– Min jul är en ärkejul. Allt ska vara klart långt före jul­afton. Arbete är bannlyst, säger historikern Dick Harrison.

Dick Harrison vill vara Bibelns Poirot – och han älskar julen

jesus.

– Det finns både en konfirmand och en forskare här uppe, säger Lundprofessorn Dick Harrison och knackar på sitt huvud. Han vill tro och betraktar sig definitivt som en kristen. Som historiker tycker han Bibelns Jesus håller för överraskande mycket källkritik – utom kanske julevangeliet då.

22.12.2022 kl. 10:00

Vi firar jul så det stänker om det hemma! Vi har flera julkrubbor, fyra julgranar och en förmögenhet i julgranskulor! säger Dick Harrison, 56.

Den superproduktiva svenska populärhistorikern och deckarförfattaren är till vardags professor i allmän historia vid Lunds universitet. Hemma i Åkarp ett stycke ner mot Malmö är allt pyntat redan i november med julbonader och annan julrekvisita.

– En riktig ärkejul. Syftet är framför allt att koppla av. Allt ska vara klart långt före jul­afton­ och arbete är snudd på bannlyst. En oas av harmoni och frid. Jag parkerar mig i en röd Malmstensfåtölj, tänder doftljus och brasa och läser; ett väldesignat julfirande.

Uppmärksammad Jesusbok

Dick Harrison väckte i fjol uppmärksamhet med boken som kort och gott heter Jesus (2021).

Svensk debatt har tidvis handlat om påståendet att Jesus knappast ens historiskt har existerat. Bland annat ansåg den åldrige professorn i engelska Alvar Ellegård det i en bok 1999.

– För sådär tio år sedan bröt det ut igen, en favorit i repris i svensk kulturdebatt. Hade det varit vem annan som helst så hade det aldrig blivit diskussion om huruvida till exempel Napoleon hade existerat eller inte. Men nu är det Jesus, och han anses problematisk, säger Dick Harrison.

Så Dick Harrison kallades in som moderator i debatter om saken. Tidskriftsredaktörer ville också veta vad han själv som historiker ansåg.

– Då gav jag mig på en liten, snabb källkritisk utläggning och kom fram till att Jesus med extremt stor sannolikhet har existerat.

Och inte nog med det. Dick Harrison ansåg också, kontroversiellt nog som historiker, att framför allt en stor del av berättelserna kring Jesu död och uppståndelse med stor sannolikhet höll streck.

Mera om det senare. Dick Harrison är på väg till ett kristet forum i akademikvarteren i Åbo för att debattera just det med teologer. Men före det, julglögg på en bar intill Domkyrkan.

Hur är det källkritiskt med julevangeliet då?

– Svagast av allt. Berättelsen om barndomen och Kristi födelse är en vacker berättelse. Men där är det väldigt lätt att ta en stor rödpenna och stryka över nästan allting. Vi har sällan koll på när någon i antiken, eller ens under medel­tiden, är född. Man lade inte sånt på minnet, så sådana berättelser är inte trovärdiga, säger Dick Harrison.

– Vi tror oss veta att vårt helgon, heliga Birgitta, föddes omkring 1303 för att hennes dotter säger att ”mamma var i sjuttioårsåldern” när hon dog. Vi vet inte när Gustav Vasa föddes. Det är ingenting man lägger på minnet. Dödsdagen är viktigare.

Mytisk Herodes var redan död

I sin Jesusbok skriver Dick Harrison att Quirinius skattskrivning som nämns i julevangeliet med säkerhet hölls. Men det var historiskt sett först kring sex år efter vår tideräknings början.

Vid det laget var å andra sidan den grymme kung Herodes död. Att han inte längre var lydkung var egentligen själva orsaken till skattskrivningen; Rom hade då tagit den direkta makten i regionen.

Någon resa för Josef och Maria till Betlehem ska inte ha behövts, och hade Josef hade i så fall rest ensam. Bara män, och snarast romerska medborgare, skattskrevs.

– Jesus knyts ju hela sitt liv till Nasaret. Han var Jesus från Nasaret, inte Jesus från Betlehem, eller Jesus av Jerusalem.

Med kopplingen till Betlehem har två av evangelisterna snarast velat knyta Jesus till Davids ätt, anser Harrison.

Deckare i Bibelns Jerusalem

Det händer sig att Dick Harrison går upp vid femtiden om morgnarna, långt före sin familj. Då skriver han deckare i historiska miljöer. Med samma pussellösning som Sherlock Holmes eller Hercule Poirot har han också tagit sig an Bibeln.

