– Jag tror att man får komma till en punkt där man inte ältar saker, säger Rigmor Holst.

"Familjer måste våga prata om det som gör ont"

ÄRLIGHET.

– Ju äldre jag blir desto mer har jag insett att livet är för kort för att inte våga vara lite mer ärlig och avklädd, säger evangelisten och bibelläraren Rigmor Holst.

31.8.2022 kl. 13:00

Rigmor Holst gillar bibelberättelsen om Adam och Eva.

– I Bibeln står det att de var nakna utan att blygas. Många tänker nakna i en sensuell och sexuell mening, men jag tänker själsligt naken.

Adam och Eva är helt avklädda inför varandra.

– Det här är jag! Den texten har jag återvänt till många gånger. Att att våga och visa sig avklädd. Vi människor behöver visa oss sårbara, både inför varandra såsom som makar eller vänner, men även inför våra barn.


Ville undanhålla sitt mående

När Rigmor Holst var femton år var hon på vippen att dö i en drunkningsolycka.

– Det blev upptakten till en lång period av psykisk ohälsa. Jag fick en enorm dödsångest. Det var inte det att jag ville dö, men jag hittade inga redskap att leva under de här fyra åren.

Under de här åren började hon också ana vad hennes föräldrar hade gått igenom under krigsåren.

– Min föräldrageneration föddes och växte upp i Norge under andra världskriget. Jag fick veta mycket om mammas bedrövliga barndom, varför hon mådde som hon gjorde och allt hon aldrig fick bearbeta.

Långt senare kom saker i ljuset om hennes mamma och pappa.

– Det var mycket saker som hände, som vi borde fått veta om, och alltihopa sammanföll nästan under en och samma tidsperiod.

"När våra barn växte upp så ville inte jag berätta för dem hur jobbigt jag hade det. Jag trodde på något vis att jag skyddade dem om jag inte berättar hur jag mår."

När Rigmor själv blev mamma hade hon svårt att berätta hur hon hade det.

– När våra barn växte upp så ville inte jag berätta för dem hur jobbigt jag hade det. Jag trodde på något vis att jag skyddade dem om jag inte berättar hur jag mår.

– Jag ville undanhålla mitt mående och insåg inte att jag gör exakt samma fel mot mina barn som min mamma gjorde.


Bad sina barn om förlåtelse

Rigmor och hennes man Tomas har tre vuxna barn.

– Utifrån såg vi ut som den perfekta familjen. Vi hade tre underbara begåvade barn: musikaliska, utåtriktade konstnärer och kreativa entreprenörer. Vi var alltid med överallt, på alla kristna konferenser.

Deras äldsta dotter har tidvis haft problem med psykisk ohälsa.

– I början tänkte jag att det finns olika perioder i ett barns liv. Barn kan tänka mycket på existentiella frågor, och sedan så jämnar det ut sig för återkomma i tonåren.

Rigmor och hennes familj har en gemensam chattgrupp.

– Min äldsta dotter skrev ett enormt långt meddelande till allihopa om sin ångest, vad som
skavde och alla frågor som hon hade gått och burit inom sig. Hon bad oss att läsa till slut. Och sedan sa hon att nu måste vi kunna börja prata om som är svårt.

Hon hade satt fingret på någonting.

Men när något kom för nära hade vi ett vapen: att skoja bort det svåra.

– Vi tyckte om varandra som familj, det var inte det. Men när något kom för nära hade vi ett vapen: att skoja bort det svåra.

Rigmor Holst kände att hon måste be sina barn om förlåtelse.

– Jag undanhöll dem det svåra för att jag inte ville lägga bördan på dem. Men det var ju helt fel tänkt. Barn känner av mycket mer än vi kanske tror.

Hon tror inte allt de gjorde blev fel.

– Men man borde våga säga till sina barn hur det är. Att mamma mår inte så jättebra just nu, men jag älskar dig.

– Sedan har våra barn kunna hjälpa oss att se tillbaka utan att skuldbelägga oss, utan att vi behövt känna oss värdelösa som föräldrar.


Sätt ord på vad du vill säga!

Rigmor Holst har fyllt 68.

– Jag har mött så många människor och jag ser att i alla dessa samtal med människor så tror jag att det mesta hade kunnat lösa sig om folk hade lärt sig att försöka kommunicera.

Hon ger ett tips.

– Skriv vad du vill säga på en lapp och ge lappen till din man, vän, chef eller till dina barn.


Många barn blir bittra på sina föräldrar. Hur tänker du om det?

