Till vänster: En ukrainsk grupp sjunger på julandakt i Malax kyrka. Till höger: Inna Kozyk på stickcafé vid Malakta i Malax. FOTON: PRIVATA

Nya mötesplatser i Malax

malax.

Hur skulle träffpunkter för ukrainska flyktingar och ortsbor kunna se ut? I Malax tog ett nätverk tag i saken.

26.1.2023 kl. 15:36

När kriget i Ukraina bröt våren 2022 ut anlände det ganska snabbt ukrainare till Malax. Många av flyktingarna hade en anknytning till orten genom att de säsongsjobbat här tidigare eller hade släktingar här.

– När de första kom hade säsongsjobben inte börjat ännu och vi ville erbjuda någon meningsfylld sysselsättning under tiden, berättar Sofia Lillgäls, som är HR-koordinator och tf integrationskoordinator i Malax kommun.

Torsdagsträffar kör igång

Vad kunde man då bjuda de nyanlända på? Röda Korset, Folkhälsan, församlingen, Malax IF och andra föreningar bildade raskt ett nätverk tillsammans med kommunens representanter för att fundera på olika möjligheter.

– Allt kom så snabbt på, men vi tänkte att vi åtminstone kunde ordna en mötesplats åt dem och också en möjlighet för ortsborna att delta.

På våren startade träffarna i församlingens ungdomsgård Socken. De ordnades en gång i veckan och gav deltagarna möjlighet att sitta ner och prata kring en kaffekopp. Under hösten har projektet utvecklats vidare och fyllts på med olika program.

– Vi tänkte att det är lättare att göra något tillsammans än att bara träffas runt kaffekoppen, säger Sofia Lillgäls.

En tanke var också att de nyanlända skulle få bekanta sig med olika platser i kommunen och vad man kan göra där. Program ordnades därför på olika ställen.

– Vi har bland annat varit på svampplockning och lärt dem vilka svampar man kan äta. Så har vi haft motionsträffar utomhus, ibland barnanpassat med olika lekar.

Också handarbete och konstinspirerade träffar har hittat sin plats i programmet. Folkhälsan och kommunens fritidsavdelning har stått för motionsträffarna medan Malakta konstverkstad och Malax Mittemellan Marthaförening har haft hand om den skapande verksamheten.

– I december stod församlingen värd för att ordna en julandakt. En ukrainsk kvinna läste julevangeliet på ukrainska, och man sjöng julsånger på både ukrainska och svenska.

Transport ordnades för att också de som bor i Petalax och Norra Pörtom skulle kunna delta.

– Fjolåret kulminerade i att vi ordnade en nyårsfest tillsammans den 28 december. Cirka 50–60 personer deltog, majoriteten ukrainare. Det var jätteroligt att se att det som började med den där kaffekoppen i april-maj nu har lett vidare till att vi fått med hela gänget som vill komma ut och träffas!

Nätverket lever vidare

Till en början sköttes allt med så låg budget som möjligt. Sofia Lillgäls är därför extra glad över att Svenska Kulturfonden nu beviljat ett bidrag för integration på svenska under 2023.

– Med hjälp av det här bidraget har vi möjlighet till en bredare verksamhet. Tanken är att projektet också ska inkludera andra nyinflyttade. Till största delen har vi fokuserat på ukrainare, men vi vill ju integrera alla, både arbetskraftsinvandrare och flyktingar.

Under året har några aktörer hoppat av – i stället har nya kommit till.

– Nätverket lever och man får vara med och göra den insats man har möjlighet till, säger Sofia Lillgäls.

Sofia Lillgäls är HR-koordinator och tf integrationskoordinator i Malax kommun.

Vilka insikter har du själv fått genom projektet?

–Överlag har det varit fint att se att Malaxborna har ställt upp väldigt mycket. De frågade genast: Vad behöver de? Behövs det hjälp med att köra någonting? Engagemanget har varit stort, konstaterar Sofia Lillgäls.

Torsdagsträffarna har varit jättegivande, säger hon.

– De lär sig av oss och vi lär oss av dem. Det är kulturer som möts. De som har kommit som flyktingar nu under kriget är ju i en väldigt utsatt position. Med hjälp av det här nätverket har vi kunnat ta hand om dem på bästa sätt: att de kan känna sig välkomna beror på hela samhällets insats.

