Noora Karjaluoto söker fram gamla färglager i S:ta Birgitta kyrka i Nykarleby

Ny generation tjänstemän tillåter större ingrepp i kyrkor

KYRKRENOVERING.

De senaste åren har det skett en generationsväxling på museiverket som innebär att inställningen till vad som kan tillåtas då kyrkorna renoveras har förändrats. När Lundo medeltidakyrka renoverades i höst ersattes kyrkbänkarna av moderna lösa stolar.

9.1.2023 kl. 12:02

2018 besökte representanter för museiverket och kyrkostyrelsen Nedervetil kyrka då församlingen ville göra kyrkan mer flexibel till sin användning i stället för att bygga ett nytt församlingshem. Det fick man inte göra. Församlingen måste då investera i ett nybygge som belastar ekonomin än idag. I Lundo (Lieto) kyrka har alla bänkar lyfts ut och ersätts av lösa stolar. Precis som i Nykarleby kommer kyrkorna i Tavastkyro och Aura att få löstagbara bänkar.

– Det var en stor förändring i Lundo. Kyrkoherden har sagt att församlingsmedlemmarna fått en fått en ny relation till kyrkbyggnaden. Dörrarna står öppna dagligen och människorna sticker sig in och tar del av olika typer av verksamhet. Själv brukar han arbeta där ibland och då möter han församlingsmedlemmarna, säger Anna-Maria Kymäläinen.

Hon har verkat som intendent på museiverket sedan 2019 och är involverad i den pågående renoveringen av Sankta Birgitta kyrka i Nykarleby.

Har museiverkets inställning ändrats?

– Jag känner inte till hur det var i Nedervetil, men jag tror att vi är mera vidsynta idag. Kyrkorna har alltid ju varit föremål för stora förändringar.

Under de senaste fem åren har många som jobbat länge på museiverket gått i pension.

– Jag är en del av min tid och den utbildning jag fått. När världen förändras bör vi förändras med den och överväga på vilket sätt vi kan bevara kyrkorna och andra skyddade byggnader. Det är viktigt att kyrkorna används. Det är ganska trist ifall de används bara några timmar i veckan, säger Kymäläinen.

Varje kyrka är en unik helhet som bedöms från fall till fall och då tar museiverket också församlingens behov och önskemål i beaktande.

– Allt är ändå inte tillåtet att göra. Det finns kyrkor där utrymmet att förändra är mycket litet.

I Nykarleby har de identifierat vad som är visuellt kännetecknande för kyrkan, till exempel altaruppsättningen. Det har varit viktigt att bevara en del av de fasta bänkarna och bänkkvarteren med bröstvärnet.

– Bröstvärnet hör inte ursprungligen till en 1700-tals kyrka, men det är så etablerat i interiören och i färgvärlden att vi ansåg det vara viktigt att bevara.

Det moderna sättet att renovera en kyrka innebär att allt som görs dokumenteras noggrant.

– Om någon i framtiden vill återställa kyrkan i Nykarleby som den var innan renoveringen 2022 är det möjligt. Men före det har ju kyrkan förändrats flera gånger som vi inget vet om. Nyligen funderade vi på vilka färgnyanser som använts i takmålningarna. Sannolikt har balkarna och pelarna varit ännu mera dekorerade. Men vi lyckas inte få svar på allt.

Hon är nöjd med det hon sett hittills.

– Hantverkarna är väldigt skickliga och det är lätt att samarbeta med församlingen och alla inblandade.



Helsingfors förvaltningsdomstol gav Monica Heikel-Nyberg rätt i besvär. 14.7.2016 kl. 16:27

Gäddnäs. Prästerna svarar. 15.7.2016 kl. 14:00

folkkyrka. – Kyrkan i England har fjärmat sig från de vanliga människorna och lagt beslag på vad det innebär att vara kristen, säger professor Linda Woodhead, expert på samtida religion. 14.7.2016 kl. 13:00

lekholmen. Lekholmen är en populär lägergård dit många tidigare konfirmander gärna vill återvända. Genom den uppskattade holmboverksamheten är holmen nu öppen för alla. 13.7.2016 kl. 16:26

seinäjoki. Besökare på bostadsmässan i Seinäjoki har också möjlighet att fira nattvard eller sjunga med församlingen. 12.7.2016 kl. 14:53

kyrkans samtalstjänst. När den hektiska vardagen tystnar kan ensamhet och ångest komma upp till ytan. Då behöver det finnas hjälp att få, säger krisarbetare. 8.7.2016 kl. 10:44

Sfp. För Anna-Maja Henriksson är den kristna värdegrunden självklar. Men hon vill inte göra politik på religionen. – Det är den alltför värdefull för. 6.7.2016 kl. 13:10

BorgÃ¥. Borgå kyrkliga samfällighet reserverar mer pengar för missionsarbete och internationell diakoni. 5.7.2016 kl. 08:39

kökar. Är Kökar en helig plats? Stort pilgrimsledsprojekt gav upphov till festens tema. 4.7.2016 kl. 16:23

slef. SLEF firar årsfest i Helsingfors. Inledningsfesten i Lutherkyrkan fylldes av sång, värme och Guds närvaro. 2.7.2016 kl. 19:04

bok. För Amanda Audas-Kass är skrivandet ett levnadssätt. Nu skriver hon på sin första bok som kommer ut till hösten. 30.6.2016 kl. 15:10

Teologi. Teologie doktor och docent Henrietta Grönlund har blivit anställd som lektor för det nya ämnet stadsteologi vid Helsingfors universitet. 30.6.2016 kl. 15:05

musikal. Egentligen är berättelsen om den sjönsjungande Maria alldeles för omodern för dagens musikalpublik. Men det det struntar vi naturligtvis fullständigt i. 28.6.2016 kl. 11:16

kyrkornas världsrÃ¥d. Kyrkornas världsråd manar till solidaritet med urfolken och uppmuntrar kyrkor att göra motstånd mot rasism och stöda försoning. 28.6.2016 kl. 11:00

midsommar. Oregano, ståltråd och ängsblommor. Rea Anner visar hur lite som behövs för att skapa en vacker midsommarkrans. 23.6.2016 kl. 10:00

OVAN I KYRKAN. Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så? 26.1.2023 kl. 00:00

KYRKOHERDETJÄNST. Nu ska Pedersöre få en ny kyrkoherde igen. Tjänsten förklaras ledig att sökas, och de sökande kommer att intervjuas av domkapitlet den 20 mars. Valet förrättas som ett direkt val, men valdagen är ännu inte fastslagen. 20.1.2023 kl. 11:05

BROTTSMISSTANKE. Polisen har inte funnit några orsaker att misstänka brott i Vasaförsamlingarna. Det visar förutredningen som nu är klar. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. Ungdomens Kyrkodagar är ett ungdomsparlament inom Borgå stift. Besluten från UK 2023 kan du läsa genom att klicka här. 30.11.-0001 kl. 00:00

FÖRFÖLJELSE. Kristna förföljs i 76 olika länder i värden, och i elva av dem utsätts de för extrem förföljelse. 360 miljoner kristna, det vill säga var sjunde kristen, upplever förföljelse. En av fem förföljs i Afrika och två av fem i Asien. 20.1.2023 kl. 10:35