Ibland är det svårt att koppla bort jobbet om kvällarna, konstaterar Maria Malmsten. Då tar hon gärna skogspromenader med sin hund.
Ibland är det svårt att koppla bort jobbet om kvällarna, konstaterar Maria Malmsten. Då tar hon gärna skogspromenader med sin hund.

Oroar du dig för hur ditt barn mår psykiskt?

BORGÅ.

Var uppmärksam på om ditt barn bara vill vara på sitt rum, slutar med sina hobbyer och äter dåligt. Maria Malmsten är skolkurator sedan 20 år.

3.3.2022 kl. 00:00

Maria Malmsten har jobbat som skolkurator i närmare tjugo år på andra stadiet, just nu i Borgå gymnasium och i yrkesskolan Careeria.

– Det har blivit mer jobb med åren. Jag vet inte om det är fråga om att det är lättare att söka hjälp eller om många mår sämre, kanske lite både och.

Hur ungdomarna mår varierar från år till år.

– Men nu finns det skrämmande många ungdomar som har ångest. De flesta är flickor. I den senaste landsomfattande undersökningen bland skolelever uppgav omkring 50 procent av flickorna att de upplever ångest. Det är mycket.

Prestationskrav är en av sakerna som triggar ångest.

– I gymnasiet är stress en orsak. Det har med hela skolsystemet att göra. Det poängteras att man måste ha så bra vitsord och klara sig bra i matematik för att komma vidare. Men förstås finns det också andra orsaker, problem i familjen eller nedstämdhet och depression.

Som skolkurator färgas man också av att ständigt möta sådana som mår dåligt, konstaterar Maria Malmsten.

Största delen av ungdomarna mår ändå bra, det är viktigt att komma ihåg.

Den stora ensamheten

Ångest och problem har förstås också funnits före pandemin.

– Den största skillnaden är att ensamheten ökat när ungdomar inte lika lätt kunnat ha kontakt med kompisar under distansstudierna. Det är inte alltid så lätt att få kontakt naturligt när de är tillbaka i skolan igen.

Utanförskap behöver inte alltid bottna i att någon medvetet lämnas utanför.

– Det kan handla om att man helt enkelt inte hittat någon att umgås med. Då kan det till exempel kännas svårt att gå till matsalen.

Bland personalen på skolorna där Malmsten jobbar har de funderat mycket på hur de konkret ska kunna motverka ensamhet.

– Vad ska man göra åt saken? Det går inte att ordna en grupp: Kom hit alla ensamma!

En del ensamma unga står gärna med telefonen i något hörn på rasten.

– Försök se att det står en människa där, och säg hej. Det är ett sätt att visa att du ser personen. Det samma gäller arbetsplatser, sådana som kanske gör mindre synliga uppgifter.

Varningssignaler

– Det finns alltför många sorgliga exempel på ungdomar som låser in sig i sina rum hela kvällarna, är ledsna och gråter, säger Maria Malmsten.

När ens barn inte vill umgås med familjen är det en varningssignal.

– En annan varningssignal är om de varit aktiva och mitt i allt tar allt slut, de har inte lust att gå någonstans. Ätandet är också en varningssignal. Om de säger att de ätit i skolan eller med kompisar och inte vill äta hemma.

Det är jättemånga ungdomar som inte vill att föräldrarna ska veta hur dåligt de mår, för att inte skapa oro.

– Det finns också exempel på när föräldrar börjat vakta och tvingar ungdomen att ha öppen dörr till rummet, då blir situationen inte bättre.

Skolkuratorn har tystnadsplikt och tar inte kontakt med hemmet utan den ungas lov.

– Men om situationen är allvarlig och det exempelvis finns självmordstankar så har vi en skyldighet att kontakta föräldrarna.

Vad ska man som förälder göra om ens barn bara vill vara på rummet?

– Försök hitta på gemensamma saker att göra: ”Vi ska se en film, kommer du och tittar med oss?” Något som inte är så fordrande kan vara en bra sak.

– Knacka på och ge möjlighet till att prata. Men man ska inte heller tvinga sig på. Balansgången är inte lätt. Om de inte vill prata med föräldrarna kan man tillsammans försöka hitta någon utomstående som de kan prata med.

Ä lska personen, inte prestationen

I sitt jobb försöker Maria Malmsten hjälpa ungdomarna att få syn på sådant som trots allt är bra i deras liv.

– Det finns alltid något som är bra. Vi ska inte med våld ignorera det dåliga, men ändå försöka hitta ljusglimtar: Var har du det bra? Vad gör dig glad? Vad ger dig livsinnehåll? Kan vi bygga vidare på det?

Hon har stött på flera ungdomar som sagt att de aldrig fått höra av sina föräldrar att de är stolta över dem eller älskar dem.

– Det är så viktigt att säga sådant! Det är sådant vi kommer ihåg resten av livet. Och om det är svårt att säga det så försök att visa det på olika sätt.

