Edit Koskinen arbetar som timlärare i Norsen och har ständigt något kreativt projekt på gång.

Hon lever och andas kreativitet

kreativitet.

Vad är kreativitet egentligen? Hur kan det definieras och är alla människor verkligen kreativa? – Kreativiteten är lite som en muskel som kan tränas upp och bli starkare och utvecklas, säger Edit Koskinen.

17.8.2022 kl. 06:00

Vad är kreativitet och varför är det så viktigt?

– Jag tänker att kreativitet är idéer av olika slag, ett tänkesätt som uttrycks i olika former. Det är en förmåga att tänka utanför boxen och kan användas till exempel för att hitta lösningar eller skapa konst. Kreativitet behövs för att saker ska fortsätta utvecklas, hitta nya former och gå framåt. Genom kreativitet kan vi se och uppleva något nytt.

Är alla människor kreativa?

– Ja, mer eller mindre. Det behöver inte enbart vara en konstnärlig kreativitet, utan kan också handla om hur man bemöter människor, organiserar sitt hem, hanterar ekonomi eller helt enkelt hur man möter livet och vardagen. Kreativiteten är lite som en muskel som kan tränas upp och bli starkare och utvecklas.
– Jag tänker också att kreativiteten och längtan att få skapa är naturligt nedlagd i människan eftersom den kommer från Gud, skaparen själv. Människan skapar på olika sätt och kanske kreativiteten rentav uttrycker en längtan efter Gud?

Finns det negativa aspekter av kreativitet?

– En negativ aspekt av kreativitet kan vara att den ibland bidrar till jämförelse eller prestationsångest. Jag tror därför det är viktigt att fundera över vilket hjärta som ligger bakom det skapade. Det behövs också ordning, struktur och ramar inom vilka kreativiteten kan få utrymme.
– Grundtanken med kreativitet är god men den kanske kan ha en negativ effekt om den används på fel sätt. Kreativiteten i sig har ingen moral men kan vara ett redskap för att bygga upp eller bryta ner. Det är en bro till förståelse av olika saker.

Hur uttrycker du din kreativitet?

– Det handlar ofta om upplevelser eller känslor som jag vill uttrycka. Det gör jag ofta genom att skriva texter, låtar eller genom att illustrera. Jag jobbar också gärna med händerna, till exempel i form av träslöjd eller handarbete. Jag njuter både av det konstnärliga och av att tänka ut ett behov och sedan skapa en lösning till det.


Edit Koskinen drog en workshop om kreativitet på Humlefestivalen i början av augusti. Foto: Johan Myrskog

Använder du din kreativitet i din roll som lärare?

– Ja. Läraryrket tilltalar mig bland annat just därför att det finns så stora möjligheter att tänka utanför boxen. Då man håller många olika ämnen får man nästan per automatik intryck från många olika håll. Den vägen kan man till exempel ta in musik i språkundervisningen. De lite mer konstnärliga och kreativa ämnena som oftast inte kanske har samma status som de naturvetenskapliga ämnena utvecklar också färdigheter, kanske sådana färdigheter som inte alltid syns men som finns under ytan.

Hurdan är en god lärare?

– En god lärare behöver kunna bemöta människor och se individens behov. En viss empatisk förmåga är en stor fördel. Samtidigt behövs en förmåga att sätta gränser och att leda. Men då det kommer till kritan är människokännedom och att hantera olika slags människor. Läraryrket förutsätter nog en kreativ förmåga att lägga upp undervisningen på ett sådant sätt att det går att få ut kunskapen på olika sätt. Man behöver alltså ha mera än ämneskunskap, man behöver också kunna hitta sätten att förmedla den.

Har du något tips på hur man kan bli mera kreativ?

– För den som jämför sig mycket eller inte upplever sig så kreativ så finns det något befriande med att dela det man skapat med andra. Det föder andra idéer och tar en vidare. Jag vill gärna utmana perfektionismen och uppmuntra till att släppa loss skaparglädjen.

