I Senegal är det lite svalare i december, det vill säga kring 30 grader, berättar Anna-Lena Särs.

Jul i Senegal: Det känns bra!

korsholm.

Julen i Senegal firas med god mat, kyrka och lite pynt. Anna-Lena Särs är missionär i Fatick, och har lärt sig att man inte visar ilska i Senegal.

16.12.2021 kl. 00:00

Anna-Lena Särs är missionär i staden Fatick i Senegal där hon jobbar med barn- och ungdomsarbete. I november återvände hon dit efter ett och ett halvt år i Finland.

Hur känns det att vara tillbaka i Senegal?

– Det känns bra att vara hemma igen! Det känns på ett sätt som om jag aldrig varit borta, men samtidigt har jag ännu lite fräscha perspektiv på livet här.

Hur firar du jul?

– Jag vet inte ännu hur min jul blir. Jag har inte flyttat in i eget hus och det är en massa rörliga delar i arbetet som gör att det är svårt att besluta något. Antagligen kommer jag att gå på julnattsmässa. I vanliga fall skulle jag göra glögg på bissap saft, kanske fara till ett hotell eller till någon senegalesisk kollega. Min adventsljusstake brukar finnas med, men nu vet jag inte om den finns bland mina saker som sparades under evakueringen 2020. De sakerna är täckta av ett tjockt lager damm, så jag tänker inte röra dem förrän jag flyttar till min nya bostad. Just nu bor jag i missionärernas gästhus i Fatick.

Hör exempelvis julmat, julkyrka och pynt till julen där?

– Traditionellt lagar man i Senegal helt enkelt god mat, oftast kött, som man delar med sig av till grannar.

– Kyrkokören kanske övar in några sånger till julnatten, men annars är julfirandet ganska småskaligt. Fastan och påsken är desto viktigare då vi lever i ett muslimskt land.

– I december brukar det vara lite svalare (24 på natten, kring 30 på dagen), vilket gör att adventstiden trots allt känns en aning mysig. I Fatick hade vi nyss den första riktigt svala natten. I vissa butiker och på vissa gator pyntas det ibland med julbelysning och Petit Papa Noël-sången spelas sönder i varuhusen i Dakar och Saly.

Vad kan en kulturkrock bestå av?

Exempelvis att jag blir arg för att någon inte kommer då den sagt att den ska komma. Senegaleser själva tar inte sådant så hårt. Personen fick helt enkelt ändrade planer. Fast jag har börjat vänja mig vid det här med åren. Problemet uppstår ifall jag faller in i finländska mönster och blir arg. Då reagerar jag inte enligt senegalesiska normer och då kan det uppstå relationsproblem som i värsta fall ställer till nya problem. I Senegal ska man egentligen aldrig visa ilska. Istället kan man använda humor eller liknelser för att kommunicera gränser.

Vilken tradition kan du inte vara utan?

– Att läsa julevangeliet. Jag tar gärna fram adventsljusstake, julkalender och julkrubban om det är möjligt.

Vad saknar du i Finland?

– Just nu ingenting faktiskt, om man inte räknar med släkt och vänner förstås.

Ville du bli missionär redan som ung?

– Jag visste att jag ville vara missionär och bo utomlands. Det var en stor sorg att det tog så länge (2014), för att jag helt enkelt inte hittade någon lämplig tjänst utomlands. Men jag tror jag behövde tiden för att mogna.

Ulrika Hansson


NÄRPES. När en ny folkrörelse tar över makten i en församling går det inte helt problemfritt. Det visar erfarenheten i Närpes, där en del anställda upplevt sig ifrågasatta av nya förtroendevalda. 22.2.2023 kl. 08:26

Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

UTNÄMNING. Kyrkoherden i Jakobstads svenska församling Jockum Krokfors blir ny verksamhetsledare för Martyrkyrkans Vänner från och med den 1 april nästa år. 25.10.2024 kl. 16:34

KARRIÄRSBYTE. Efter tolv år som kantor i Korsholm bytte Susanne Westerlund inriktning och utbildade sig till florist. – Musiken har jag inte lämnat, jag har bara kompletterat mitt kreativa språk, säger hon. 21.10.2024 kl. 16:48

ETT GOTT RÅD. – Varje år har det blivit lite lättare att leva. Jag önskar att jag hade varit snällare mot mig själv som ung, säger Anne Hietanen. 16.10.2024 kl. 10:00

Personligt. Hon har levt i nästan 45 år ”med Herren”. Vad har Nina Åström under åren lärt sig om trons kringelikrokar och gropar? KP mötte henne och diskuterade viktiga ord som tillit, kärlek, rättvisa och nåd – och varför Jesus är hennes allt. 15.10.2024 kl. 10:00

KYRKOR I USA. I USA väntas kyrkorna spela en roll i det amerikanska presidentvalet. Men Amerika sekulariseras också, och effekten kan bli mindre än väntat. Och för många har andligheten blir mera politisk. 14.10.2024 kl. 13:00