Till vänster: En ukrainsk grupp sjunger på julandakt i Malax kyrka. Till höger: Inna Kozyk på stickcafé vid Malakta i Malax. FOTON: PRIVATA

Nya mötesplatser i Malax

malax.

Hur skulle träffpunkter för ukrainska flyktingar och ortsbor kunna se ut? I Malax tog ett nätverk tag i saken.

26.1.2023 kl. 15:36

När kriget i Ukraina bröt våren 2022 ut anlände det ganska snabbt ukrainare till Malax. Många av flyktingarna hade en anknytning till orten genom att de säsongsjobbat här tidigare eller hade släktingar här.

– När de första kom hade säsongsjobben inte börjat ännu och vi ville erbjuda någon meningsfylld sysselsättning under tiden, berättar Sofia Lillgäls, som är HR-koordinator och tf integrationskoordinator i Malax kommun.

Torsdagsträffar kör igång

Vad kunde man då bjuda de nyanlända på? Röda Korset, Folkhälsan, församlingen, Malax IF och andra föreningar bildade raskt ett nätverk tillsammans med kommunens representanter för att fundera på olika möjligheter.

– Allt kom så snabbt på, men vi tänkte att vi åtminstone kunde ordna en mötesplats åt dem och också en möjlighet för ortsborna att delta.

På våren startade träffarna i församlingens ungdomsgård Socken. De ordnades en gång i veckan och gav deltagarna möjlighet att sitta ner och prata kring en kaffekopp. Under hösten har projektet utvecklats vidare och fyllts på med olika program.

– Vi tänkte att det är lättare att göra något tillsammans än att bara träffas runt kaffekoppen, säger Sofia Lillgäls.

En tanke var också att de nyanlända skulle få bekanta sig med olika platser i kommunen och vad man kan göra där. Program ordnades därför på olika ställen.

– Vi har bland annat varit på svampplockning och lärt dem vilka svampar man kan äta. Så har vi haft motionsträffar utomhus, ibland barnanpassat med olika lekar.

Också handarbete och konstinspirerade träffar har hittat sin plats i programmet. Folkhälsan och kommunens fritidsavdelning har stått för motionsträffarna medan Malakta konstverkstad och Malax Mittemellan Marthaförening har haft hand om den skapande verksamheten.

– I december stod församlingen värd för att ordna en julandakt. En ukrainsk kvinna läste julevangeliet på ukrainska, och man sjöng julsånger på både ukrainska och svenska.

Transport ordnades för att också de som bor i Petalax och Norra Pörtom skulle kunna delta.

– Fjolåret kulminerade i att vi ordnade en nyårsfest tillsammans den 28 december. Cirka 50–60 personer deltog, majoriteten ukrainare. Det var jätteroligt att se att det som började med den där kaffekoppen i april-maj nu har lett vidare till att vi fått med hela gänget som vill komma ut och träffas!

Nätverket lever vidare

Till en början sköttes allt med så låg budget som möjligt. Sofia Lillgäls är därför extra glad över att Svenska Kulturfonden nu beviljat ett bidrag för integration på svenska under 2023.

– Med hjälp av det här bidraget har vi möjlighet till en bredare verksamhet. Tanken är att projektet också ska inkludera andra nyinflyttade. Till största delen har vi fokuserat på ukrainare, men vi vill ju integrera alla, både arbetskraftsinvandrare och flyktingar.

Under året har några aktörer hoppat av – i stället har nya kommit till.

– Nätverket lever och man får vara med och göra den insats man har möjlighet till, säger Sofia Lillgäls.

Sofia Lillgäls är HR-koordinator och tf integrationskoordinator i Malax kommun.

Vilka insikter har du själv fått genom projektet?

–Överlag har det varit fint att se att Malaxborna har ställt upp väldigt mycket. De frågade genast: Vad behöver de? Behövs det hjälp med att köra någonting? Engagemanget har varit stort, konstaterar Sofia Lillgäls.

Torsdagsträffarna har varit jättegivande, säger hon.

– De lär sig av oss och vi lär oss av dem. Det är kulturer som möts. De som har kommit som flyktingar nu under kriget är ju i en väldigt utsatt position. Med hjälp av det här nätverket har vi kunnat ta hand om dem på bästa sätt: att de kan känna sig välkomna beror på hela samhällets insats.

