– Jag tror inte det är en slump att vi är här. Det finns något för oss alla, säger Elina Sagne-Ollikainen.

Elina Sagne-Ollikainen: "Det är viktigt för mig att jag använder den tid jag fått här på jorden väl"

Personligt.

Elina Sagne-Ollikainen lärde sig tidigt att en människas tid här på jorden tar slut.

– Det är viktigt för mig att jag använder den tid jag fått väl.

25.5.2022 kl. 12:15

Elina Sagne-Ollikainen strålar av liv. Kanske har hon fått lyskraften av sin mamma?

– Min mamma Gunnel Rinne hade mycket energi. Hon gjorde mycket för sina medmänniskor. Det gav henne enormt mycket, säger Elina Sagne-Ollikainen.

Mamman hade en väldig längtan efter Gud.

– Hon åkte till Senegal med Finska Missionssällskapet. Under den resan träffade hon min pappa och de gifte sig.

När Elinas storebror skulle födas kom hennes föräldrar till Finland.

– Jag tror att släkten vill ha det så, en förlossning är tryggare här.

När Elina var cirka två år gammal skilde föräldrarna sig.

Elina, hennes mamma och hennes syskon flyttade till Sjundeå. När Elina var tolv år insjuknade hennes mamma i cancer.

– Hon kämpade verkligen med sin sjukdom i många långa år.

När Elina var 23 dog hennes mamma. Hon var 62 år.



Foto: Christa Mickelsson


Den sista tiden vårdades hon på ett sjukhem i Stockholm, där hon hade bott i två år. Dagen innan hon dog var hennes bästa väninna på besök. De hade bett intensivt.

– När hennes väninna åkte hem sa hon att det finns en massa änglar i rummet. Den natten sov jag och mina syskon otroligt gott.

Gunnel dog under natten.

"Jag visste att hon var död när jag vaknade. Det var en väldigt fridfull död."

– Jag visste att hon var död när jag vaknade. Det var en väldigt fridfull död.

Men när Elina skulle börja bearbeta det som hade hänt blev det svårt.

– Mamma fanns inte längre. Vem skulle jag nu vända mig till? Jag visste innerst inne att hon, som var en innerligt troende kristen, var i himlen. Men min tro fick sig en törn.


Tvivlar du ännu?

– Nej, jag tvivlar inte mera, kanske på grund av allting som hände efteråt, säger Elina Sagne-Ollikainen.


”Är det Gunnel?”

Den 23-åriga Elina började planera begravningen tillsammans med sin syster och bror.

– Jag hade ingen aning om hur man sköter en begravning.

På den tiden fanns det fortsättningsvis telefonkataloger.

– Jag ringde en begravningsbyrå på Kungsholmen, på måfå. Kvinnan som svarade ställde en fråga: ”Är det Gunnel?” Jag blev helt chockad.

Först trodde hon att det fanns en logisk förklaring.

– Kanske hade sjukhuset samarbete med byrån? Men jag förstod sedan att kvinnan hade varit medlem i Filadelfiaförsamlingen i Helsingfors, dit vi hörde. Hon hade hört att mamma var sjuk.

Pressen och stressen med att ordna en begravning var som bortblåst.

– Jag visste att kvinnan kommer att hjälpa oss.

"Jag visste att kvinnan kommer att hjälpa oss."

Att bli moderlös som 23-årig var inte lätt. Hennes pappa bodde fortfarande i Finland. Några år efter att hennes mamma gick bort fick Elina och hennes pappa en närmare relation.

– Men jag tänkte att det var den enda vägen ut. Mamma var så sjuk så länge, hon kämpade verkligen i många långa år. När hon dog slapp hon sitt lidande.

Elina minns att hennes mamma på sin dödsbädd sa: ”Det gör sedan riktigt ont att föda barn.”

– Och förstås hade hon rätt. Hon tänkte säkert på mig, och på att hon inte skulle finnas kvar för att säga det.


Foto: Christa Mickelsson

Elina och hennes man har två barn.

– Liksom min mamma upplevde att det var viktigt att jag och mina syskon fick en kristen uppfostran, är det viktigt för mig att mina söner får en kristen uppfostran.

Vad tar du med dig av hennes andliga arv?

– Jag är glad över att jag har en tro som ger mig känslan av att det finns hopp. Och att vi människor har en möjlighet att förändra saker omkring oss. Vi kan stärka kärleken och stärka medkänslan för våra medmänniskor. Den grunden har jag fått av min mamma. Och när har jag har haft det som tyngst har Gud hjälpt mig.



Vad är det viktigaste som du vill lära dina barn?

– Någonting som är viktigt för mig, som jag faktiskt upplever att de redan har lärt sig, är respekten för andra människor, omtänksamheten och hjälpsamheten.



Foto: Christa Mickelsson


Vi måste agera!

Elinas mamma sa tidigt: ”Elina, du har en stark känsla för rätt och fel.”

– Det har jag tänkt på mycket som vuxen. Om det är någonting som är fel så måste vi agera!

Hon inledde sin politiska bana i riksdagsvalet 2019.

Länge arbetade hon för FDUV, en intresseorganisation för personer med funktionsvariationer.

– Jag kände en frustration över att vårt samhälle inte förändras så fort som jag ville. Därför gick jag med i politiken. En fråga som jag tycker är väldigt viktig är delaktighet. Det är så viktigt att vi kan vara delaktiga i våra egna liv! Jag upplever att det fattas kunskap i vårt samhälle.

Vi har alla en uppgift. Ibland kan det vara svårt att hitta den. Men jag tror inte det är en slump att vi är här.