Johan Myrskog


MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00

PRÄSTASSESSOR. Monica Heikel-Nyberg har enligt det premiminära valresultatet valts till prästassesor för perioden 1.9.2023-31.8.2026. 24.5.2023 kl. 15:58

FINSTRÖM. Finströms kyrka är en av Finlands viktigaste kyrkor. Det säger konsthistoriker Åsa Ringbom som ägnat en stor del av sin karriär åt att forska i kyrkorna på Åland. Nu är hon aktuell med en bok om Finströms kyrka. 22.5.2023 kl. 18:33

ANDLIGT VÅLD. Samhället är allt ovanare att tala om tro. Så vården vet inte alltid hur den ska hantera den som mår dåligt av att ha hoppat av miljöer där religionen har blivit för trång. Det har Maria Björkmark forskat i. 19.5.2023 kl. 09:19

KYRKBÖCKER. ”100 procent viktiga” är kyrkböckerna för den som forskar i sin släkt, säger historikern Alexandra Ramsay. I de gamla skrifterna hittar hon både stränga ordvändningar men samtidigt också präster som brydde sig om de små i sin hjord. 17.5.2023 kl. 14:46

profilen. Sebastian Holmgård är aktuell med programmet ”Tänk, tänkare, tänkast”, där han och några barn synar en del sanningar i sömmen. Finns det exempelvis gånger då man får ljuga? 16.5.2023 kl. 13:58

BORGÅ STIFT. Stiftsdekan Mia Anderssén-Löf håller på och sniffar in sina nya arbetsuppgifter vid domkapitlet i Borgå. Dekanen kopplas ofta samman med teologisk utbildning och fortbildning. Men hon har också fått strategi och framtid på sitt bord. 16.5.2023 kl. 10:02

LAESTADIANERNAS FRIDSFÖRENINGARS FÖRBUND. En del av den finlandssvenska laestadianrörelsen håller på att separera från den evangelisk- lutherska kyrkan. Nu utreder rörelsen möjligheten att bilda en egen kyrka på föreningsgrund. Men något gemensamt exodus är inte att vänta. 15.5.2023 kl. 17:59

Äktenskap. Efter fredagens omröstning blev det tumme ner för ändringarna i kyrkoordningen som skulle ha gjort vigsel till äktenskap möjligt också för par där bara den ena är medlem i kyrkan. 13.5.2023 kl. 20:23

KLIMATFÖRÄNDRING. Från och med i år får varje konfirmand i Vasa svenska församling ett eget träd i Kenya. Skolungdomar i Miriu, Kenya planterade i april 140 trädplantor för årets konfirmander. Trädplantering är ett viktigt och effektivt sätt att bromsa klimatförändringen eftersom träden binder koldioxid ur atmosfären. 11.5.2023 kl. 08:59

morsdag. På morsdag spelar kantorn Heidi Lång i familjegudstjänsten i Replot där fokus ligger på mammorna och familjen. Barnkören sjunger och till kyrkkaffet blir det marängtårta. 3.5.2023 kl. 20:52

KRISTEN YOGA. Stillhetens yoga utövas i dag i var femte församling i den evangelisk-lutherska kyrkan. Yogans ursprung utanför kristendomen och Europa väcker fortfarande frågor. Ny forskning ska titta på varför. 18.3.2025 kl. 10:00

film. Filmen om den tyska teologen och motståndsmannen Dietrich Bonhoeffer är bioaktuell i vår. Filmen är skrämmande relevant i en tid då auktoritära ledare på nytt utmanar vårt civilkurage. Ylva Eggehorn, svensk poet, författare och Bonhoeffer-översättare, tycker att filmen är angelägen just idag. 17.3.2025 kl. 18:39

BISTÅND. När han fick e-post om att allt amerikanskt bistånd stoppas var Wycliffe Nsheka i chock.– Jag har jobbat med bistånd i Uganda i 23 år, och aldrig upplevt något liknande. 12.3.2025 kl. 12:42

Lokalt. Bibeldag med Jesu föräldar som tema ordnas i Solf. Det är länge sedan vi haft nån bibelfördjupningsgrej, konstaterade styrelsen för Kyrkans ungdoms krets i Solf–Sundom och gjorde slag i saken för att rätta till det. 11.3.2025 kl. 15:33

Kolumn. I många år kände jag att jag inte hörde hemma någonstans. Jag växte upp i södra Afrika, dit mina farföräldrar hade åkt för missionsarbete. När vi flyttade tillbaka till Finland hade jag länge svårt att svara på frågan varifrån jag kommer. 11.3.2025 kl. 13:30