Julkalendermakarna vill hjälpa dig att ta paus

julkalender.

Pauliina Kittilä och Jan-Erik Andelin hoppas att församlingarnas julkalender ska få ge andrum och hopp mitt i julstressen. De påminner om att julen är till för alla.

24.11.2021 kl. 06:00
– Jag tror att en julkalender är ett bra sätt att varje dag få varva ner, vara närvarande och stanna upp. Särskilt i huvudstadsregionen med sitt höga levnadstempo tror jag det är bra att varje dag få öppna en lucka och minnas att det finns hopp, frid och glädje, säger Pauliina Kittilä.

Hon har gjort illustrationerna för årets julkalender som i år har temat Jul i förorten.

– Temat gav mig stor inspiration, speciellt det finska ordet lähiö. Det är en spännande dynamik att vi – särskilt i huvudstadsregionen – bor nära varandra i höghus utan att för den sakens skull känna varandra så bra. Den abstrakta dynamiken intresserade mig och hur jag kan uttrycka den i bild så att också julens budskap kommer nära den enskilda människan.

Nära människan

Kittilä jobbar till vardags som informatör på deltid i Petrus församling. Utöver det gör hon illustrationer, grafisk design och konst under namnet Pauliina Skarr. Hon har varit ivrig för kalendern ända sen hon fick uppdraget.

– Just hopp, frid och glädje är ord som jag burit med mig ända sedan början av projektet. Det är sådant som inte alltid syns i den här världen. Under det senaste året har många haft det jobbigt, varit ensamma och isolerade. Därför har jag velat lyfta fram känslan av hopp, frid och glädje

Årets julkalender har 28 luckor. Pauliina Kittilä berättar att kalendern består av en stad. Men man vet inte riktigt vad som händer i staden förrän man öppnar luckorna och ser bakom kulisserna.

– Så öppnas luckan i ett fönster eller i en bil och vi får se vad som händer. Staden finns där hela tiden och varje dag kommer vi nära en ny människa.

En ledande tanke Kittilä burit med sig är att människan ska vara närvarande i alla luckor.

– Vi tillsammans lever i staden och julens budskap är till för alla. Min förhoppning är att människor ska kunna känna igen sig själva i bilderna och i julen.

Julen i det enkla och vardagliga

Jan-Erik Andelin, journalist på Hufvudstadsbladet, står bakom de svenskspråkiga texterna i årets julkalender. Ett ledord för honom under processen med texterna har varit julen i det lilla och vardagliga.

– Julen kan vara liten utan alla tillställningar som jag tror många känner press av.

Han är själv van vid en ganska anspråkslös jul som inte kräver så mycket fixande.

– I min familj brukar vi fira jul ganska stillsamt. Vi äter julgröt tillsammans men ordnar inga stora middagar. Det är som det står i en kalenderlucka: man kan vara ganska trött och det behövs inte så mycket extra. Julen kommer nog ändå.

Precis som för Pauliina Kittilä har det varit viktigt för Jan-Erik Andelin att lyfta fram människan och människomöten.

– I mina texter har jag velat lyfta fram något tankeväckande, gärna i form av en aforism eller ett julrim. Julberättelsen utgör grunden men det är samtidigt fråga om ganska låg tröskel texter. Man kan inte utgå från att folk känner till julreferenser till exempel till olika julpsalmer. Men texterna återspeglar vänskap och medmänsklighet. Jag hoppas de upplevs som lite avstressande.

Ta kontakt

Andelin är imponerad över det team som tillsammans har skapat den här kalendern.

– Det har varit ett välskött och väladministrerat projekt där jag fått arbeta med många oerhört professionella människor. Det har också varit givande att få en insyn i hur kyrkan jobbar flerspråkigt i huvudstadsregionen.

Jan-Erik Andelin välkomnar feedback på sina texter.

– Det skulle speciellt vara roligt att höra ifall någon text har givit någon något. Ta gärna kontakt i så fall.

Också Pauliina Kittilä har en hälsning till dem som får kalendern.

– Både den här kalendern och julen är till för just dig. Jag hoppas att den ska få ge dig frid i vardagen.

Församlingarnas julkalender ges ut för sjätte året i rad och trycks i cirka 29 000 exemplar på svenska i huvudstadsregionen. Förutom finska och svenska ges kalendern även ut i versioner på engelska, mandarin och ryska. Årets tema är jul i förorten.