Hennes slogan i valet 2019 var ”Alla behövs”.

– Det är någonting som jag har fått med mig från min kristna uppfostran. Jag tror att det finns en plats för oss alla. Vi har alla en uppgift. Ibland kan det vara svårt att hitta den. Men jag tror inte det är en slump att vi är här. Det finns något för oss alla.

Christa Mickelsson


Kultur. Förra gången Claes Olsson försökte sig på epokfilm, i 60-talsskildringen Underbara kvinnor vid vatten, var slutresultatet mindre lyckat. Replikföringen skar sig och filmens karaktärer tenderade att fastna i kulisserna. Av detta finns inte ett spår i Olssons färska regiarbete, Lars Sund-filmatiseringen Colorado Avenue. 13.9.2007 kl. 00:00

Adminnews. En del blogginlägg och kommentarer har tyvärr varit allt annat än gemenskapsskapande och gör det därför nödvändigt att påminna om den policy som gäller för kyrkpressen.fi. 13.9.2007 kl. 00:00

Kyrka. Ecklesiastikråd Matti Halttunen, chef för kyrkostyrelsens förvaltningsavdelning, går i pension efter över 30 år i huset. 13.9.2007 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkans image lider av att kyrkan i offentligheten verkar vara en plats där man grälar mycket, konstaterade biskoparna i samband med biskopsmötet i går. 13.9.2007 kl. 00:00

Människa. Skeptisk, misstänksam och ständigt redo att nagelfara varje uttalande. Länge var det så Bea Karlemo förhöll sig till tro och kyrka. I dag är hon diakonissa i Grankulla svenska församling. 13.9.2007 kl. 00:00

Världen. I Stockholms domkyrkoförsamlings gratismagasin Sthlmsliv har en artikel som låter förstå att Jesus legitimerade sexuella relationer mellan män och pojkar publicerats. Nu ber ansvariga utgivaren, domprosten Åke Bonnier om ursäkt. 13.9.2007 kl. 00:00

Kyrka. Präst, kyrkälskare och kyrkokritiker. Men också hustru, mamma och bobyggare. I gränsmarken mellan familj och karriär står Maria Sundblom Lindberg närmare Fredrika Runeberg än man kunde tro. 12.9.2007 kl. 00:00

Kultur. Helgelsens dimension är i ett samhälle präglat av egoism, trångsynthet och karriärlystnad sorgligt förbigången. Efterliknandet av Kristi sinnelag är en stark utmaning för oss som lever i en värld där kärlek, förlåtelse och hoppfullhet ofta är åsidosatta. Därför är det viktigt med böcker som fokuserar på ”andens frukter”. Fruktkoden: lösenord till det goda livet är redigerad av Stefan Myrskog. 12.9.2007 kl. 00:00

Samhälle. En chock. Så kommenterar kyrkoherde Jouni Lehikoinen Utlänningsverkets beslut att utvisa Naze Aghai, som erhållit kyrkoasyl i hans församling i Åbo. Samtidigt understryker han att kampen för hennes rätt att stanna i Finland fortsätter. 12.9.2007 kl. 00:00

Mira Strandberg. Pulizerpriset, journalisternas Nobelpris? Tja, det kunde jag väl ta emot. Till vardags skulle jag till och med nöja mig med Topeliuspriset här hemma. 12.9.2007 kl. 00:00

Ledare. Ledare 37/2007 Paragraf 52 i ulänningslagen är rubricerad ”Beviljande av uppehållstillstånd av individuella mänskliga orsaker”. 12.9.2007 kl. 00:00

Kyrka. Vem skördar frukterna? är en kampanj för rättvis handel som Kyrkans Utlandshjälp (KUH) inledde på sin webbplats den 3 september. Kampanjen vill fästa uppmärksamhet vid hur världshandelns strukturer bidrar till fattigdomen och väcka diskussion mellan olika aktörer. 11.9.2007 kl. 00:00

Världen. Biskopen i Oxford har startat en kampanj för att få människor att berätta vad det är som gör att de har slutat gå i kyrkan och vad som kunde få dem att återvända. 11.9.2007 kl. 00:00

Kyrka. I öppningstalet på biskopsmötet vid Lärkkulla, Karis betonade biskop Gustav Björkstrand vikten av att komma ihåg de utmaningar som utskrivningar ur kyrkan innebär. 11.9.2007 kl. 00:00

Världen. Danska kyrkan efterlyser ungdomar till en kurs där de får hjälp med att planera, genomföra och utvärdera en annorlunda gudstjänst eller ett annat kyrkligt ungdomsevenemang. 11.9.2007 kl. 00:00

yle. I år har det gått 90 år sedan den första radiogudstjänsten sändes. 17.3.2016 kl. 10:52

Det är svårt att få fullgod service på svenska, säger några åländska kyrkoherdar. 11.3.2016 kl. 15:26

I militären fick Mathias Salo ett bönesvar, en förvissning om att Gud tar hand om honom. Den vetskapen ger honom mod att välja nya vägar i livet. Fotbollen som sysselsatt honom i 18 år har han nu valt bort. Nästa höst väntar teologistudier, i sommar en resa till USA. 11.3.2016 kl. 08:53

Författaren och journalisten Erik Wahlström skriver om hur en hel generation i familjen Wahlström lämnade Frälsningsarmén. 11.3.2016 kl. 00:00

krig. Vi måste komma ihåg kriget för att kunna glömma det, säger regissören Ari Matikainen. 9.3.2016 kl. 00:00