Renoveringen av Johanneskyrkan tog ett och ett halvt år.

Johannes i sin fulla glans

Helsingfors.

Efter ett och ett halvt års intensivt arbete är Johanneskyrkans fasadrenovering avslutad och kyrkan har äntligen blivit av med höljet av byggställningar. Byggmästare Kai Heinävaara från Helsingfors kyrkliga samfällighet är mycket nöjd med resultatet.

13.10.2022 kl. 12:00
Kyrkor byggs inte i en hast.
Därför kommer det inte som någon överraskning att också renoveringar kräver sin tid av noggrann planering. Fasadrenoveringen av Johanneskyrkan påbörjades i själva verket hela sju år före byggställningarna kom upp.
– Vi gjorde de första granskningarna av fasadens och dekorationernas skick med hjälp av en bygglift. Utifrån det gjorde vi sedan upp en detaljerad plan över vad som behövde åtgärdas och allokerade arbetsresurser för alla olika moment. Samtidigt visste vi hela tiden att det är först då byggställningarna kommer upp som vi kommer att kunna veta säkert vad jobbet inbegriper, berättar Heinävaara.
Förutom de många skulpturerna och dekorativa elementen på fasaden åtgärdade man bland annat kyrktornen, tegelfogarna, fönstren med sina gjutjärns- eller träinfattningar, trädörrarna och balkongerna.

Och fick ni några överraskningar?

– Ja, det fick vi. Skicket på några av miniatyrtornen, som kallas fialer, var sämre än vi hade trott. En av dem hade lossnat från sitt fäste och svängde bokstavligen löst i luften när byggnadsarbetarna tog tag i den.
Arbetet med tegelfogarna visade sig också vara arbetsdrygt.
– Johanneskyrkan har en speciell sorts tegelfog, som inte är slät och rak utan halvrund. Den kräver både tid och yrkesskicklighet. Vi hade räknat med att behöva ersätta eller reparera nio kilometer fog, men slutade på nitton och en halv kilometer!

Expertis fanns i Finland

Johanneskyrkan är byggd 1891 i nygotisk stil. Yrkeskunskapen som krävs för att reparera en så gammal och värdig dam växer inte på träd.
– När man börjar planera för ett dylikt projekt är det alltid nervöst. Kommer vi att hitta den rätta arbetskraften? Och hittar vi den blir nästa fråga: är den tillgänglig? säger Heinävaara.
Till en början sökte man byggare med det rätta hantverkskunnandet utomlands, utan resultat. Till sist föll valet på finländska byggherren IKJ Rakennus, som tillämpar ett slags lärlingssystem för dem som är intresserade att lära sig gamla tekniker.
– Det var fantastiskt att vi kunde göra det med enbart inhemsk expertis, berömmer Heinävaara.
Byggställningarna tornade bokstavligt talat upp sig på mellan 50 och 70 meters höjd. Då är den ännu cirka 25 meter kvar till de högsta koppartinnarna.
– När projektet väl kom igång var det inte budgeten eller tidtabellen som oroade mig, utan risken för arbetsolyckor. Tack och lov klarade vi oss utan större tillbud.

Redo att skrämmas igen

Johanneskyrkans kännspaka gargouiller, det vill säga de utskjutande figurerna som föreställer antingen djur eller vidunder, utgjorde en viktig del av renoveringen. Förutom att de förr i tiden ansågs hålla det onda borta har de också en praktisk funktion. Gargouillerna kallas ibland vattenkastare på svenska eftersom de bryter regnet som annars skulle träffa fasaden.
Johanneskyrkans gargouiller är, kanske något överraskande, gjorda av betong.
– Det var ett beslut som togs redan av arkitekt Adolf Melander. Man ville efterlikna det nygotiska idealet ute i Europa, där man använde kalksten. Vi har ju inte det här i Finland så valet föll på cement istället. Med tanke på vårt knepiga klimat skulle kalksten säkert ha varit en bättre lösning, men med regelbundet underhåll är det inget som hindrar attcementen både håller och fyller sin estetiska funktion.
I denna renovering ersatte man ungefär en tredjedel av gargouillerna, helt enkelt de som var i sämst skick.

