Peter Ragnvaldsson är van att tyda de digitala kyrkböckernas vackra men svåra handstilar.

Släktforskningen han gett hans liv en dimension det annars inte skulle ha haft

SLÄKTFORSKNING.

Släkten följa släktens gång, sjunger vi flitigt i juletid. Men hur viktigt är det egentligen att lära känna dem som gått före oss? En som vet mer än de flesta är släkt forskaren Peter Ragnvaldsson.

21.12.2022 kl. 11:16

Hur vet du att du är en äkta släktforskare? Då bibliotekspersonalen stänger dörren när de ser dig komma.

Eller: Då du har svårt att minnas vad din hund heter, men kan namnen på släktingar som levde för tvåhundra år sedan.

Peter Ragnvaldsson har fler sådana vitsar på lager. Han är historiker med utbildning från Lunds och Helsingfors Universitet, ordförande för den svenskspråkiga föreningen Helsingfors släktforskare och en eldsjäl inom släktforskningen i Finland.

– ”Ska du umgås med dina döingar nu igen” brukar min fru säga, skrattar Ragnvaldsson.


En tidig start

Peter Ragnvaldsson hade mor- och farföräldrar som var bra på att berätta historier. De väckte hans intresse för släktforskning redan som tioåring.

– Det var förstås ingen regelrätt forskning jag bedrev då, men jag skrev upp vad de berättat på små lappar. Jag drog också fram fotosamlingen från hela nittonhundratalet, höll upp foton och frågade: vem är det där? Och så skrev jag namnet bakpå, med blyertspenna. Inte bläck, för det lämnar tryckspår, tipsar Ragnvaldsson.

För den som är intresserad av släktforskning men missat tåget med de äldsta släktingarna har han ett gott råd: gå vidare med syskon och kusiner. Fråga vad de minns och vet.

– Det är ofta närhistorien som är svårast att hitta i arkiven. I Finland har vi en lagstiftning som skyddar information som är yngre än hundra år, så först cirka 1921 och bakåt börjar arkivmaterialet vara till hjälp.

Intresset för släktforskning har formligen exploderat sedan digitaliseringen av material som tidigare krävde bra sittmuskler och tolerans för biblioteksdamm. Förutom arbetet inom Helsingfors släktforskare håller Ragnvaldsson kurser på olika orter och hyr också ut sina tjänster till släktforskare som antingen inte kan eller orkar forska själva, eller kört fast i sin forskning.

– Jag har knappt tid alls att forska i min egen släkt längre!

Bra alltså att han började på allvar redan i trettioårsåldern. Nu vid fyllda sextio har han kartlagt flera grenar av familjen långt bakåt i tiden.

– En gren går faktiskt ända till 600-talet, men det är inte jag som gjort den allra tidigaste forskningen. Det kom sig av att jag hittade lite adel, som sedan ledde till norska kungligheter och vidare till europeiska kungahus och Karl den Store. Hans släkttavla har man med säkerhet kunna följa bakåt till 600-talet.


Om släkt och identitet

Ragnvaldsson är trots dessa anor inte alls intresserad av att söka efter något visst, som till exempel kungligheter.

– Jag brukar säga att precis alla personer i ditt släktträd är lika viktiga, piga som kung. Ibland hör jag någon säga: ”Varför ska man bry sig om anor tio generationer bakåt? De betyder ingenting.” De betyder allt! Plockar man bort redan en person så finns du inte.

Den filosofiska frågan om hur den egna identiteten påverkas av vad förfäderna gjort är alltid aktuell. När Ragnvaldsson bodde i Malmö fick han höra om en ”fin” dam som kommit på släktforskningskurs för att forska i sina anor. När hon kommit några generationer bakåt hittade hon en förfader som suttit på fästning, och tog prompt sitt pick och pack och lämnade kursen.

– Jag tycker tvärtom att det skulle vara jätteintressant att hitta en sådan person i sitt släktträd! Det finns så mycket dokumenterat om dem: hur de såg ut, hurdana de var till sättet. Allt sådant finns uppskrivet i fängelsernas arkiv.

