Hanna och hennes kollegor, en pingstpastor, en imam, en serbisk ortodox präst och en diakon, är de enda som får röra sig fritt på fängelset. Men det är många säkerhetsåtgärder att hålla i åtanke.

Fängelseprästen Hanna Backman: "Finns det ånger finns det nåd"

FÄNGELSEPRÄST.

Hanna Backman har gjort resan från en frikyrka i Österbotten via journalistik i Helsingfors och kriminologstudier i England till jobbet som fängelsepräst i Stockholm. Hon har hittat sitt kall. – Det var som att något ploppade ner från huvudet till hjärtat – det här vill jag göra.

31.12.2021 kl. 15:40

Vi träffas i solskenet utanför Alla Helgons kyrka i Södertälje. Det här är församlingen där Hanna Backman tjänstgör varannan söndag. Hon ska snart göra sig i ordning för musikgudstjänst, men sätter sig först ner på en bänk och vinkar åt några församlingsmedlemmar som börjar droppa in. Hon ska predika idag.

– Jag lägger inte mycket tid på att skriva predikan. Det är den största fördelen med att ha varit journalist, säger hon med ett skratt.

– Jag kan skriva snabbt. Men jag behöver mycket processtid och tomrum. Då kan jag vara snabb.

Men allra snabbast slår hennes prästhjärta för fängelset Hall, där hon arbetar två dagar i veckan.

– Där är det verklig andlig nöd. Här är det mer som att ro ett stort skepp. Det är två väldigt olika uppdrag.

Det har varit en lång resa för henne att hitta sin plats som fängelsepräst. Hon började sitt liv i den lilla österbottniska byn Kuni och var aktiv i den lokala pingstkyrkan.

– Sedan jag var liten hade jag lett gudstjänster i kyrkan och rastbön i skolan.

När hon var 18 flyttade hon till Helsingfors och studerade journalistik.

– Jag har alltid haft en längtan efter sanning och rättvisa.

Sedan flyttade hon till England och studerade bland annat kriminologi.

– Sedan barndomen har jag haft ett starkt intresse för fängelser och det mörka i livet. Jag tycker om de skarpa kontrasterna.

Hon sökte sig sedan hemåt med maken och landade i Sverige. Här fortsatte hon sin journalistiska bana, men kände att det skavde.

– Det är en tuff bransch och jag tröttnade. Mina redaktörer sa ofta ”det känns som att du har ett budskap” och det gillade de inte. Jag hade svårt att hålla mig ”objektiv”.


När man vill finns det ork

I samma veva frågade en diakon om inte Hanna Backman skulle vilja bli präst. Det blev början på en sex års utbildning.

– När jag läste till präst hade jag små barn och fullt upp, men om det är något man vill så får man orken.

Prästutbildningen är något hon skulle önska alla skulle få genomgå.

– Man får processa sig själv, det är både filosofiskt och grundande.

Prästyrket är brett, men arbetet som fängelsepräst är det som känns mest rätt för henne.

– När jag är på Hall är det väldigt lätt. Jag får vara varsam och intuitiv.



Prästens ämbetsdräkt är ett skydd i fängelset.


På Hall cirkulerar arbetet mycket kring enskilda själavårdssamtal.

– Det är mycket mörker och depression. Och mycket kris.

– Är man gängkriminell och står inför ett val att byta liv är det absolut en kris. Många tar chansen att söka hjälp av kyrkan.

Prästen är den enda som får träffa fångarna i enrum.

– Jag får höra mycket om vad människor gjort. Men finns det ånger finns det nåd. Det är inte svårt att visa nåd, för det är Guds nåd, inte min. Det är lätt att göra fel och välja fel som människa.

Hon säger att hon ser prästerskapet som en kanal för Gud.

– Jag tänker mig att jag hoppar in i Guds flod tillsammans med personen. Jag behöver den floden lika mycket som personen ifråga.

Hanna och hennes kollegor, en pingstpastor, en imam, en serbisk ortodox präst och en diakon, är de enda som får röra sig fritt på fängelset. Men det är många säkerhetsåtgärder att hålla i åtanke.

– När jag har enskilda samtal så sitter jag alltid ytterst närmast dörren, säger hon. Hon har också lärt sig lita mycket mer på sin intuition.

– Om jag känner något i luften går jag inte in. Det är viktigt att våga gå på sin intuition. Man måste ha en stark självbevarelsedrift.

På fängelset sitter bara män och det är något Hanna fått reflektera över i sitt bemötande.

