– En svag sida är att jag ibland är mycket snabbare med att gå framåt än andra människor och glömmer att inte alla har samma otåliga personlighet, säger Erja Yläjärvi.

Erja Yläjärvi, ny chefredaktör på HBL: "Finlandssvenskar har en stark egen identitet men de har ändå en öppen inställning till andra"

HBL.

Vem är du? Erja Yläjärvi är ny chefredaktör på HBL. Vad tycker hon är det bästa och sämsta med finlandssvenskhet?

8.12.2021 kl. 07:55

Erja Yläjärvi kommer ursprungligen från Savolax. Nu axlar hon rollen som chefredaktör för Hufvudstadsbladet. Hon har också suttit med i juryn som tagit fram årets kandidater till Finlands lucia.

Vad är det bästa och det sämsta med finlandssvenskhet?

– Jag tycker att både savolaxare och finlandssvenskar har en stark egen identitet men de har ändå en öppen inställning till andra, både geografiskt och mentalt, det är det bästa.

– Det sämsta är att en stark grupp­identitet ibland kan kännas som lite sluten, så att andra kan känna sig utanför. Det gäller dock precis alla, inte bara finlandssvenskar.

Har tro eller församling haft någon betydelse i ditt liv?

– När jag var tonåring var jag med i hjälpledarverksamheten i Kuopio, men sedan dess har jag inte aktivt varit med i kyrkan. Tro och förhållandet till det som är större än oss är ganska privat för mig, på det sättet är jag som många andra finländare.

Du har suttit med i luciajuryn. Luciakandidaternas meriter blir ofta ett upp­radande av sådant som är typiskt för så kallade duktiga flickor. Finns det någon egenskap som inte är typisk för en duktig flicka som du gärna skulle framhålla?

– Att vara en ”duktig flicka” har på något sätt blivit ett skällsord, som om det var något dåligt eller svagt med att vara vänlig, snäll och förhålla sig lugnt till omvärlden. Ju äldre jag blir, desto mer uppskattar jag sådana egenskaper hos alla människor. Men det är inte samma sak som att vara lydig. Man ska stå på sig för sina egna värderingar och åsikter, och våga säga emot när man upplever att något är fel eller orättvist.

Vilka är de stora finlandssvenska frågorna?

– Det är en riktigt svår fråga. Den största frågan är nog det att finlandsvenskarna blir färre. Vad innebär det för gemenskapen och för den svenskspråkiga vardagen? Och kan alla svenskspråkiga regioner vara livskraftiga och behålla sin identitet även i framtiden? Samma frågor drabbar också många finskspråkiga regioner utanför Helsingfors.

Vad säger du till dig själv när andras eller dina egna krav på dig blir för höga?

– Att tid finns, att det inte är bråttom med allt.

Kan du nämna en stark och en svag sida hos dig som chef?

– Det är svårt att bedöma själv, men jag är ganska tålig och har ganska lätt att se vilka saker som är stora och vilka som är små. Då kan jag oftast agera relativt lugnt, också under press.

– En svag sida är att jag ibland är mycket snabbare med att gå framåt än andra människor och glömmer att inte alla har samma otåliga personlighet.

Text: Ulrika Hansson


religionsundervisning. Delvis gemensam religionsundervisning får inledas i Helsingforsskolor i höst. Det beslöt Utbildningsnämndens svenska sektion vid sitt möte förra veckan. 13.6.2016 kl. 15:03

sibbo svenska församling. Enligt planerna ska den nya kyrkan i Söderkulla tas i bruk 2018. 13.6.2016 kl. 15:01

Åsa A Westerlund har valts till viceordförande i kyrkostyrelsens plenum. 9.6.2016 kl. 11:19

Östnyland. Det blir ingen ny stor kyrklig samfällighet i Borgånejden. Församlingarna i Askola och Mörskom fattade beslutet att fortsätta som självständiga församlingar, vilket satte punkt för förhandlingarna. 13.6.2016 kl. 15:00

matteus församling. I London fick Matteus församlings ungdomar utforska sin egen tro genom möten med andra kyrkor och religioner. 9.6.2016 kl. 11:33

Ett drömjobb och bönesvar, säger Birgitta Udd, som ska koordinera husfolk på retreatgården Snoan. 8.6.2016 kl. 12:40

"Jag är en typisk semesterstressare som mår bäst i vardagliga rutiner och flippar ur när det blir ledigt. Hur ska jag tänka inför sommaren?" 1.6.2016 kl. 16:26

musik. Börje Särs har inte längre tid med ytligt prat eller klyschor. 1.6.2016 kl. 12:20

vägkyrkor. 265 kyrkor håller i sommar sina dörrar öppna i egenskap av vägkyrkor. Nytt för i år är en smidigare karttjänst. 31.5.2016 kl. 16:33

Nya präster. Benjamin Sandell, Carolina Lindström. Karl-Kristian Willis och Yvonne Terlinden har ordinerats till prästämbetet i Borgå domkyrka. 30.5.2016 kl. 11:26

transfrågor. Genom föreställningen Ninos ark ska poeten Nino Mick ta in transfrågor i kyrkorummet. Hen undrar om transpersoner alls ryms med i arken. 27.5.2016 kl. 15:38

Herrens bön. Nya stiftsfullmäktige uppmanar församlingarna att reflektera över hur de använder Herrens bön och gärna prioritera den ekumeniska formen av bönen. 27.5.2016 kl. 15:14

Gun-Maj Näse tar plats i domkapitlet. 26.5.2016 kl. 12:50

sjukhussjälavård. Det efterlängtade stilla rummet i Vasa Centralsjukhus är nu öppet 24 timmar i dygnet för alla som söker stillhet. 25.5.2016 kl. 09:41

klippan. Klockan 22 i lördags gick startskottet för Mitt-i-nattenloppet på Klippan. 24.5.2016 kl. 09:56

FÖRSAMLINGSVALET. Guy Kronqvist som varit tf kyrkoherde i höst fick med sina 34 röster de flesta i församlingsvalet i Korsnäs. 21.11.2022 kl. 15:06

FÖRSAMLINGSVALET. Ulla-Maj Wideroos är röstmagnet i Närpes också i detta val, precis som för fyra år sedan. Men antalet röster är nu färre, 96 mot 157 för fyra år sedan. 21.11.2022 kl. 13:46

FÖRSAMLINGSVAL. Stefan Vikström var röstkung i församlingsvalet i Borgå svenska domkyrkoförsamling med 141 röster – men bara en röst bakom honom kom hans dotter Rebecka Stråhlman med 140. Hon var däremot röstdrottning i kyrkofullmäktigevalet, med hela 202 röster. 21.11.2022 kl. 13:41

FÖRSAMLINGSVALET. Den nedåtgående trenden för röstningsprocenten i församlingsvalet fortsätter. Enligt de första siffrorna dagen efter valet använde bara var åttonde församlingsmedlem sin röst. Den preliminära röstningsprocenten är 12,7 procent. 21.11.2022 kl. 00:01

FÖRSAMLINGSVAL. En välrepresenterad grupp bland dem som fått mycket röster i församlingsvalet på svenska är lärare. En av dem är Cecilia Åminne i Jakobstad. En pedagogisk blick på kyrkans röstningssystem lämnar en del övrigt att önska; framöver skulle hon gärna se direktval av kyrkomötesombud och biskopar. – Det är jätteskumt att säga att alla är lika värda, men sedan får alla inte rösta. 20.11.2022 kl. 22:39