Tiden och pengarna

Anmärkningsvärt nog, med tanke på alla osäkerhetsfaktorer, höll renoveringstidtabellen på ett och ett halvt år.
Gällande slutnotan är Heinävaara något förtegen men konstaterar att man lyckades uppnå en viss balans.
– Vissa element blev dyrare än vi räknat med, medan andra blev billigare. Faktum är ju ändå att har man ställt upp byggställningarna är det i sig en så stor kostnad att det verkligen lönar sig att göra allt man kan, inte vänta ”till nästa gång”.
Nu får Johanneskyrkans fasad vila tills det blir dags igen om 30–40 år. Kai Heinävaara har redan siktet inställt på nästa stora projekt, nämligen Domkyrkan om några år.
– Jag har ju fått vara med om renoveringarna av Berghälls kyrka, Agricolakyrkan och nu Johannes. Dags för en Grand Slam, med andra ord!
»Det var inte tidtabellen eller budgeten som oroade mig, utan risken för olyckor.«

På gång i Johannes

Rundvandringar i Johanneskyrkan kommer att ordnas under hösten. Kom med så får du veta mer om renoveringen! Detaljer följer i KP.
Plock bland höstens konserter (tiderna kan ännu förändras):
24.10 kl. 18 Operakonsert arrangerad av tjeckiska ambassaden, fritt inträde.
27.11 kl. 16 och 19 Viipurin Lauluveikots Adventtikonsertit (biljett behöv
Joanna Nylund


Kolumn. Under en vanlig söndagsgudstjänst, i mitten av mars, börjar en bekant melodi spelas från synten. Min hjärna och mun förbereder sig för att inleda ”Härlig är jorden …”, tills jag några sekunder senare inser att texten är på engelska och med ett annat budskap. Jag befinner mig långt hemifrån, och deltar i en gudstjänst i den protestantiska kyrkan i Oman. 31.5.2023 kl. 08:00

MATTEUS FÖRSAMLING. – Jag tror att vår kärna alltid måste vara andlighet. Visst kan vi bjuda på brunch, men Fazers gör det bättre, säger Patricia Högnabba, som installeras som kyrkoherde i Matteus församling i september. 31.5.2023 kl. 19:31

BLI PRÄST. Kirsi Saarinen jobbar vid polisen med att bekämpa svart och grå ekonomi och göra samhället mer rättvist – men hon drömmer om att bli präst. Just nu gör hon församlingspraktik i Väståboland. 6.6.2023 kl. 15:00

Kolumn. Lena Blomstedt önskar, hoppas och vill att våra församlingar har en stark diakonal profil. Att var och en som kommer till vår kyrka stiger in genom en öppen dörr till ett välkomnande rum där någon ser, lyssnar och bekräftar. 31.5.2023 kl. 16:29

psalmer. Med hjälp av webbplatsen psalmbok.fi i mobilen är det lätt att sjunga med också då det inte finns psalmböcker till hands. 2.6.2023 kl. 08:00

UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00

flyktingar. 25-åriga Petra Gripenberg har precis åkt till den grekiska ön Lesvos. Där ska hon hjälpa traumatiserade flyktingar att berätta om det de varit med om. 17.1.2025 kl. 10:55

Kolumn. Pensionen närmar sig, det är dags att ta en titt i backspegeln och fundera över hur samfälligheten förändrats ur ett språkligt perspektiv. Det var en utmaning för mig att 2002 börja jobba som samfällighetens translator. Övergången från näringslivet till den offentliga sektorn och kyrkans trygga famn bjöd på oväntade överraskningar och mina barn frågade om jag nu skulle få en egen ”tjänstekaftan”. 23.1.2025 kl. 10:54

film. – Jag har inga principer jag skulle kunna döda för, men många jag är beredd att dö för. Det handlar om att välja fred och kärlek, även i en polariserad värld, säger Ville Virtanen, aktuell med filmen Aldrig ensam. 20.1.2025 kl. 18:02

INGERMANLANDS KYRKA. Helsingin Sanomat noterar att protestantiska kyrkor i Ryssland verkar blir intressanta för president Vladimir Putins maktsfär – om de har rätt konservativa värderingar. 20.1.2025 kl. 17:28

bibeln. Bibeln som Böckernas bok får en annan dimension sedan Kyrkpressens enkät visar att över hälften av de svarande i dag läser Bibeln digitalt, på webben eller på sin mobil. 20.1.2025 kl. 10:00