– Jag har ett rakt uppsåt och ett rakt sätt. Jag har två gånger fått blickar jag inte vill ha och båda gångerna har jag gått fram och presenterat mig, då ändras blicken. Jag har också prästuniform, som är ett skydd.

Under en dag har hon kanske fyra privata samtal som mest. De brukar ta cirka en timme.

– Jag brukar ställa mycket frågor, som en journalist, men jag undviker att gräva i orsaker. Jag vill inte agera hobbypsykolog. Men vissa metoder är säkert liknande som i terapi, även om de är omedvetna. Att bemöta människor med respekt räcker väldigt långt.

Är det inte tungt?

– Det är oväntat lätt. Jag känner inte att jag har något resultatansvar. Det är kanske svårt de gånger jag känner att jag kanske sagt något ovarsamt. Men då låter de ofta mig veta det, det är en väldigt rak kultur.

Mellan samtalen rör hon sig på området och har kortare samtal och interaktioner med fångarna, samt håller gudstjänst. Kontoret är ett rum som hon delar med kollegorna, kollegor med andra religiösa infallsvinklar som hon lärt sig mycket av.

– Man måste vara trygg i sin egen tradition och samtidigt öppen för andra.


Tycker om när det är allvar

I solskenet utanför Alla Helgons kyrka känns fängelsesjälavården med sina mörka kontraster långt borta, även om fängelset bara är en dryg tio minuters bilresa bort. Hon vinkar åt en barnfamilj som släntrar in över gruset.

– Jag har en väldigt liten önskan att vara trevlig, säger hon med ett snett leende.

– Kyrkan behöver mer helighet, mer möte med Gud.

Och just erfarenhet av kyrka har hon verkligen, från pingstkyrkan hemma i Kuni via anglikanska kyrkan i England och nu den evangelisk-lutherska församlingen i en förort till Stockholm.

– Jag tycker om glädjen och engagemanget som fanns i min barndomskyrka.

Men hon tycker om att prästen inte behöver ha en så framträdande plats i den lutherska församlingen.

– Här känner jag mig mer som Guds verktyg.

Men visst hänger det med en del saker från uppväxten.

– I pingstkyrkan sätter man stor vikt vid ledarnas personliga moral och jag har en del krav på mig själv. Men som präst får man vara både svag och stark, tycker jag.

En annan stor skillnad mellan pingstkyrkan och den lutherska är synen på dopet, där pingstkyrkan praktiserar troendedop och den lutherska införlivar nya medlemmar i församlingen redan när de är barn.

– Jag omfamnar tanken på barndop om det finns den möjligheten, men jag utför även vuxendop.

För henne har det varit en omställning att bli präst i en folkkyrka.

– Det är utmanande att vara en kyrka för alla.

Här kommer hon tillbaka till sin dragning till de mörka vrårna där hon helst vistas.

– Jag tycker om när det är allvar. När jag var tolv var jag ute på Vasas gator på nätterna och delade ut bullar tillsammans med Bullaligan. Jag har alltid gillat det som är svårt och jobbigt.

TEXT OCH FOTO: HEIDI HENDERSSON


Ledare. Både officiella och inofficiella rapporter om brister i åldringsvården ledde nyligen till en interpellation med åldringsvården som tema. 8.10.2009 kl. 00:00

Marina Wiik. Måste journalister vara sensationslystna, elaka och opålitliga för att respekteras? 8.10.2009 kl. 00:00

Kyrka. Gamla kyrkan i Helsingfors var välfylld när teologie doktor Stefan Djupsjöbacka av biskop Gustav Björkstrand senaste söndag installerades till Johannnesförsamlingens första kyrkoherde. 6.10.2009 kl. 00:00

Teologi. Finska Missionssällskapets stipendiat Chen Xun doktorerade i teologi vid Helsingfors universitet den 3 oktober. 6.10.2009 kl. 00:00

Kyrka. Äktenskapet öppnas för par av samma kön och Svenska kyrkan ska ansöka om vigselrätt. Det föreslår gudstjänstutskottet i Svenska kyrkan i sitt betänkande till kyrkomötet. 5.10.2009 kl. 00:00

Kyrka. Äktenskapet öppnas för par av samma kön och Svenska kyrkan ska ansöka om vigselrätt. 5.10.2009 kl. 00:00

Samhälle. Kyrkans Utlandshjälp beviljar 50 000 euro ur sin katastroffond för att hjälpa offren för onsdagens jordbävning på ön Sumatra i Indonesien. 3.10.2009 kl. 00:00

