Som sjökaptensdotter blev Anna Edgren tidigt fäst vid hav och oceaner. – Jag var fullständigt trygg och stolt över min pappa som hade koll på allt.

Anna Edgren: "Jag tror att det finns få tvärsäkerheter i mina texter"

ANDETAG.

I sina bloggtexter tar Anna Edgren upp en spretig palett av vardags- och trosförankrade aspekter av tillvaron.

17.8.2022 kl. 16:00

Anna Edgren är en infödd åbobo ingift i Kronoby-släkt.

– Jag gillar att kavla upp ärmarna med sådant jag brinner för, om det så är musik och kultur, medmänniskor i vardagen, inredning eller min barndoms skärgårdsudde. Ibland blir det för mycket för mitt eget bästa.

Sedan hennes första burn out-smäll på 90-talet förhåller hon sig medvetet och omedvetet till olika duktighetsfällor.

– Ibland går det bättre med balansen, ibland går det inte alls.


Hur var du som barn?

– Nyfiken, social och antagligen ganska lillgammal. Som sjökaptensdotter blev jag tidigt fäst vid hav och oceaner, jag följde respektfullt med hur de otroliga vattenmassorna ändrade med vinden och hur fartyget betedde sig i olika väder. Jag fascinerades också av hamnarnas alla råa dofter och hur olika det kan dofta i olika länder.


– Många undrade om det inte var tråkigt att vara på långresa till andra kontinenter, men jag stortrivdes. Det blev aldrig tråkigt för vare sig mamma eller mig. Det var spännande och hemvant på samma gång.

Hon minns hur hon som riktigt liten brukade sitta uppe på ett av kommandobryggans bord och rita på något avskrivet sjökort.

– Var det lots ombord skulle jag vara knäpptyst, men i den koncentrerade och tysta stämningen med enstaka ljud från elektronik och de som hade vakten var jag fullständigt trygg och stolt över min pappa som hade koll på allt.

Som vuxen längtar hon tillbaka till fartygstillvaron ute på de stora haven.

– Jag skulle ännu någon gång vilja känna vinden vina kring mig med fartygets ständiga vibrationer i kroppen. Jag skulle vilja känna den mjuka kletigheten från havssaltet som sprider sig på alla utomhusytor. Jag skulle vilja låta en förundrad blick bölja ut över till synes oändliga vidder av hav och känna mig både väldigt liten och väldigt stark.



Hur länge har du bloggat?

– Jag hade inte bloggat innan jag i höstas blev tillfrågad om att bidra till bloggen Andetag. Jag tyckte väl spontant att det var inflation på bloggar sedan länge, och hade tidigare haft svårt att bestämma nisch eller tema för en eventuell egen blogg. Nu är jag glad över att inom ramen för Andetag ha både morot och piska för att vrida och vända på trosrelaterade saker jag har rullande i huvudet.


Vad skriver du helst om?

– Jag har en förkärlek för att skriva och tänka i metaforer. I bästa fall blir det fyndigt och ögonöppnande, i värsta fall är det dunkelt eller övertydligt. Ganska många metaforer stryks ur mina texter redan i tankeskedet eller innan jag trycker på publiceringsknappen.


Vad skriver du inte om?

– Jag tror att det finns få tvärsäkerheter i mina texter. Jag skulle vilja bjuda på mera filosoferande och diskuterande än tvärsäkra påståenden, och jag hoppas att det inte blir ett enda navelskåderi utan också på något sätt relevant för andra att ta del av.


Hur är det att vara gift med en präst?

– Jag kände Mia som präst i många år innan vi blev ett par. Det tog en tid att hitta personen bakom mina prästföreställningar. Men nu är hon förstås mera människan Mia än prästen Mia för mig. När hon har en mer formell dag framför sig kan jag ibland nästan bli överraskad där jag står i tamburen på väg till jobbet och försöker få iväg tre barn till skola och dagis när det dyker upp en präst i full ämbetsmundering.

Anna Edgren kan bli förvånad när folk i Mias sällskap ursäktar sig för en svordom eller mumlar urskuldande att de nog inte är så kyrkvana.

– Inte är ju Mia någon polis som lägger sig i andras vardag. Jag överrumplas också ibland av den starka hierarkiska respekt som speciellt på finskt håll ännu tycks gälla präster. Jag får ibland lust att påminna om att präster ju är helt vardagliga människor som för till dagis, stressar med matuppköp eller dagdrömmer om smått och stort mitt i vardagspusslet.

"Präster är ju helt vardagliga människor."

– Ibland kommenterar någon att vi väl där hemma sitter och diskuterar teologi, tro och församling hela tiden, men så är det verkligen inte. Nu som kyrkoherdefru vet jag mindre än många kanske tror om församlingsaktuella ärenden. När Mia kommer hem från arbetsdagen har hon jobbkvoten fylld och vill göra annat.

Vad är din favoritverksamhet i församlingen?

– Gudstjänsten! Mitt yngre jag skulle bli mycket förvånat över ett sådant svar, men det är en insikt, en erfarenhet och en längtan som vuxit sig allt starkare de senaste dryga femton åren. Tidigare såg jag gudstjänsten som en individuell prestation. Det gällde att skärpa sig, göra rätt och anstränga sig för att vara alert och med i varje ord. Nu välkomnar jag gudstjänsten mera som en kollektiv möjlighet att förundras över och landa i Gud och livets labyrinter, som en gemenskap både på plats och utöver tid och rum.

– Jag är också otroligt glad och tacksam för den smågruppsverksamhet vi har. Det tycks finnas ett stort intresse för det, många som inte går så ofta i kyrkan är ändå intresserade av kristna tankar och frågor.

