Drumsö väster om stadskärnan i Helsingfors kan förlora kampen om kyrklig verksamhet på svenska.

S:t Jacob på Drumsö fortsatt på fallrepet – nytt anslagssystem knepigare för Johannes församling

Helsingfors.

Renoveringar för över 11 miljoner faller tungt i nacken på Johannes församling i Helsingfors. Nu ska fastighetsreparationer allt tydligare tas ur samma kista som pengar till församlingarnas verksamhet och löner till personalen.

8.2.2022 kl. 15:03

Det är fortfarande öppet hur S:t Jacob–kyrkan på Drumsö i längden ska kunna användas för svensk församlingsverksamhet. Det här trots att den, miljonrenoverad och fin, om några månader återinvigs av biskop Bo-Göran Åstrand på annandag påsk.

Bara 14 månader senare är det möjligt att Johannes församling helt eller delvis avvecklar sin svenska verksamhet på Drumsö, väster om stadskärnan i Helsingfors. Från augusti 2023 tackar församlingen eventuellt nej till en del av S:t Jacob-utrymmena, eller till dem helt och hållet.

Diskussionen om S:t Jacob har pågått i flera år. Nu har den svenska flygeln ingått i en 17 miljoners renovering av hela kyrkcampuset på Drumsö, ett 1950-talskomplex som också används av finska Lauttasaaren seurakunta.

På måndagen beslöt församlingsrådet i Johannes församling efter en lång diskussion att se över vilka utrymmen man ska kunna avstå ifrån, eller fortsätta använda i samarbete med den finska församlingen. Svenska rum kan bli tvåspråkiga rum.

Med det följer också planer på att avveckla den eftisverksamhet med omkring 100 barn som församlingen har haft i Kronohagen och på Drumsö. I höst minskas barnplatserna ner till 80, från hösten 2023 är fortsättningen oklar.

– Vi behöver diskutera om det är den formen av verksamhet för barn är det vi ska ha, säger kyrkoherde Johan Westerlund.

Anslagsreform drabbar Johannes

Kyrkan tappar i stort stadigt medlemmar och därmed kyrkskattepengar. Det här hör till de kännbara följderna.

I Helsingfors ska samfälligheten och församlingarna vart tredje år dra in ett hål på bältet, varje gång ner med hela åtta procent. Gemensamma kyrkofullmäktige i Helsingfors klubbade också för några veckor sedan av en ny anslagsmodell som fördelar om fastighetskostnader mellan församlingarna.

En av förlorarna i reformen blir Johannes församling, trots att de svenska förtroendevalda i kyrkofullmäktige med Rolf Steffansson (Matteus) i spetsen har drivit igenom extra övergångsanslag som under tre års tid ska mjuka upp tappet för de församlingar som förlorar på reformen.

Johannes församlings huvudkyrka Johanneskyrkan från 1892 får just nu sin fasad renoverad till sommaren. Det kostar ytterligare sju miljoner euro – en summa nu divideras om på församlingen, visserligen under många år, men ändå.

– Det blir sexsiffriga belopp, omkring 130 000 euro varje år. Och det blir bråttom inför 2023. Vi kommer att göra några budgeter som går på rött, säger Johan Westerlund.

Allt tydligare ska samma pengar också täcka församlingsverksamhet och personal. Med sina drygt 11 000 medlemmar är Johannes församling störst av de tre svenska församlingarna i Helsingfors. Men jämfört med de andra, Matteus och Petrus församlingar, har Johannes nästan fem gånger fler kvadratmeter i användning.

– Vi har inte bett om att få 40 meter höga Johanneskyrkan med plats för 2 000 personer. Vi har bara blivit välsignade med den.

Stort sparmål under 2020-talet

Den största delen av nedskärningarna inom kyrkan i Helsingfors går ut över samfällighetens gemensamma ekonomi. Den centrala förvaltningen ska spara mest; ungefär i förhållande 60–40 jämfört med huvudstadens tjugo lokala församlingar.

Plus i beräkningarna är att Johanneskyrkan är en populär konsertkyrka, vilket åtminstone fram till pandemin hämtade in mellan 40 000 och 50 000 euro varje år.