Samhälle. Flera kyrkor i USA ordnar välsignelseakter för husdjur i början av oktober, rapporterar Dagen. 4.10.2009 kl. 00:00

Samhälle. Svenska kyrkans program på bokmässan i Göteborg lockade mer än 11 000 besökare, rapporterar Svenska kyrkan. 2.10.2009 kl. 00:00

Samhälle. Störtregnen har åstadkommit stor skada i Tarza i södra Mauretanien. Finska Missionssällskapet (FMS) har beviljat 30 000 euro i katastrofhjälp för översvämningsoffer via Lutherska världsförbundet. 2.10.2009 kl. 00:00

Kyrka. Att ekumeniskt möta invandrare är en utmaning för både lutheraner och baptister. Frågan diskuterades vid det femte teologiska samtalet mellan baptister och lutheraner den 22-23 september i Österhankmo utanför Vasa. 1.10.2009 kl. 00:00

Voit myös mainostaa Kyrkpressen-tabloidissa, lue lisää. Miksi? Kyrkpressen.fi-sivujen kuukausittainen kävijämäärä on 200 000. Sivusto avattiin maaliskuussa 2007. Ensimmäiset 18 kuukautta toivat sivuille yli 140 000 uniikkia vierailijaa. Viikoittain uniikkeja kävijöitä on 4000 ja kuukausittain 14 000. Keskinmäärin sivuilla viihdytään runsaat 7 minuuttia ja käydään kuudella sivulla. Kyrkpressen.fi-lukijat ovat uskollisia: lukijoista noin 70 % on säännöllisiä kävijöitä. Tilastoja ajalta maaliskuu 2007 - syyskuu 2008: 140 000 uniikkia kävijää 3 miljoonaa sivujen latausta (ei sis. hakurobotteja) Liikenne lisääntyy jatkuvasti. Vuosi 2007 oli loistava aloitusvuosi, mutta kauden rauhallisin kuukausi (heinäkuu 2008) on silti vilkkaampi kuin vuoden 2007 vilkkain kuukausi. Keskimääräinen oleskeluaika on noin 7 minuuttia Tuoreet uutiset päivittäin Yli 12 000 blogikirjoitusta, ja 30 000 kommenttia Vaikutusalueena koko Suomen ruotsinkeliset ja kaksikieliset alueet (ks. kartta vuodelta 2008) Tavoitteenamme on luoda ilmoittajille näkyvyyttä niin, että myös lukijat viihtyvät sivuilla. Jos banneri tuotteineen herättää mielenkiintoa ja kohdesivu vastaa asiakkaan odotuksia, uskomme että tavoitat kohderyhmäsi. Ilmoituskoot ja hinnat Ilmoitusten hinta lasketaan tuhatta näyttöä kohden, CPM (Cost Per Thousand). Minimimäärä on 50 000 näyttöä, mikä vastaa voin viikkoa banneripaikalla B. Banneripaikojen A ja C ilmoitukset ovat vaihtuvia. Ilmoituksen näkyvyysaika näyttökertaa kohden määräytyy banneripaikan ilmoitusten kokonaismäärän mukaan. Näyttöjen määrä paikoilla A ja C on siis muuttumaton, mutta näyttöjen nopeus vaihtelee. Alla näet ilmoitusten paikat. Tarjoamme kolmea vaihtoehtoa: paikka A (yläbanneri), paikka B (palsta) ja paikka C (alabanneri). Myös puolikas B-paikka on mahdollinen (B2).     Banneri- tyyppi CPM (hinta/1000) 50 000 näyttöä 100 000 näyttöä 200 000 näyttöä A - 450 x 150 px 6 € 300 € 510 € 840 € B - 180 x 150 px 4 € 200 € 340 € 560 € B2 - 180 x 75 px 2,5 € 125 € 212,50 € 350 € C - 468 x 60 px 4 € 200 € 340 € 560 € Flash-banneri, jossa liikkuva kuva ja/tai ääni + 20 %. Tiedoston koko ja formaatti Valmis JPG-, GIF- tai Flash-tiedosto. Tiedoston tulisi olla mahdollisimman kevyt. Malli Maksimikoko A 35 Kt B 20 Kt C 25 Kt Flash-tiedostot kuvataajuus enintään 18 fps (frames per second) maksimipituus 30 sek ääni saa kuulua vain silloin, kun hiirtä liikutetaan ilmoituksen päällä Vinkkeä verkkomainontaan Yleisimmät formaatit ovat JPG ja GIF. Näistä kevyempi GIF soveltuu yleensä paremmin verkkokäyttään. GIF-kuva koostuu 256:sta väristä, mikä usein riittää hyvin verkkomainontaan. GIF-tiedostossa myös teksti erottuu paremmin. Jos kuvassa on liukuvia eli gradient-värejä, tai jos valokuvassa on pieniä yksityiskohtia, ei GIF-formaatti riitä. Tällöin voit kokeilla JPG-muotoa. JPG voidaan pakata. Noin 65 %:n pakkaus riittää, eikä kuvan laatu kärsi. Käytä Photoshopissa toimintoa "save for web" ja kokeile eri pakkausprosentteja, kunnes kuvan laatu on tyydyttävä. Varmista samalla, että tiedosto noudattaa kyrkpressen.fi-sivujen ilmoittamia kokorajoituksia. Liikkuvan ilmoituksen huomiarvo on huomattavasti suurempi kuin liikkumattoman kuvan. Ilmoituksesta tulee helposti levoton tai räikeä, joten liikkuvan ilmoituksen valmistus vaatii taitoa. Helpoin animaatio tehdään animoiduilla GIF-kuvilla. Toinen tapa on tehdä Flash-animaatio. Tarvitsetko apua ilmoitustuotantoon? Suosittelemme verkkomainontaan perehtynyttä mainostoimistoa. Myyntiosastomme voi tarvittaessa auttaa löytämään sopivan yhteistyökumppanin. Muistathan myös, että sivun, jolle banneri johtaa, on pidettävä asiakkaan mielenkiintoa yllä. Vasta silloin ilmoituksesi tuottaa tulosta. IAB Suomi, infoa alalta Aineiston jättöpäivä ja loppuarviointi Aineiston tulee olla meillä 3 työpäivää ennen kampanjan aloituspäivämäärää. Tällöin takaamme, että ilmoitus julkaistaan määräpäivänä. Lähetä ilmoitus sähköpostitse osoitteeseen annons@kyrkpressen.fi. Liitä mukaan seuraavat tiedot: Yhteyshenkilö ja yhteystiedot (puh) Laskutusosoite Toivomasi banneripaikka Kuinka monta näyttöä haluat Julkaisupäivä Mille sivulle banneri johdetaan (URL) Ilmoitusmyynnistä voit bannerikampanjan loputtua kysyä lopullista klikkausmäärää. Ota rohkeasti yhteyttä Ota epäröimättä yhteyttä myyjiimme: Björn Sten 0400 012 390, Leif Westerling 050 329 4444 tai Jonny Åstrand (06) 347 0608. Teknisissä kysymyksissä avustaa verkkotoimitus osoitteessa webred@kyrkpressen.fi 1.10.2009 kl. 00:00