– För det första så tror jag att man måste våga se sanningen i det som man anklagas för. Men försök inte inleda en ofruktbar diskussionen med barnet: ”Men du förstod inte, för det var så här, och du har uppfattat fel.”

Hon påminner om att våra minnen är subjektiva.

"Låt barnet äga sin berättelse. Kanske våra minnen lurar oss. Man tror kanske att man kommer ihåg klockrent, men så är det inte."

– Låt barnet äga sin berättelse. Kanske våra minnen lurar oss. Man tror kanske att man kommer ihåg klockrent, men så är det inte.

Hon påminner oss om förlåtelsens kraft.

– Våga säga förlåt. Det förflutna kan vi inte förändra. Det finns ju saker som vi måste försonas med. Vi kan aldrig leva om de här åren.

Hon brukar också säga till föräldrar att de inte ska vara för hårda mot sig själva.

– Det är en väldigt intensiv period när barnen är små och tonåringar.

En släkting till henne sa så här en gång: ”Innan jag fick barn så kunde jag allt om uppfostran. När jag fick barn så kunde jag inget.”

– Verkligheten och teorin kan vara väldigt olika. Men det jag har lärt mig senaste åren är att försöka visa en sårbarhet.


De kunde prata om det som gjorde ont

Rigmor har pratat med sina barn om deras uppväxt.

– Min dotter har sagt att hon kunde tycka det var lite tufft ibland, eftersom jag var så upptagen med alla andras problem. Hon tyckte att jag var ”alla andras mamma” eller allas egendom på något vis.

Med sina barnbarn ville Rigmor gottgöra det. Rigmor och barnbarnen åkte till en konferens med hennes husbil för några år sedan.

– De skulle få känna att finns till för dem, inte att jag fastnar i samtal med vuxna. Det hade jag önskat att jag kunnat ge mina barn.

På konferensen hittade de en liten ask med frågor.

– Jag köpte den. Den som är med drar ett kort, och utifrån kortet blir det ett samtal. Det handlade om allt som rör livet. Det blev otroligt fina samtal med tjejerna!

Senare när hela familjen med barn och barnbarn åkte iväg på en gemensam semester hittade Rigmor korten i husbilen.

– Också där fick vi värdefulla samtal, vi kunde prata om det som gjorde ont.

Rigmor har förlorat både sin mamma och pappa inom ramen av ett par år. Hennes mamma dog före hennes pappa.

– Jag frågade en gång min pappa, i slutet av hans liv, om familjen skulle ha kunna göra någonting annorlunda med på tanke familjens djupa sår. Han funderade länge och sa sedan: ”Nej, vi hade inte redskap att hantera det.” Och jag tycker det är gott att pappa fick dö försonad.


----------------------

Rigmor Holsts råd:

– Våga spegla dig själv.

– Var lite mer ärlig och avklädd.

– Be om förlåtelse.

– Lev försonat. ”Det har blivit någon sorts ledstjärna för mig.”

– Älta inte. ”Jag tror att man får komma till en punkt där man inte ältar saker.”

Text och foto: Christa Mickelsson


Ledare. Både officiella och inofficiella rapporter om brister i åldringsvården ledde nyligen till en interpellation med åldringsvården som tema. 8.10.2009 kl. 00:00

Marina Wiik. Måste journalister vara sensationslystna, elaka och opålitliga för att respekteras? 8.10.2009 kl. 00:00

Kyrka. Gamla kyrkan i Helsingfors var välfylld när teologie doktor Stefan Djupsjöbacka av biskop Gustav Björkstrand senaste söndag installerades till Johannnesförsamlingens första kyrkoherde. 6.10.2009 kl. 00:00

Teologi. Finska Missionssällskapets stipendiat Chen Xun doktorerade i teologi vid Helsingfors universitet den 3 oktober. 6.10.2009 kl. 00:00

Kyrka. Äktenskapet öppnas för par av samma kön och Svenska kyrkan ska ansöka om vigselrätt. Det föreslår gudstjänstutskottet i Svenska kyrkan i sitt betänkande till kyrkomötet. 5.10.2009 kl. 00:00

Kyrka. Äktenskapet öppnas för par av samma kön och Svenska kyrkan ska ansöka om vigselrätt. 5.10.2009 kl. 00:00

Samhälle. Kyrkans Utlandshjälp beviljar 50 000 euro ur sin katastroffond för att hjälpa offren för onsdagens jordbävning på ön Sumatra i Indonesien. 3.10.2009 kl. 00:00