Hon upplever att den här bristen finns också i välfungerande familjer.

– Jag vet inte var det har gått fel. Man är kanske inte van att uttrycka känslor på det viset. I stället kan det vara andra värderingar som är viktiga, som skolvitsord eller ekonomi, men man uttrycker inte att personen är viktig i sig. Det skulle vara bra att tänka på det här.

Vad ger dig hopp i ditt arbete?

– Att ungdomarna kommer och söker hjälp, att de vill prata om sin situation. Det är ett första steg och det visar att de ser att det finns en chans att livet kan kännas bättre.

– Självförtroende pratar vi mycket om, vilka styrkor de har. Först tycker de oftast att de inte har någonting alls, men när vi funderar tillsammans så hittar alla något som de är bra på. Det är sådant som ger hopp.

Att söka hjälp har blivit mindre tabubelagt.

– Vissa kommer gående till mitt rum, även om andra står i närheten, och ropar öppet: Var det nu jag har tid till dig? Medan andra hellre kommer efter att alla gått in till lektionerna. Jag tror att det snarare är föräldragenerationen som haft svårare med det här att söka hjälp.

På stan träffar hon ibland någon som tidigare gått hos henne.

– Jag blir så glad när jag ser hur livet fört dem vidare. Då tänker jag: Tänk hur situationen såg ut och hur den ser ut nu. Det är givande!

Ulrika Hansson


Enkäten besvarades av 7 356 finländare över 15 år.

UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15
Helhetsbilden av förändringen är tydlig, menar forskare Kimmo Ketola.

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22
Idag behöver marknadsföring inte kosta stora summor, bland annat tack vare sociala medier.

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00
Kyrkan behåller netto från vårdreformen.

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10
Biskop Bo-Göran Åstrand fascineras av ChatGPT:s predikningar och tal – även om han känner att de saknar själ.

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00
– Kyrkoherden hamnar i en konstig roll om hen ska försvara sina beredningar, samla ihop åsikterna och samtidigt fatta beslut, säger Martina Harms-Aalto.

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00
– Vår förmåga att vara närvarande i våra egna liv går förlorad. Där tror jag att böckerna kan hjälpa oss, säger Joel Halldorf.

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48
Mari Parkkinen leder i biskopsvalet i St Michels stift

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57
Enkätresultaten visar att prästernas och kantorernas eget trosliv har en viktig roll som stöd för att orka i arbetet.

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00
Monica Heikel-Nyberg.

PRÄSTASSESSOR. Monica Heikel-Nyberg har enligt det premiminära valresultatet valts till prästassesor för perioden 1.9.2023-31.8.2026. 24.5.2023 kl. 15:58
– Som kyrkoherde vill jag kunna medge att det finns saker jag inte är bra på. Jag vill kunna be om hjälp i stället för att delegera, säger Patricia Högnabba.

MATTEUS FÖRSAMLING. – Jag tror att vår kärna alltid måste vara andlighet. Visst kan vi bjuda på brunch, men Fazers gör det bättre, säger Patricia Högnabba, som installeras som kyrkoherde i Matteus församling i september. 31.5.2023 kl. 19:31
– Kyrkan är unik både vad gäller kalkmålningar, struktur och arkitektur. Den har så mycket av allting kvar, säger Åsa Ringbom.

FINSTRÖM. Finströms kyrka är en av Finlands viktigaste kyrkor. Det säger konsthistoriker Åsa Ringbom som ägnat en stor del av sin karriär åt att forska i kyrkorna på Åland. Nu är hon aktuell med en bok om Finströms kyrka. 22.5.2023 kl. 18:33
– Många församlingar talar i dag själva om andligt våld. Det är nytt, säger Maria Björkmark,

ANDLIGT VÅLD. Samhället är allt ovanare att tala om tro. Så vården vet inte alltid hur den ska hantera den som mår dåligt av att ha hoppat av miljöer där religionen har blivit för trång. Det har Maria Björkmark forskat i. 19.5.2023 kl. 09:19
Alexandra Ramsay rör sig vant på Riksarkivet i Helsingfors.

KYRKBÖCKER. ”100 procent viktiga” är kyrkböckerna för den som forskar i sin släkt, säger historikern Alexandra Ramsay. I de gamla skrifterna hittar hon både stränga ordvändningar men samtidigt också präster som brydde sig om de små i sin hjord. 17.5.2023 kl. 14:46

Enkäten besvarades av 7 356 finländare över 15 år.

UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15
Helhetsbilden av förändringen är tydlig, menar forskare Kimmo Ketola.

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22
Idag behöver marknadsföring inte kosta stora summor, bland annat tack vare sociala medier.

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00
Kyrkan behåller netto från vårdreformen.

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10
Biskop Bo-Göran Åstrand fascineras av ChatGPT:s predikningar och tal – även om han känner att de saknar själ.

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00