Pauliina Kittilä beskriver det konstnärliga och kreativa som något nära sitt hjärta.
Jan-Erik Andelin har velat skapa roligt, tankeväckande material till alla hushåll.
Johan Myrskog


Kyrka. Kyrkpressens seminarium lockade över 200 gäster till Trefaldighetskyrkan i Vasa i lördags. Den fråga vi ställde oss var: Hur kan man kommunicera tro i en sekulär tid? 16.2.2010 kl. 00:00

Världen. Webbgemenskapen Facebook har hundratals sidor som tillägnats Jesus. De två största Jesus-grupperna på Facebook har över en miljon medlemmar vardera, rapporterar pod.fi. 15.2.2010 kl. 00:00

Teologi. En strid har uppstått kring den nya norska bibelöversättningen. Oenigheten gäller de profetiska orden i Jesaja 7:14 där ordet ”jungfru” ändras till ”ung kvinna”, rapporterar Kyrkans Tidning. 14.2.2010 kl. 00:00

Samhälle. En färsk undersökning utmanar den vedertagna bilden att tro och samhälle står långt från varandra. 13.2.2010 kl. 00:00

Allmän info. 12.2.2010 kl. 00:00

Kyrka. I natt är det vigselnatt i Esbo domkyrka, informerar Esbo svenska församling. Tiotals par kommer att vigas i kyrkan och i förrättningskapellet invid kyrkan. 12.2.2010 kl. 00:00

Kyrka. Antalet barnarbetsledare inom Borgå stift ökade med hela 50 procent när tre kvinnor utexaminerades i slutet av januari. 12.2.2010 kl. 00:00

Människa. Han började sitt yrkesverksamma liv med att rädda. Nu har Harry Holmberg tagit steget till nästa nivå och visar i stället på den som redan räddat. 11.2.2010 kl. 00:00

Ledare. Ett stort blått öga blickar snett uppåt. Förmodligen mot den finlandssvenska framtiden eftersom ögat finns på pärmen till en Magma-studie med rubriken ”Det svenska i Finland år 2030”. 11.2.2010 kl. 00:00

Ulrika Hansson. Sverige, detta hatade och älskade land. Landet där folk gnäller, sjukskriver sig, är överdrivet pratsamma och aldrig har hört ordet finlandssvensk. 11.2.2010 kl. 00:00

Kyrka. Biskopsmötet är inte beredd att välsigna eller viga samkönade förhållanden. Däremot anser man att man be för dem som registrerat sitt partnerskap. Bönen leds av en präst eller en annan anställd i kyrkan, privat eller offentligt.  10.2.2010 kl. 00:00

Kyrka. Biskopsmötet är inte beredd att välsigna eller viga samkönade förhållanden. Däremot anser man att  be med för dem som registrerat sitt partnerskap. Bönen leds av en präst eller en annan anställd i kyrkan, privat eller offentligt.  10.2.2010 kl. 00:00

Kyrka. De kvinnliga prästerna ska få en ny festdräktskollektion  designad av Kirsimari Kärkkäinen.  Kollektionen som ska serietillverkas består av vit prästskjorta, kort och lång prästjacka, byxor, knälång kjol och långkjol samt ett kors som fästs på jackan. 10.2.2010 kl. 00:00

Kyrka. Broschyrer, Facebook, videosnuttar – arbetet för att locka ungdomar att rösta i församlingsvalet börjar ta fart. 10.2.2010 kl. 00:00

Kyrka. Fler allmänna möten, nya verksamhetsformer och delat ansvar. Det är receptet som ska garantera att pedofilhärvan i Skutnäs bönehus inte ska upprepas. 10.2.2010 kl. 00:00

julafton. I Matteus och Petrus församlingar sträcker sig julaftonens gemenskap ännu längre än julbönen. I Matteus firar man tillsammans i kyrkan och i Petrus hemma hos kyrkoherden. 12.12.2019 kl. 00:01

samlare. Man ska inte samla skatter på jorden, men tänk om sakerna är terapi, lek, möten och känslobehållare? 7.12.2019 kl. 11:13

Borgå. Borgå kyrkliga samfällighets omstridda fastighetsstrategi har återremitterats till gemensamma kyrkorådet. – Nu får församlingsråden i lugn och ro säga vad de tycker om fastighetsläget, säger domprosten Mats Lindgård. 5.12.2019 kl. 15:42

engagemang. Det nedläggningshotade Café Torpet i Södra Haga i Helsingfors får en fortsättning tack vare en förening som grundats av lokala invånare som vill ha kvar caféet. 4.12.2019 kl. 14:27

delaktighet. – Kyrkans delegation för tillgänglighet och funktionsvariationer konstaterade för några veckor sedan att vi gör historia eftersom det inte finns något motsvarande ännu i de nordiska kyrkorna, säger Katri Suhonen och hänvisar till Aktivt delaktig – Kyrkans handlingsprogram 2019–2024. 3.12.2019 kl. 16:32