Med sina rötter i Helsingfors förmögnare innerstad har församlingen också ett tiotal testamentsfonder som riktat och öronmärkt stöder främst diakoni och verksamhet för barn med omkring 150 000 euro per år.

I den ekonomiska fördelningsmodellen har Johannes församling också, å andra sidan, hittills legat bland de församlingar som har fått mest anslag per capita – 186 euro per medlem om året.

Kyrkpressen har en större översikt över kyrkans ekonomi i Helsingfors i nästa nummer av papperstidningen.

Jan-Erik Andelin


tro. Ibland är patienten mycket svag, sedan piggnar den till. Tua Forsström och Sofia Torvalds möttes i ett samtal om hur deras tro klarat av sorg och uteblivna bönesvar. 2.4.2021 kl. 07:24

Kristinestad. Vad är öramössor och ”mörksondagan”? Annina Ylikoski berättar om folkdräkter och om hur påskens traditioner vuxit fram. 31.3.2021 kl. 14:01

Påsk. – Som människa och sångare har jag upplevt en enorm rikedom genom att ta del av påskens musikverk, säger Sören Lillkung. 31.3.2021 kl. 13:05

Påsk. – Att jag gör en liten sak som att hålla upp dörren för någon kan genom den så kallade fjärilseffekten leda till att någon kan komma på lösningen på klimatkrisen. Den sortens samband finns men vi har inte möjlighet att ha koll på dem – men det är väl det vi tror att Gud har. 31.3.2021 kl. 00:00

pedersöre. Medan Hilkka Nygård arbetade som lärare i Edsevö skola – Edsevön koulu dekorerade hon skolan inför påsk. Då utvecklade hon ett kors av björkris. 31.3.2021 kl. 09:50

Nekrolog. När det blev möjligt för kvinnor att bli präster i Finland 1988, hörde Ulla Östman till de första som prästvigdes. 29.3.2021 kl. 11:55

värderingar. Vi för Luthers arv vidare utan att vara medvetna om det. Till och med ateisterna påverkas av de lutherska värderingarna. 29.3.2021 kl. 11:01

sårbarhet. "Likt lärjungarna har jag ofta upplevt att jag befinner mig i någon slags mellantid, mitt emellan långfredag och påskdag: Jag vill tro, men har ej krafter att göra det. Jag vill hoppas, men vet ej om jag förmår eller vågar det." 31.3.2021 kl. 00:00

Burma. Att kunna hjälpa kyrkan är den överlägset svåraste utmaningen för biskopen av Burma. Johan Candelin arbetar från Karleby för att få hjälp till en av de fattigaste lutherska kyrkorna i världen. 25.3.2021 kl. 11:08

Bibelfynd. Israeliska arkeologer har gjort nya fynd av bibliska textfragment i Dödahavsområdet för första gången sedan dödahavsrullarna i Qumran hittades 1947. 24.3.2021 kl. 12:40

Kyrkans Ungdom. I fjol ersattes Kyrkans Ungdoms sommarläger med Digimäki. I år blir det "Pieksämäkidagar" sista veckan i juli, på olika håll i stiftet. Mats Nyholm, direktor i S:ta Clara–kyrkan i Stockholm, är huvudtalare. 23.3.2021 kl. 18:43

nykarleby. Telin-orgeln från 1768 flyttas inte från Nykarleby kyrka. 23.3.2021 kl. 15:38

närståendevåld. Sara Mikanders jobb är att stöda personer som drabbats av närståendevåld eller sexuella övergrepp. – Jag har lärt mig att den som inte behöver hålla uppe en fasad mår ganska okej. 19.3.2021 kl. 15:04

relation. Louise Häggström hade en varm och rolig pappa som såg och bekräftade henne. Han dog när hon var tonåring. Hennes behov av bekräftelse finns kvar, något hon pratar om utan att förställa sig. 18.3.2021 kl. 15:01

Bok. Kan vi förändra andra människor? Antagligen inte, tänker Magnus Londen, som skrivit en satir om en konsult vars motto är ”no change” – ingen förändring. – Men om vi själva kommer till att vi vill förändras kan vad som helst ske. 18.3.2021 kl. 09:42

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39