Samhälle. Flera kyrkor i USA ordnar välsignelseakter för husdjur i början av oktober, rapporterar Dagen. 4.10.2009 kl. 00:00

Samhälle. Svenska kyrkans program på bokmässan i Göteborg lockade mer än 11 000 besökare, rapporterar Svenska kyrkan. 2.10.2009 kl. 00:00

Samhälle. Störtregnen har åstadkommit stor skada i Tarza i södra Mauretanien. Finska Missionssällskapet (FMS) har beviljat 30 000 euro i katastrofhjälp för översvämningsoffer via Lutherska världsförbundet. 2.10.2009 kl. 00:00

Kyrka. Att ekumeniskt möta invandrare är en utmaning för både lutheraner och baptister. Frågan diskuterades vid det femte teologiska samtalet mellan baptister och lutheraner den 22-23 september i Österhankmo utanför Vasa. 1.10.2009 kl. 00:00

Voit myös mainostaa Kyrkpressen-tabloidissa, lue lisää. Miksi? Kyrkpressen.fi-sivujen kuukausittainen kävijämäärä on 200 000. Sivusto avattiin maaliskuussa 2007. Ensimmäiset 18 kuukautta toivat sivuille yli 140 000 uniikkia vierailijaa. Viikoittain uniikkeja kävijöitä on 4000 ja kuukausittain 14 000. Keskinmäärin sivuilla viihdytään runsaat 7 minuuttia ja käydään kuudella sivulla. Kyrkpressen.fi-lukijat ovat uskollisia: lukijoista noin 70 % on säännöllisiä kävijöitä. Tilastoja ajalta maaliskuu 2007 - syyskuu 2008: 140 000 uniikkia kävijää 3 miljoonaa sivujen latausta (ei sis. hakurobotteja) Liikenne lisääntyy jatkuvasti. Vuosi 2007 oli loistava aloitusvuosi, mutta kauden rauhallisin kuukausi (heinäkuu 2008) on silti vilkkaampi kuin vuoden 2007 vilkkain kuukausi. Keskimääräinen oleskeluaika on noin 7 minuuttia Tuoreet uutiset päivittäin Yli 12 000 blogikirjoitusta, ja 30 000 kommenttia Vaikutusalueena koko Suomen ruotsinkeliset ja kaksikieliset alueet (ks. kartta vuodelta 2008) Tavoitteenamme on luoda ilmoittajille näkyvyyttä niin, että myös lukijat viihtyvät sivuilla. Jos banneri tuotteineen herättää mielenkiintoa ja kohdesivu vastaa asiakkaan odotuksia, uskomme että tavoitat kohderyhmäsi. Ilmoituskoot ja hinnat Ilmoitusten hinta lasketaan tuhatta näyttöä kohden, CPM (Cost Per Thousand). Minimimäärä on 50 000 näyttöä, mikä vastaa voin viikkoa banneripaikalla B. Banneripaikojen A ja C ilmoitukset ovat vaihtuvia. Ilmoituksen näkyvyysaika näyttökertaa kohden määräytyy banneripaikan ilmoitusten kokonaismäärän mukaan. Näyttöjen määrä paikoilla A ja C on siis muuttumaton, mutta näyttöjen nopeus vaihtelee. Alla näet ilmoitusten paikat. Tarjoamme kolmea vaihtoehtoa: paikka A (yläbanneri), paikka B (palsta) ja paikka C (alabanneri). Myös puolikas B-paikka on mahdollinen (B2).     Banneri- tyyppi CPM (hinta/1000) 50 000 näyttöä 100 000 näyttöä 200 000 näyttöä A - 450 x 150 px 6 € 300 € 510 € 840 € B - 180 x 150 px 4 € 200 € 340 € 560 € B2 - 180 x 75 px 2,5 € 125 € 212,50 € 350 € C - 468 x 60 px 4 € 200 € 340 € 560 € Flash-banneri, jossa liikkuva kuva ja/tai ääni + 20 %. Tiedoston koko ja formaatti Valmis JPG-, GIF- tai Flash-tiedosto. Tiedoston tulisi olla mahdollisimman kevyt. Malli Maksimikoko A 35 Kt B 20 Kt C 25 Kt Flash-tiedostot kuvataajuus enintään 18 fps (frames per second) maksimipituus 30 sek ääni saa kuulua vain silloin, kun hiirtä liikutetaan ilmoituksen päällä Vinkkeä verkkomainontaan Yleisimmät formaatit ovat JPG ja GIF. Näistä kevyempi GIF soveltuu yleensä paremmin verkkokäyttään. GIF-kuva koostuu 256:sta väristä, mikä usein riittää hyvin verkkomainontaan. GIF-tiedostossa myös teksti erottuu paremmin. Jos kuvassa on liukuvia eli gradient-värejä, tai jos valokuvassa on pieniä yksityiskohtia, ei GIF-formaatti riitä. Tällöin voit kokeilla JPG-muotoa. JPG voidaan pakata. Noin 65 %:n pakkaus riittää, eikä kuvan laatu kärsi. Käytä Photoshopissa toimintoa "save for web" ja kokeile eri pakkausprosentteja, kunnes kuvan laatu on tyydyttävä. Varmista samalla, että tiedosto noudattaa kyrkpressen.fi-sivujen ilmoittamia kokorajoituksia. Liikkuvan ilmoituksen huomiarvo on huomattavasti suurempi kuin liikkumattoman kuvan. Ilmoituksesta tulee helposti levoton tai räikeä, joten liikkuvan ilmoituksen valmistus vaatii taitoa. Helpoin animaatio tehdään animoiduilla GIF-kuvilla. Toinen tapa on tehdä Flash-animaatio. Tarvitsetko apua ilmoitustuotantoon? Suosittelemme verkkomainontaan perehtynyttä mainostoimistoa. Myyntiosastomme voi tarvittaessa auttaa löytämään sopivan yhteistyökumppanin. Muistathan myös, että sivun, jolle banneri johtaa, on pidettävä asiakkaan mielenkiintoa yllä. Vasta silloin ilmoituksesi tuottaa tulosta. IAB Suomi, infoa alalta Aineiston jättöpäivä ja loppuarviointi Aineiston tulee olla meillä 3 työpäivää ennen kampanjan aloituspäivämäärää. Tällöin takaamme, että ilmoitus julkaistaan määräpäivänä. Lähetä ilmoitus sähköpostitse osoitteeseen annons@kyrkpressen.fi. Liitä mukaan seuraavat tiedot: Yhteyshenkilö ja yhteystiedot (puh) Laskutusosoite Toivomasi banneripaikka Kuinka monta näyttöä haluat Julkaisupäivä Mille sivulle banneri johdetaan (URL) Ilmoitusmyynnistä voit bannerikampanjan loputtua kysyä lopullista klikkausmäärää. Ota rohkeasti yhteyttä Ota epäröimättä yhteyttä myyjiimme: Björn Sten 0400 012 390, Leif Westerling 050 329 4444 tai Jonny Åstrand (06) 347 0608. Teknisissä kysymyksissä avustaa verkkotoimitus osoitteessa webred@kyrkpressen.fi 1.10.2009 kl. 00:00

