Gatumedling är ett av koncepten som föreningen Stationen Barn utvecklat för att lösa konflikter bland unga. Föreningen är en av mottagarna av årets Gemensamt Ansvar-medel som samlas in under rubriken ”Unga i en våldsam värld”.

Självbehärskning och empati är färskvara

Helsingfors.

Våldet bland unga ökar, men alla åldrar mår bra av att öva konfliktlösning.

21.2.2023 kl. 17:09

Enligt polisen har antalet våldsbrott bland unga under 18 år i Finland ökat markant under åren 2015–2021. Den mest alarmerande ökningen skedde i åldersgruppen 12–14 år, med hela 134 procent.

– Språk är ingen skyddande faktor. Tyvärr ljuger vi nog för oss själva ifall vi tror våld inte förekommer bland svenskspråkiga ungdomar. Våld skiljer inte på var du bor eller går i skola, det finns på alla nivåer i samhället.

Det säger specialungdomsarbetare Jannika ”Janni” Elfving på Helsingfors stad. Hon möter svenskspråkiga ungdomar bland annat i skolor och på ungdomsgårdar. Till skillnad från lärarna behöver hon aldrig bedöma eller sätta betyg på ungdomar hon möter.

Specialungdomsarbetare Jannika ”Janni” Elfving på Helsingfors stad.


– Jag är neutral, vilket gör det möjligt att komma och tala med mig utan att det på något vis kan inverka på elevens vitsord.

Ibland hjälper hon till genom att medla i konflikter bland ungdomarna. Då får alla inblandade i lugn och ro berätta sin version och vid behov korrigera varandra. Målet är en överenskommelse som alla både kan och vill följa.

– I bästa fall blir alla inblandade både sedda och hörda. Man lyssnar till varandra utan att ha åsikter eller tolka varandras känslor. För alla känslor är okej, men alla handlingar till följd av känslor är inte det. Att lyssna, bli sedd och hörd är också det bästa sättet att minska på missförstånd och motsättningar. Kommunikation och känslor är utmanande men också nyckeln till lösningen när det är människor inblandade.


Hjärnan vill ha mer

Våldet bland unga syns också på fritiden. Allt oftare fotograferas eller filmas också våldsdåden och sprids i sociala medier.

– Som vuxen är det omöjligt att tävla med den bekräftelse som ungdomarna får ur sociala medier där det finns miljoner människor som kan reagera och se dig, säger Jannika Elfving.

Gillningarna på dina inlägg medför snabb tillfredsställelse för hjärnan, en kick som ständigt behöver upprepas och helst också överträffas.

– Jag tror inte att man kan skylla det ökade ungdomsvåldet enbart på tv-spel eller våldsamma filmer, men i bruket av sociala medier finns något som uppmuntrar till ständigt uppmärksamhetssökande. Kanske börjar man med att posta något som egentligen är mera lekfullt – men för att överträffa sig själv utvecklas beteendet mot ett alltmer våldsamt och sensationssökande.

Elfving påpekar ändå att beteende är väldigt individuellt. Någon kan spela mycket utan att det medför problem medan en annan kan få en förvrängd bild av verkligheten betydligt snabbare.

– Grundstenarna för kontrollerat beteende handlar om att kunna behärska sig och känna empati. Men det är färdigheter som man måste öva sig på och dessutom är de färskvara som behöver uppdateras varje dag, om man så är tre eller trettio år gammal.

Det bästa vuxna kan göra är vara ett gott exempel.

– Du kan inte svära åt ungdomarna i butiken fastän de kanske irriterar dig med sitt uppförande. Vuxna är alltid en förebild för de ungas beteende.



”Unga i en våldsam värld” är temat för årets Gemensamt Ansvar insamling.

– Gemensamt Ansvar är kyrkans årliga storinsamling.

– Stationens Barn rf. är en av förmånstagarna i år.

– De arbetar med trygg uppväxt för barn och unga, familjers välbefinnande
och bekämpning av marginalisering.

Text: NINA ÖSTERHOLM


UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00

PRÄSTASSESSOR. Monica Heikel-Nyberg har enligt det premiminära valresultatet valts till prästassesor för perioden 1.9.2023-31.8.2026. 24.5.2023 kl. 15:58

FINSTRÖM. Finströms kyrka är en av Finlands viktigaste kyrkor. Det säger konsthistoriker Åsa Ringbom som ägnat en stor del av sin karriär åt att forska i kyrkorna på Åland. Nu är hon aktuell med en bok om Finströms kyrka. 22.5.2023 kl. 18:33

ANDLIGT VÅLD. Samhället är allt ovanare att tala om tro. Så vården vet inte alltid hur den ska hantera den som mår dåligt av att ha hoppat av miljöer där religionen har blivit för trång. Det har Maria Björkmark forskat i. 19.5.2023 kl. 09:19

KYRKBÖCKER. ”100 procent viktiga” är kyrkböckerna för den som forskar i sin släkt, säger historikern Alexandra Ramsay. I de gamla skrifterna hittar hon både stränga ordvändningar men samtidigt också präster som brydde sig om de små i sin hjord. 17.5.2023 kl. 14:46

profilen. Sebastian Holmgård är aktuell med programmet ”Tänk, tänkare, tänkast”, där han och några barn synar en del sanningar i sömmen. Finns det exempelvis gånger då man får ljuga? 16.5.2023 kl. 13:58

Alla helgons dag. Svenska Yle sänder en ljuständning på alla helgons dag. 1.11.2024 kl. 12:26

HJÄRTINFARKT. Hjärtinfarkten i slutet av september kom utan förvarning. Kyrkoherde Tomi Tornberg är bara 44 år men anpassar sig nu till ett liv med hjärt- och kärlsjukdom. – Jag har fått lära mig att ingen är oersättlig. Nu äter jag samma mediciner som mina äldre församlingsbor. 30.10.2024 kl. 08:00

Personligt. För omkring tio år sedan lärde Mikael Ahlskog känna några män som förändrade hans liv. På gott, och på ont. 29.10.2024 kl. 17:32

Personligt. Tuomas Enbuske är programledare, poddvärd, journalist, kändis – och numera också kristen. Han tror på arvsynd och på nåd. – Ju mindre vi stressar över att göra någonting gott, desto lättare är det att vara god. 28.10.2024 kl. 18:34

KYRKA OCH POLITIK. Tala med statsministern. Sitt med riksdagsgrupperna. Mejla ministerns medarbetare. Deala med ministeriet. Strategierna är många när kyrkan och relaterade organisationer lobbar för sina intressen. 28.10.2024 kl. 14:00