-------

Anna Edgren

Ålder: 49

Bor i: Åbo.

Gör om dagarna: Jobbar som stadens kulturkoordinator på Åbo huvudbibliotek.

Intressen: Historia, konst och kultur i olika former, renässansmusik både som konsument och musiker, yttre och inre pilgrimsvandring.

Familj: ”Min fru Mia och våra barn Valter (14), Erik (11) och Elsa (2). Vi delar ett 50-talsparhus med pojkarnas pappor Johan och Peter.”

Text: Christa Mickelsson


Människa. När familjen Edlund på 1970-talet fick veta att bägge sönerna var döva var beskedet både oväntat och tufft. Med tiden hittade Brita Edlund ett hem i dövsamfundet och har vigt sitt yrkesverksamma liv åt teckenspråk. 8.5.2008 kl. 00:00

Världen. Martyrkyrkans Vänner har arrangerat ett forum för ledare i de oregistrerade husförsamlingarna i Kina. Närmare trettio ledare från olika delar av landet möttes för att diskutera utmaningar och erfarenheter. 7.5.2008 kl. 00:00

Kyrka. Biskop Gustav Björkstrand har skrivit ett öppet brev till generalsekreteraren för Teologiska institutet i Finland, Henrik Perret. Björkstrand är bekymrad över Perrets skarpa kritik mot biskopar och domkapitel. 7.5.2008 kl. 00:00

Kultur. Trots att allmän information om sjukdomen anorexia nervosa är väl utbredd finns det både plats för och behov av Marianne Käckos sanna berättelse om livet med en anorektisk dotter. Ärligt och oförskönat beskriver hon åren med dottern som kunde ha blivit bäst på nästan vad som helst, men i stället blev bäst på att vägra äta. 7.5.2008 kl. 00:00

Kyrka. I Sjökvarteren i Mariehamn stiger ett nytt kapell, helt byggt med frivilliga krafter. 7.5.2008 kl. 00:00

Ledare. Teologi är svårt. Det torde alla som bekantat sig med ämnet och teologiska diskussioner och debatter vara nogsamt medvetna om. Lättare blir det inte av att utvecklingen inom teologin, liksom inom övriga vetenskapsgrenar, går mot allt djupare men samtidigt ofta också allt snävare kunnande. Experterna vet allt mera om allt mindre. 7.5.2008 kl. 00:00

Marina Wiik. 7.5.2008 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkostyrelsen stoppar planerade byggnadsarbeten intill Purmo kyrka eftersom tillstånd att riva en del av kyrkmuren saknas, rapporterade Jakobstads tidning förra veckan. Muren, som är byggd år 1861, är skyddad av kyrkolagen. 6.5.2008 kl. 00:00

Världen. Den sydafrikanska före detta ärkebiskopen Desmod Tutu uppmanar världens ledare att inte delta i invigningen av OS i Peking förrän de kinesiska ledarna på allvar stoppat våldet mot tibetanerna. 6.5.2008 kl. 00:00

Kyrka. Varannan vecka sedan i höstas har nitton ungdomar i Korsholms svenska församling samlats till hjälpledarutbildning. I söndagens gudstjänst välsignades de för sina uppgifter i församlingen. 6.5.2008 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkomötets session i dag inleddes med andakt till minne av olycksoffren i Burma. 6.5.2008 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkomötet inledde sin session i går med sedvanliga ceremonier. Biskop Gustav Björkstrand, och mötesledamöterna Åsa A Westerlund och Stig Kankkonen valdes till Borgå stifts elektorer. 6.5.2008 kl. 00:00

Kyrka. Att bevara kyrkans enhet och vända den negativa trenden med unga vuxna som skriver ut sig ur kyrkan. Det är enligt biskop Gustav Björkstrand viktigast under det nya kyrkomötets fyraårsperiod. 5.5.2008 kl. 00:00

Kyrka. Det i februari valda kyrkomötet inledde sin verksamhet idag då dess vårsession inleddes med en mässa i Åbo domkyrka. 5.5.2008 kl. 00:00

Kyrka. – Det är på tiden att de tvistefrågor som pågått inom kyrkan lämnas därhän och att man istället blickar framåt. Nu behöver kyrkan mod att förnya sig, konstaterade kultur- och idrottsminister Stefan Wallin vid kyrkomötet i Åbo i dag. 5.5.2008 kl. 00:00

eutanasi. Bibeln ger oss inget direkt svar på frågan om aktiv dödshjälp. Det tunga ansvaret ligger på oss. Det säger Hilkka Olkinuora, som välkomnar diskussionen också inom kyrkan. 24.11.2016 kl. 13:25

profilen. Sara Razai har bestämt sig för att inte vara rädd och för att släppa kontrollbehovet. I hennes hem samsas muslimsk bordsbön med kristen söndagsskola. Och i familjen pratar de svenska, finska, dari och engelska. 24.11.2016 kl. 10:31

nödlogi. Ett kvällsmål, en natt på en madrass, morgonmål när du vaknar. I Petrus församling förbereder sig anställda och frivilliga för det tillfälliga härbärge som är öppet den 5–12 december. 22.11.2016 kl. 10:29

kyrkans fyraårsberättelse. Finländarna går fortsättningsvis oftast i kyrkan på julafton. 2015 besökte 320 000 människor kyrkan eller församlingen den dagen. 22.11.2016 kl. 10:16

asylsökande. Där ministeriet betonar säkerheten talar kyrkan om människovärde. I stort sett fanns det samsyn om att slå vakt om tryggheten i landet – för alla. 21.11.2016 kl. 16:28