Kultur. Två dagar, fem filmer och en existentiell djupdykning i de stora berättelserna. 1.10.2009 kl. 00:00

Magnus Lindholm. Vi måste gå långsamt och varsamt. Vi gör så ont när vi går. 1.10.2009 kl. 00:00

Ledare. En undersökning som Taloustutkimus gjort på uppdrag av tidskriften Valitut Palat innehåller intressant information om hur finländarna ser på tron, på kyrkan och på aktuella frågor i kyrkan. 1.10.2009 kl. 00:00

teater. På Kyroboas möter vi en predikant som är osympatisk redan från början. Under liten himmel är en obehaglig berättelse om maktmissbruk och svårigheten att säga ifrån. 11.7.2019 kl. 14:55

ledarskap. Teemu Laajasalo leder ett brokigt stift där församlingarna trots sina skillnader ställer samma fråga: Hur kan vi tala om evangeliet så att det blir relevant för människor i dag? 11.7.2019 kl. 00:01

sorg. Jan-Erik Nyman hade varit präst i ett år när han förrättade sin första jordfästning. Det svåraste som präst har varit att möta den sorg som kommer oväntat – och att inte gömma sig bakom yrkesrollen när sorgen kommer nära. 27.6.2019 kl. 10:20

sorg. Sorgen är inget att skämmas över – eller att vara stolt över, säger Fritjof Sahlström. Den är en del av livet. Men han tror vi behöver våga dela berättelser och ge rum för sorgen i vardagen. 27.6.2019 kl. 10:00

sorg. Pamela Granskog skriver om sorgen i att mista en förälder och om hur man talar om för sina barn att deras mormor inte kommer finnas hos dem. Hon tror det är nödvändigt att tala med barn om döden – för henne var det en viktig bit i den egna sorgeprocessen. Samtidigt måste vi ge dem hopp. 27.6.2019 kl. 10:00