PIAN WISTBACKA


Därför tycker Erika Forsblom att UK är bättre än på länge. 25.1.2014 kl. 12:16

UK. Solidaritet lyftes fram som slagord i diskussionen om en vegetarisk dag på Ungdomens kyrkodagar. 25.1.2014 kl. 10:48

UK 2014. Ett av de konkreta förslagen i diskussionen om församlingsvalet på UK kom av Ida-Maria Sola. Hon lyfte fram att ett alternativ kunde vara att ordna röstningsmöjlighet i gymnasier och yrkesskolor. 24.1.2014 kl. 17:21

UK. På fredag morgon valdes Ylva Vikström från Åbo till ordförande för Ungdomens kyrkodagar. 24.1.2014 kl. 10:09

I dag utkom en ny barnbibel på fem nordiska språk samtidigt. 23.1.2014 kl. 15:43

Jutta Urpilainen. Urpilainen uppmanar finländarna aktivera sig för att få till stånd mer rättvisa i det marknadsekonomiska systemet. 22.1.2014 kl. 12:56

konsumtion. Uppriktigt förbryllad över allt det hon köpte utan att behöva det började Katarina Bjärvall undersöka vilka krafter det är som upprätthåller vår konsumistiska livsstil. 17.1.2014 kl. 13:34

Kaplanen varnas och kyrkoherdetjänsten i Johannes lediganslås att sökas senast den 17 ferbuari. Valet blir historiskt eftersom församlingsrådet för första gången får välja kyrkoherde. 16.1.2014 kl. 16:28

Domkapitlet hör de tre sökande till kyrkoherdetjänsten i Karleby personligen. Det är av allt att döma första gången som domkapitlet i Borgå stift intervjuar sökande till en kyrkoherdetjänst. 16.1.2014 kl. 17:55

Kyrkoherden i Saltvik, Peter Blumenthal, har sagt upp sig. Han lämnar sin tjänst den 31 augusti. Tills dess är han tjänstledig. 16.1.2014 kl. 16:55

Johanna Södö. Den senaste att sälla sig till skaran av präster i Borgå stift är Johanna Södö. Men som kvinna med laestadiansk bakgrund var prästvigning inte ett självskrivet mål. – Jag har ändå alltid fått ett starkt stöd och uppmuntran hemifrån. 16.1.2014 kl. 14:38

Kari Mäkinen. Ärkebiskop Kari Mäkinen med sällskap träffar påven Franciskus för första gången under en privat mottagning den 17 januari 2014 i Rom. 16.1.2014 kl. 13:35

mariehamn. Kent Danielsson och Monica Heikel-Nyberg har sökt tjänsten som kyrkoherde i Jomala församling. 16.1.2014 kl. 13:34

Från Vancouver i Kanada till Tijuana i Mexico på cykel. Det äventyret planerar Cilla Eriksson i oktober. 10.1.2014 kl. 14:09

kyrkostyrelsen. Församlingarna har fått nya direktiv om hur de kan bedöma sin verksamhet och sina beslut ur barnens synvinkel. En bedömning av ”barnkonsekvenser” är ett material som utarbetats av Kyrkostyrelsen. Församlingarna får ge feedback på det.– Hur ska kyrkan inredas? Börjar julandakten just då barnen brukar sova på dagen? Får barn och unga delta i planeringen av verksamheten? Församlingarna fattar dagligen beslut som påverkar barnens delaktighet, säger Pekka Asikainen vid Kyrkostyrelsen. 10.1.2014 kl. 14:06

LEVA. Livet har ljusnat för Ulrika Mylius. Men vägen dit har varit lång och slingrig. Hon berättar om självskadebeteende och självmordsförsök, men också om orubblig vänskap och om hur den där viljan att leva kan återvända. 3.3.2022 kl. 00:00

Svenska kyrkan. Klimatförändringarna kommer att påverka oss alla globalt och de kommer att väcka existentiella frågor. Ska vi då skicka in våra unga i en sådan tid utan att ge dem redskap? Det tycker jag är ett svek, säger Svenska kyrkans ärkebiskop Antje Jackelén. 2.3.2022 kl. 15:43

domkapitlet. Pastor Dennis Svenfelt avstängs fortsättningsvis från prästämbetet fram till den sista april, beslöt domkapitlet idag. Kyrkoherdetjänsten i Tammerfors ledigförklaras på nytt. 1.3.2022 kl. 16:15

ryssland. – Jag är rädd för min kyrkas säkerhet och ärligt talat är jag trött på att vara rädd för min egen säkerhet. Jag kan inte säga att jag inte är rädd för Putin – han skrämmer ju hela världen. 1.3.2022 kl. 12:06

krig. – I svåra situationer, när man inte kan se någon framtid, knäpper man sina händer och suckar uppåt även om man inte skulle vara så troende, säger kyrkoherde Kim Rantala, som varit präst inom de fredsbevarande styrkorna i Libanon och Bosnien. 1.3.2022 kl. 08:51