flera år. 29.12.2009 kl. 00:00

Samhälle.  Snatta mat från de stora affärskedjorna. Det rådet som en engelsk församlingspräst gett fattiga väcker reaktioner.    28.12.2009 kl. 00:00

Samhälle. Skoldräkter, vaccinering och trädplantor populära annorlunda julgåvor. 26.12.2009 kl. 00:00

Världen. Bulgariens ortodoxa kyrka överväger att flytta juldagen i överensstämmelse med den julianska kalendern. 25.12.2009 kl. 00:00

Människa. Kanslichef Jouko Lehmusto jobbar med hammare och spik på fritiden. I dag utlyser han julfreden i Åbo. 24.12.2009 kl. 00:00

Kultur. Under jul- och nyårshelgen sänder FST5 och radio Vega både julbön och -otta. Konsert med Frank Ådahl blir det på julafton. 24.12.2009 kl. 00:00

Teologi. Maria var en ung judisk kvinna, trolovad men ännu inte gift. Att föda barn utanför äktenskapet var i hennes livsmiljö en stor skam. 24.12.2009 kl. 00:00

Människa. Hemlängtan och exceptionella förhållanden. Det är två element som enligt fältbiskop Hannu Niskanen slår en bro över tiden från julen under vinterkriget för 70 år sedan till julen i försvarsmakten i dag. 23.12.2009 kl. 00:00

Kyrka. Minoritetsombudsmannen vill ha radioandakter också för andra än kristna. Frågan är inte aktuell förrän samfunden själva frågar efter dem, meddelar Rundradion. 23.12.2009 kl. 00:00

Människa. Till och med Anders Piltz, författare, professor och präst, har svårt med den första meningen. 23.12.2009 kl. 00:00

Kyrkomötet. Ärkebiskop Tapio Luoma öppnade mandatperiodens sista kyrkomöte med ett tal om maktutövning och ansvar. 4.11.2019 kl. 11:22

Höstdagarna. Bra stämning! Kul! Råddigt! Gemenskap! Så säger ungdomarna själva när de kommenterar Höstdagarna. En samling som lockat kring 600 deltagare till Toijala också i år. Och biskopen bidrog med att berätta något som gjorde alla helt tysta. 2.11.2019 kl. 17:24

allhelgona. Vad betyder det att ha en grav att gå till? Mycket. 2.11.2019 kl. 11:13

betraktat. "Det känns tryggt att ha en uppståndelsepärla att gripa mellan de hårt böjda och ledsna fingrarna. Det känns värdefullt att få dela både sorgen och hoppet", skriver Mia Bäck inför Alla helgons dag. 1.11.2019 kl. 14:20

läsning. När vi läser undersöker vi våra sår – men vi vårdar dem också. Teologen Elina Takala forskar i den amerikanska författaren Marilynne Robinsons Gilead-trilogi. 1.11.2019 kl. 11:05