När det gäller berättelserna om Jesu död och uppståndelse anser han som källkritiker att mycket talar för att de med stor sannolikt är trovärdiga och sanna.

I sin populärt hållna bok ställer han upp fem olika hypoteser om Jesu uppståndelse. Av dem avfärdar han de flesta – som att judarna, romarna eller lärjungarna kunde ha fört bort en halvdöd Jesus ur graven. Men då skulle det i Harrisons erfarenhet som historiker aldrig ha blivit berättelser som hade överlevt.

Den stora styrkan i uppståndelseberättelsen ser han i att kvinnorna vid graven får en status. Berättelsen är trovärdig för att den överlevde den tidens patriarkala värld, där en kvinna inte ens dög som rättsvittne.

För hans del slutar det i två hypoteser.

Antingen var den driftiga, troligen medelålders Maria från Magdala – en person som uppträdde under eget namn och egen hemort – involverad i att Jesus bara försvann.

Cherchez la femme, säger Dick Harrison, sök kvinnan i det hela – den gamla deckar­klichén om att det ofta är en kvinnas kärlek som är lösningen på de flesta gåtor.

Eller så uppstod Jesus, även i en historikers ögon, verkligen. Fast det kräver ett starkt tros­perspektiv, medger Dick Harrison.

Konfirmanden och forskaren i huvudet

Vid det kristna samtalsforumet i Arken vid Åbo Akademi är också teologen Sven-Olav Back som motdebattör på samma spår. Historiker kan per definition inte uttala sig om annat än det som människor gör. Tron, också vaga guds­idéer, vill han lägga utanför historikerns mandat.

Teologistuderande bland publiken argumenterar med Dick Harrison om att det i Nya testamentet finns så många vittnesmål av människor som säger sig ha mött den uppståndne Jesus.

Onni Thulesius säger efteråt i vestibulen att han inte köper att Harrison har Maria Magdalena som nyckeln. Det finns ju så många andra berättelser om hur lärjungarna, som Tomas, rörde vid den uppståndne Jesus.

Men de här kristofanierna, mötena med den uppståndne Jesus, har Dick Harrison med sin källkritiska erfarenhet sagt i debatten att kan avskrivas för att de känntecknas av fenomenet ”jag har också sett honom”.

Motdebattören Sven-Olav Back från teologutbildningen är tveksam till sådant psykologiserande, men Dick Harrison står på sig som Hercule Poirot i biblioteket.

– Jag brukar säga att jag kan ha två roller här. En kreativt tvivlande roll, och, snedstreck, en troende roll. Här uppe finns dels en konfirmand som gillar det där med julkrubbor och faderullan. Jag tror på Jesu budskap och definierar mig definitivt som kristen, säger Dick Harrison.

Han pekar mot sitt huvud och säger att där också bor en tvivlande forskare som tror att Maria Magdalena var den skyldiga.

– Men konfirmanden och forskaren får gärna stå där uppe och bråka. Det är kreativt. Det leder mig till att få veta mer, och fråga mer.

– – –

Dick Harrison besökte den här gången Finland för att delta i Veritas Forum, som administreras av Studentmissionen.

Text och foto: Jan-Erik Andelin


Mest läst

    jul. Mark Levengood bär på en längtan om någon som bär en när man inte själv orkar. – Det finns ögonblick där jag uppfattar julen som ett mirakel. 23.12.2023 kl. 18:58

    FÖRSONING. Sann försoning innebär ett erkännande av rättvisan och av maktdynamiken, anser man inom organisationen Musalaha. Därför utmanar man det som sker i Israel och Gaza just nu. – Just nu behövs försoning mer än någonsin, säger Wasim Nasser. 19.12.2023 kl. 10:00

    JULGEMENSKAP. Du är inte ensam om att vara ensam och vi är alla lite fattiga, åtminstone i anden. Det fastslår pastor Markus Österlund. 18.12.2023 kl. 15:59

    domkapitlet. Två prostar och pensionerade kyrkoherdar, Anders Store och Timo Saitajoki, jobbar nästa år halvtid som kaplaner i Kronoby, där prästbristen är stor. 15.12.2023 kl. 10:37

    UTNÄMNING. Elefteria Apostolidou valdes till årets präst bland annat för sitt arbete bland kvinnor, för kyrkans synlighet på sociala medier och för sina stads-pilgrimsvandringar. – Det känns jätteskönt att få erkänsla för det arbete jag gjort, säger hon. 14.12.2023 kl. 12:59

    kyrkans kulturpris. Kyrkans kulturpris 2023 tillfaller två personer som främjat den kristna musikkulturen i Finland: musikern Jukka Leppilampi och evenemangsproducenten Jukka Ahokas. 13.12.2023 kl. 14:38