Ragnvaldsson konstaterar att släktforskningen gett hans liv en dimension det annars inte skulle ha haft.

– Det har visat sig att jag har anor lite överallt, i olika landskap och länder. Och det är intressant, för jag har alltid känt mig ganska internationell på något sätt. Den känslan har jag alltså fått bekräftad via forskningen.


Kyrkans avtryck i livet

Ragnvaldsson visar hur de numera digitaliserade kyrkböckerna ser ut i Finlands Släkthistoriska Förenings databas.

Förutom födslo- och dödböckerna finns här även husförhörslängden, där man betygsatte församlingsmedlemmarnas kristendomskunskap, och kommunionböckerna där prästen förde bok över hur ofta någon tagit nattvarden. Under långa tider höll kyrkan ett fast grepp om de flesta aspekter i människors liv och det var överhuvudtaget inte möjligt att gå ur den. Det positiva för dagens släktforskare är dock att alla på grund av detta faktiskt finns upptecknade på något sätt.


Släktforskning är för alla

Intresset för släktforskning är fortfarande störst bland äldre, men Ragnvaldsson vill gärna se fler yngre människor bli släktforskare.

– Jag rekommenderar att man går en kurs för att komma igång, då undviker man många misstag. Släktforskning är roligt och spännande! Att få förståelse för hur folk haft det förr ger ett hälsosamt perspektiv på det egna livet och tiderna.

Text och foto: Joanna Nylund


Hur gör man en andlig bildningsresa? Carina Nynäs har lärt sig att det gäller att hitta rätt sällskap under vandringen. 19.2.2016 kl. 13:04

Den asylsökandes berättelse om hot och våld frågasätts. KP följer upp saken. 17.2.2016 kl. 16:55

Kyrkbyggarsläkten Rijf har varit en del av hennes liv sedan 1999. Medan Paula Mäkelä forskat är det som om hon lärt känna kyrkbyggarna personligen. 17.2.2016 kl. 15:33

Håkan Sandvik har stor erfarenhet av integrationsfrågor. Kyrkan inte får glömma sin egen flyktingstatus, menar han. 12.2.2016 kl. 15:16

Bror Gammals för de åländska lekmännens talan i kyrkomötet. 10.2.2016 kl. 22:16

val2016. Åsa A Westerlund, Göran Stenlund och Patrik Hagman har valts in som lekmannaombud i kyrkomötet. 10.2.2016 kl. 16:54

stiftsfullmäktigeval. Tre fjärdedelar av stiftsfullmäktiges medlemmar är nya. Två tredjedelar av de invalda är kvinnor. Enligt de preliminära valresultaten i Borgå stift kommer prästerna att representeras av följande personer i stiftsfullmäktige under den kommande fyraårsperioden: Stig-Olof Fernström, prost, Helsingfors och Albert Häggblom, distriktspräst, Esse (ny) från listan För tro och kyrka, medan Mia Bäck, tf kaplan, Åbo, Catharina Englund, sjukhuspräst, Jakobstad (ny), Monica Heikel-Nyberg, kaplan, Helsingfors (ny), Siv Jern, kaplan, tf familjerådgivare, Vasa (ny) och Fred Wilén, tf kaplan, Helsingfors (ny) valts från listan Tillsammans för en medmänsklig och tjänande kyrka. Följande personer valdes till lekmannamedlemmar i stiftsfullmäktige: Gunnel M Helander, arkitekt, Hangö, Susanne Björkman, agrolog, Åbo (ny), Janette Lagerroos, kyrkvaktmästare, teologie studerande, Väståboland (ny), Nina Björkman-Nystén, pol.kand., Pernå,Anders Wikström, chef för medelanskaffning, Helsingfors (ny), Hedvig Långbacka, FM, radioredaktör, Helsingfors (ny) och Heidi Juslin-Sandin, programchef, TM, Esbo (ny) för listan För folkkyrkan. Från listan Tillsammans i kyrkan valdes Daniel Björkstrand,företagare, Malax, (ny), Anita Ismark, pensionerad kommundirektör, Korsnäs (ny), Anna-Karin Lärka, PeM, församlingssekreterare, Korsholm (ny), Gun-Maj Näse, teol.mag., pens. församlingslektor, Pedersöre, Kristian Sjöbacka, rektor, Närpes och Hans Snellman,överkommissarie, Karleby. Ålands lekmannaombud i stiftsfullmäktige valdes genom sämjoval och är Christian Beijar (ny). Betydligt flera kvinnor än män i stiftsfullmäktige Liksom i valet för fyra år sedan är många medlemmar nya i stiftsfullmäktige, hela tre fjärdedelar av stiftsfullmäktiges medlemmar är nya. Av medlemmarna i stiftsfullmäktige är två tredjedelar kvinnor, 13 medlemmar är kvinnor (fyra präster, nio lekmän) och 8 är män (tre präster, fem lekmän). De preliminära resultaten i valet blev klara på onsdagen. På måndag den 15 februari fastställer de olika stiftens valnämnder valresultatet. Stiftsfullmäktige valdes för tidsperioden 1.5.2016-30.4.2020. 9.2.2016 kl. 10:35