PIAN WISTBACKA


När den stora sorgen slagit till, obarmhärtigt och brutalt, har bönen varit viktig för Birgit Jakobsen-Korvenoja. Och när smärtan blivit så stor att orken inte funnits där så har hon vilat i tanken att det inte gör någonting. – No hätä, Jesus ber för mig. 22.10.2014 kl. 13:27

Ann Heberlein. Ann Heberlein förespråkar en feministisk dygdetik som inte intresserar sig för handlingar utan för människan. 22.10.2014 kl. 00:00

övergrepp. Övergreppen förekommer i alla kyrkor och samfund, säger forskningschef Tormod Kleiven från Oslo. 20.10.2014 kl. 15:08

Maria Björkgren-Vikström. Utkastet till grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen som ska träda i kraft år 2016 är färdigt. Den svenska versionen är som bäst på remissrunda. 20.10.2014 kl. 14:47

Regnbågshelg. På torsdag firas regnbågsmässa i Johanneskyrkan i Helsingfors. Det är åttonde gången mässan ordnas under regnbågshelgen. 20.10.2014 kl. 11:18

Oerfaren men med rätt profil eller meriterad med bättre papper? Vad det är som ska avgöra då kyrkoherden väljs? 17.10.2014 kl. 15:17

– Jag undrar om inte tiden sprungit ifrån församlingsvalet som sätt att utöva demokrati, frågar sig Pedersöres kyrkoherde Hans Häggblom. 16.10.2014 kl. 00:00

FMS. Pia Kummel-Myrskog, filosofie och teologie magister, har valts som chef för det kyrkliga arbetet vid Finska Missionssällskapet från och med 1.11.2014. 16.10.2014 kl. 15:07

Vi måste ta vår tids bibelforskning på allvar och låta den påverka den kristna tron och kyrkans läror. Det säger Jarmo Tarkki som är präst i USA för mer än 40 000 amerikafinländare. 15.10.2014 kl. 10:56

kyrkostyrelsen. Tre åländska församlingar fick 175 000 euro från Kyrkostyrelsen för olika renoveringsprojekt. 15.10.2014 kl. 09:02

alexander stubb. – Det verkar inte finnas utrymme i offentligheten att diskutera kärlek och hur människor mår, konstaterade statsminister Alexander Stubb då han diskuterade med ärkebiskop Kari Mäkinen i måndags. 14.10.2014 kl. 08:41

Musiken oproffsig. Språket utslätat. Handboksförslaget är i snålblåst i den lutherska systerkyrkan i väst. 14.10.2014 kl. 00:00

Ökat samarbete mellan församlingarna i Esbo har varit på agendan redan i några år. I söndags ordnades en gemensam träff för alla Esboförsamlingars hjälpledare. 13.10.2014 kl. 13:51

majken öst-söderlund. När Majken Öst-Söderlund var åtta år dog hennes mamma i cancer. Moderslös och skrämd av domedagspredikningar satte hon hoppet till grannlandet i väster. 8.10.2014 kl. 00:00

Församlingsrådet i Petrus församling valde igår onsdag kväll 8.10 Daniel Björk till kyrkoherde. 9.10.2014 kl. 12:53

KRIGET I UKRAINA. Bland dem som flyr kriget är en del de mer utsatta än andra. Vandaförsamlingarna gjorde tidigt ett beslut om vem de främst skulle ta hand om. 20.5.2022 kl. 12:38

Personligt. Elina Sagne-Ollikainen lärde sig tidigt att en människas tid här på jorden tar slut. – Det är viktigt för mig att jag använder den tid jag fått väl. 25.5.2022 kl. 12:15

ANDETAG. Louise Häggström och hennes man valde att säga upp sig från sina jobb och flytta till Bergen, en stad i ett land de aldrig besökt tidigare. Hon bloggar på Andetag-bloggen på Kyrkpressens sajt. 24.5.2022 kl. 08:26

LÄGER. I slutet av juli ställs Sabina Wallis inför sitt eldprov: att vara lägerledare vid sommarlägret i Pieksämäki. Själv har hon varit där varje sommar sedan hon var ett halvt år. 23.5.2022 kl. 18:00

TJÄNST. Domkapitlet har fått in fem ansökningar till tjänsten som stiftsdekan. För jobbet, i vilket man framför allt lägger upp prästernas fortbildning, presenterar de sökande olika meriter. De "kan Åbo Akademi", "kan regnbågsfolket" eller "kan dialogen med väckelserörelserna". 20.5.2022 kl. 16:20