    Bok. När vår yttre värld förmörkas av krig och sjukdomar bringar den kristna psykologen och författaren Patricia Tudor-Sandahl bud om ett ljus som kan brinna inuti oss. 12.12.2023 kl. 13:55

    forskning. Susanna Lundqvist fick 20 880 euro för forskning om evangelisk-lutherska kyrkans roll för tryggandet av Finlands försörjningsberedskap under vinterkriget. 12.12.2023 kl. 15:51

    GÅ I KYRKAN. I år bestämde skådespelaren och sångaren Marika Westerling att hon gör något alldeles nytt för att få tag på julstämningen: Hon börjar gå i kyrkan. 7.12.2023 kl. 08:00

    LIVSBERÄTTELSE. Majla Ståhls blir 90 år i januari. Hon minns när bomberna föll över Vasa, hon minns klasskamraterna som förlorade sina föräldrar och hon minns kärleken. Den stora och stillsamma. 7.12.2023 kl. 10:24

    Personligt. Ester Rudnäs önskar att någon berättat för henne att det hör till att det kommer jobbiga perioder i ett äktenskap. Efter snart nio år som gift och sedan hon hittat rätt i yrkeslivet valde hon att berätta om utmaningarna för att hjälpa andra. 5.12.2023 kl. 18:00

    jul. 19-åriga Kajsa Sjöström från Mariehamn älskar julen så mycket att hon lyssnar på julmusik året om och gläds över att den affär hon jobbar i inleder julen i oktober. 4.12.2023 kl. 14:29

    FMS. Finska Missionssällskapets omställningsförhandlingar innebär att personalstyrkan minskar med 42 årsverken genom uppsägningar och pensioneringar. Den svenska verksamheten påverkas också, men det är ännu oklart i vilken mån. 1.12.2023 kl. 14:23

    MIKAEL AGRICOLA MEDALJEN. I samband med Borgå domkapitels jubileumssammanträde förlänade biskop Bo-Göran Åstrand Mikael Agricola-medaljen åt fem personer; Emma Audas, Gun Geisor, Jan-Erik Lindqvist, Stefan Myrskog och Göran Stenlund. Medaljen är avsedd att ges som hedersbetygelse och gåva åt personer som verkat i Mikael Agricolas anda. 1.12.2023 kl. 16:59

    BORGÅ STIFT 100 ÅR. Borgå stift har sedan årsskiftet firat att det i år gått 100 år sedan stiftet grundades. Idag, den 1 december, är ändå det närmaste en officiell födelsedag man kan komma, eftersom det första domkapitelsmötet de facto hölls den 1 december år 1923. Dagen till ära hölls ett jubileumssammanträde i exakt samma rum där det första mötet gick av stapeln för 100 år sedan. 1.12.2023 kl. 16:31

    Personligt. År 1995 i ett kaotiskt, nyfött Ryssland. En tioårig pojke i alltför stora kläder ser en grupp människor samlas på andra sidan gatan. De ska resa en kyrkspira. Pojken har aldrig hört talas om Gud. En man får syn på honom, går fram till honom och räcker honom en handske. Vill han hjälpa till? – Kyrkan räddade mig. Utan den skulle jag vara kriminell – eller död, säger Andrey Heikkilä, Svenskfinlands nyaste präst. 21.1.2025 kl. 14:00

    flyktingar. 25-åriga Petra Gripenberg har precis åkt till den grekiska ön Lesvos. Där ska hon hjälpa traumatiserade flyktingar att berätta om det de varit med om. 17.1.2025 kl. 10:55

    Kolumn. Pensionen närmar sig, det är dags att ta en titt i backspegeln och fundera över hur samfälligheten förändrats ur ett språkligt perspektiv. Det var en utmaning för mig att 2002 börja jobba som samfällighetens translator. Övergången från näringslivet till den offentliga sektorn och kyrkans trygga famn bjöd på oväntade överraskningar och mina barn frågade om jag nu skulle få en egen ”tjänstekaftan”. 23.1.2025 kl. 10:54

    film. – Jag har inga principer jag skulle kunna döda för, men många jag är beredd att dö för. Det handlar om att välja fred och kärlek, även i en polariserad värld, säger Ville Virtanen, aktuell med filmen Aldrig ensam. 20.1.2025 kl. 18:02

    INGERMANLANDS KYRKA. Helsingin Sanomat noterar att protestantiska kyrkor i Ryssland verkar blir intressanta för president Vladimir Putins maktsfär – om de har rätt konservativa värderingar. 20.1.2025 kl. 17:28

    Mest läst