Unga mår på det stora hela väldigt dåligt just nu. Vuxna kan hjälpa genom att finnas till för dem.

Vuxna ta tid för de unga!

PSYKISKT ILLAMÅENDE.

Att unga drabbats hårt av pandemin är ingen överdrift. Årets Gemensamt ansvar kampanj uppmärksammar detta. Även i församlingar vill man erbjuda möjlighet för unga att få prata.

2.2.2022 kl. 06:00

Årets Gemensamt ansvar-insamling går till unga som på grund av coronapandemin av olika orsaker behöver stöd. Speciellt psykisk hälsa är ett viktigt tema för insamlingen som särskilt inriktar sig på åldersgruppen 15–19. Många unga upplever en känsla av isolering, ensamhet, ångest eller hopplöshet.

Helsingfors stifts biskop Teemu Laajasalo understryker hur viktig den här kampanjen är och uttrycker en särskild vädjan till vuxna att engagera sig i de ungas liv.

– Det viktigaste är att ta tid för de unga och lyssna på dem. Vi vuxna kan ha svårt att förstå hur lång tid två år med restriktioner känns i en ung persons liv.

Många vuxna kanske tvivlar på sin förmåga att kunna bemöta en ung person men Laajasalo uppmuntrar till att inte låta det stå i vägen. Viktigaste är att viljan finns och att intresset är genuint.

– De unga märker nog direkt vem som på riktigt bryr sig om dem eller inte.

Han poängterar att vuxna har en helt annan möjlighet se tillbaka på historien och påminna de unga om tidigare utmaningar och katastrofer.

– Det har funnits kriser förut och vi har klarat oss ur dem. Det är viktigt att inte förringa den här specifika situationen med just coronapandemin, men samtidigt sätta den i ett större perspektiv och inge hopp om att också den här situationen någon gång får ett slut.

Distans skapar risk för isolering

Anna Perret är 18 år och gymnasieelev. Hon beskriver de senaste åren som tyng- re än vanligt även om det varit olika faser under tiden pandemin varat.

– Det finns så många aspekter av de senaste åren men särskilt med skolan har det känts ganska jobbigt. Speciellt i början då undervisningen skedde på distans försvann motivationen nästan helt.

Hon säger att det ibland varit svårt att besluta ifall de ska träffas med vännerna eller inte, eftersom rekommendationerna varit att försöka undvika kontakt så mycket som möjligt.

– Det har emellanåt skapat en känsla av isolering. Det går ju att kommunicera med olika appar men det är inte samma sak som att ses fysiskt. Det hjälper att tala men att ses på riktigt ger en bättre gemenskap.

Ur Anna Perrets perspektiv kan hon ana att hennes åldersgrupp mår sämre än vanligt på grund av pandemin.

– Från den bild jag fått lider fler och fler ungdomar av stress och prestationsångest och fler mår illa och orkar inte. Jag kan förstås bara säga vad jag själv uppfattat men jag har också sett statistik på att unga mår sämre. Till en viss del stämmer det men det kanske inte helt och hållet beror på pandemin.

Hon säger att skolorna redan uppmunt- rar folk att prata med någon om man behöver, men att det bra kunde uppmuntras ännu mer.

– De vuxna i allmänhet får gärna ha lite mer förståelse för oss unga. Vi försöker göra vårt bästa men vi har det ganska stressigt emellanåt.

Walk-in terapi för unga

I Matteus församling har man precis börjat med en Walk-in-terapi för unga i åldern 16- 29. Idén är att det ska vara smidigt genom att det är möjligt att dyka upp utan tidsbeställning och få prata med någon. Det finns möjlighet att få terapi på tre språk: finska, svenska och engelska.

– Det är ett lite liknande system som med drive-in coronavaccinationerna, säger diakon Carita Riitakorpi.

Walk-in terapin har öppet på måndagar mellan 12 och 16 och vem som helst inom åldersgruppen har möjlighet att komma dit. Det går också bra att vara anonym.

– Vi har än så länge ingen gräns för hur många veckor vi har walk-in terapi. Det är öppet tills vidare, säger Riitakorpi.

Johan Myrskog


KYRKRENOVERING. De senaste åren har det skett en generationsväxling på museiverket som innebär att inställningen till vad som kan tillåtas då kyrkorna renoveras har förändrats. När Lundo medeltidakyrka renoverades i höst ersattes kyrkbänkarna av moderna lösa stolar. 9.1.2023 kl. 12:02

KRIGET I UKRAINA. Ryssland hoppades på att skapa ett religiöst inbördeskrig mellan ortodoxa i Ukraina – men misslyckades, säger religionsvetaren Tornike Metreveli i Lund. 5.1.2023 kl. 18:00

KYRKANS UTLANDSHJÄLP. Med 10 miljoner euro insamlat för Ukraina har Kyrkans Utlandshjälp slagit alla tidigare insamlings­rekord. Vid årsskiftet blir Afrikaerfarna Tomi Järvinen chef för hjälporganisationen. 5.1.2023 kl. 14:31

MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16

psalmer. Svenska kyrkan fick över 9 000 förslag på nya psalmer när den rikssvenska psalmboken ska förnyas och revideras. 4.1.2023 kl. 11:11

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, blir präst i den lutherska kyrkan i Lettland. I mitten av januari åker han till staden Liepaja för att jobba med en internationell församling där. 3.1.2023 kl. 13:45

BORGÅ STIFT. Borgå stifts jubileumsår inleddes på nyårsdagen. Temat för jubileumsåret är Tillsammanskraft – Mångfald och samarbete. 31.12.2022 kl. 15:12

korsholm. Han är ung, men inga­lunda oerfaren. Benjamin Häggblom ser sina unga år som både en styrka och orsak till eftertanke. 22.12.2022 kl. 14:54

mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13

jesus. – Det finns både en konfirmand och en forskare här uppe, säger Lundprofessorn Dick Harrison och knackar på sitt huvud. Han vill tro och betraktar sig definitivt som en kristen. Som historiker tycker han Bibelns Jesus håller för överraskande mycket källkritik – utom kanske julevangeliet då. 22.12.2022 kl. 10:00

julfirande. Olyckligtvis har siffrorna i telefonnumret där du kan anmäla dig till julaftonens firande kastats om i papperstidningen. Här hittar du rätt nummer: 050 568 65 98. 16.12.2024 kl. 12:07

BAGERI. I Ytteresse finns ingen historisk anknytning till Jeriko. Men på Jeriko Gård har man funnit en koppling till namnet. 14.12.2024 kl. 20:25

HEDERSTITEL. Biskop Bo-Göran Åstrand utnämnde den 12 december tre nya prostar. De är ledande sjukhusprästen i Karleby kyrkliga samfällighet Anne Peltomaa, ledande sakkunnig inom kommunikation vid Kyrkans central för det svenska arbetet (KCSA) Lucas Snellman och militärpastorn vid Nylands brigad Markus Weckström. 13.12.2024 kl. 15:18

musik. Efter många år inom kristen musik vill Johannes Häger nu jobba utom kyrkornas väggar med sitt nya band. Men touchen i texterna av hans tro har inte försvunnit. 12.12.2024 kl. 10:00

Personligt. En gång var Yvonne Mattsson en kuvad tonåring i Borgå, en som inte hade en enda vän i skolan. Karismatiska församlingssammanhang blev hennes räddning – och sedan hennes skräck. – Det är lätt att vara svartvit, du följer bara reglerna. Men när du bryter mot dem är du utanför. Idag tänker jag att jag har ansvar för mitt eget liv och att det varit rikt och bra. 12.12.2024 kl. 14:14