Kyrkomötet. Rolf Steffansson gör Bo-Göran Åstrand sällskap prästombud i kyrkomötet. Det sittande ombudet Max-Olav Lassila faller ur. 9.2.2016 kl. 10:34

val2016. De åländska rösterna gör att resultatet i kyrkomötesvalet för Borgå stifts del väntas bli klart först i kväll, onsdag. 9.2.2016 kl. 10:18

bröllop. Hur gifter man sig på enklast möjliga sätt? Läs Kyrkpressens Bröllopsbilaga så får du svar! 9.2.2016 kl. 10:51

ekofasta. I dag på askonsdagen startar kampanjen Ekofasta som pågår fram till påsken. Kampanjen uppmuntrar oss att se över våra levnadsvanor och bli mera miljövänliga i den kristna fastetraditionens anda. 9.2.2016 kl. 00:00

film. Lite feministiskt, ganska roligt, fullkomligt bisarrt. I Jaco van Dormaels film Det helt nya testamentet möter satir surrealism. 8.2.2016 kl. 16:23

Fader vår. Biskop Björn Vikström föreslår att församlingarna går in för den nya versionen av bönen Fader vår, för att fira att det gått 500 år sedan Martin Luther spikade upp sina 95 teser. 9.2.2016 kl. 00:00

scouterna. I söndags gick startskottet för evangelisk-lutherska kyrkans insamling Gemensamt Ansvar. I år är scouterna det inhemska insamlingsmålet. Syftet är att med hjälp av scouting förebygga utslagning av ungdomar. 8.2.2016 kl. 13:37

åbo svenska församling. Åbo svenska församling föreslås fortsätta som en av tre församlingar i Åbo efter en stor sammanslagning. För tillfället finns det sju församlingar i Åbo och St Karins samfällighet. 8.2.2016 kl. 10:36

Kolumn. "Jag tror att vi blir lite fattigare på något viktigt när vi tappar bort advent ur kalendern och firar jul i stället." 23.11.2022 kl. 16:21

Kolumn. "Jag hoppas vi blir mindre attraktiva för marknadskrafterna, friare, snällare mot planeten, kanske rent av givmildare mot dem som har mindre än oss?" 23.11.2022 kl. 09:16

FÖRSAMLINGSVALET. Kyrkpressen har sammanställt de invalda i stiftets 45 församlingar. Med finns också några församlingar som har verksamhet på svenska i andra stift. Välj i listan den region du vill se! 25.11.2022 kl. 11:07

AVHOPP. Harry S. Backström, tidigare kyrkoherde i Väståbolands församling, har avsagt sig prästrättigheterna i Finlands evangelisk-lutherska kyrka. Han blir i stället präst i Missionsstiftet. 24.11.2022 kl. 15:48

bibeln. Författaren och pastorn Tomas Sjödin har läst Bibeln hela livet, men när han läste den i The Message-versionen väcktes gamla, slitna bibeltexter till liv igen. Hans nya andaktsbok vill inspirera alla till att göra bibelläsning till en ny vana. 23.11.2022 kl. 19:36