Kultur. Två dagar, fem filmer och en existentiell djupdykning i de stora berättelserna. 1.10.2009 kl. 00:00

Magnus Lindholm. Vi måste gå långsamt och varsamt. Vi gör så ont när vi går. 1.10.2009 kl. 00:00

Ledare. En undersökning som Taloustutkimus gjort på uppdrag av tidskriften Valitut Palat innehåller intressant information om hur finländarna ser på tron, på kyrkan och på aktuella frågor i kyrkan. 1.10.2009 kl. 00:00

teater. På Kyroboas möter vi en predikant som är osympatisk redan från början. Under liten himmel är en obehaglig berättelse om maktmissbruk och svårigheten att säga ifrån. 11.7.2019 kl. 14:55

ledarskap. Teemu Laajasalo leder ett brokigt stift där församlingarna trots sina skillnader ställer samma fråga: Hur kan vi tala om evangeliet så att det blir relevant för människor i dag? 11.7.2019 kl. 00:01

sorg. Jan-Erik Nyman hade varit präst i ett år när han förrättade sin första jordfästning. Det svåraste som präst har varit att möta den sorg som kommer oväntat – och att inte gömma sig bakom yrkesrollen när sorgen kommer nära. 27.6.2019 kl. 10:20

sorg. Sorgen är inget att skämmas över – eller att vara stolt över, säger Fritjof Sahlström. Den är en del av livet. Men han tror vi behöver våga dela berättelser och ge rum för sorgen i vardagen. 27.6.2019 kl. 10:00

sorg. Pamela Granskog skriver om sorgen i att mista en förälder och om hur man talar om för sina barn att deras mormor inte kommer finnas hos dem. Hon tror det är nödvändigt att tala med barn om döden – för henne var det en viktig bit i den egna sorgeprocessen. Samtidigt måste vi ge dem hopp. 27.6.2019 kl. 10:00