Roua Badran, hennes man Raed Sharaf och sönerna Rami, Rebal och Rafi trivs i sin hemstad Borgå. – Vi har underbara vänner, säger Roua.

Barnen var drivkraften

BORGÅ.

En stark längtan efter att ge sina barn ett gott liv förde Roua och Raed från Syrien till Borgå i Finland.

14.10.2021 kl. 10:10

Roua Badran och hennes man Raed Sharaf i Borgå har avslutat sin arbetsdag när vi rings och pratar. Deras väg till ett eget hem i Borgå har varit längre än för många andra.

De kommer från en liten stad söder om Damaskus i Syrien, men bodde ett antal år i Kuwait. De drömde om att kunna återvända helt till sitt hemland. År 2015 återvände de därför till Syrien och hann vara där i en månad innan kriget bröt ut.

– Vi beslöt snabbt att vi måste hitta ett lugnt och bra liv för våra barn, så de får gå i skola och växa upp i en lugn miljö.

På nätet hittade Roua information om skolan i Finland, som är internationellt erkänd, och hon och hennes man ville därför uttryckligen till Finland.

– Mina vänner undrade hur vi kunde tänka oss Finland. Och det är klart att det var ett svårt beslut, men vi tog det tillsammans.

Raed var tvungen att stanna i Kuwait på grund av sitt jobb. I november 2015 anlände därför Roua ensam med sina tre pojkar till Finland, Rami, som då var nio år, Rafi tre år och Rebal två år.

– Det var tufft med ett nytt språk och ett nytt liv, men det gick. När jag kände mig ledsen tröstade det att gå ut tillsammans med barnen.

– Det var lite lustigt för i början studerade jag och min äldsta son Rami finska tillsammans. Jag tog med mig mina två yngre söner för de hade ingenstans att vara på dagarna.

Roua studerade finska i tio månader och lärde sig snabbt.

– Och pojkarna talar finska som infödda numera, deras lärare berömmer dem.

Innan pojkarna lärt sig språket var det svårt för dem i skolan och på dagis.

– Men de var väldigt vänliga i skolan och använde bilder för att Rami skulle förstå. Han kunde också engelska, vilket hjälpte.

Nya möjligheter

Raed kunde efter några år komma till sin familj i Finland och de har alla uppehållstillstånd. Raed har lärt sig finska och har en egen firma inom ventilation. Roua blir i dagarna klar med sina närvårdarstudier som hon skött parallellt med tillfälliga arbetsuppgifter inom hemvården.

Hon ställde också upp i senaste kommunalval.

– Det var en bra erfarenhet och jag lärde mig mer om det finländska samhället. Barn och äldres välmående är viktiga frågor för mig.

Familjen trivs väldigt bra i Borgå. De har engagerat sig i församlingslivet och Raed är frivillig inom Röda Korset. De planerar att studera svenska, som skulle vara bra att kunna i jobbet.

– Vi har underbara vänner, till exempel Hanna Eisentraut-Söderström (i Borgå svenska församling). Borgå är en liten stad med vänliga människor, och allt är på gångavstånd.

De saknar förstås sina föräldrar och andra släktingar som är kvar i Syrien väldigt mycket.

– Livet där är svårt efter kriget. Vi ringer våra föräldrar varje dag.

Varifrån kommer din styrka?

– Den komer från min längtan efter att ge mina barn ett gott och tryggt liv, säger Roua.

Ulrika Hansson


SEKUNDÄR TRAUMATISERING. Att känna empati är viktigt för dem som jobbar med att möta människor med trauma. Då de känner empatitrötthet eller har svårt att släppa tanken på klientens berättelse har dedrabbats av sekundär traumatisering. 24.7.2022 kl. 19:03

ANDETAG. Språket har en helt central betydelse i Mao Lindholms tillvaro. – Djupt allvar och smågalen humor tvinnar ihop sig till ord och meningar, ibland nästan obegripliga även för mig själv, säger Mao som bloggar på Kyrkpressens sajt. 24.7.2022 kl. 19:13

profilen. Det finns mycket att lära sig av ekumeniken. Men Sara Torvalds som är ordförande för Ekumeniska rådets finlandssvenska arbete gillar som katolik sin egen kyrkas kontinuitet och tradition. 22.7.2022 kl. 15:00

KYRKANS FÖRVALTNING. Stat och kommun har förenklat sin förvaltning. Men den utvecklingen har inte nått kyrkan. Den uppfattningen har Olav Jern i Vasa. 22.7.2022 kl. 08:00

KYRKANS FRAMTID. För ett år sedan blev Edgar Vickstöm präst efter en lång karriär bland annat som bankdirektör. Ett år senare är han förbryllad och lite bekymrad. En kyrka som handskas med personal, tid och pengar borde våga tänka på effektivitet. Men varför vet kyrkan inte ens om den har ett mål? 20.7.2022 kl. 19:12

BRÖLLOP. I mitten på 50-talet bestämde sig Lumparlands marthor att skramla ihop till en brudkrona till kommunens flickor. Till det behövdes 200 gram silver och 13 000 mark. Men när man ville skänka den till församlingen sade dåvarande pastorn nej tack. Några årtionden senare hittade den ändå till kyrkans förvar. Nu har den dammats av för en historisk tillbakablick. 21.7.2022 kl. 15:00

beslutsfattande. I början av juni sände Kyrkpressens redaktion iväg en enkät till alla församlings- och kyrkorådsmedlemmar i Borgå stift, och fick in 180 svar. En av frågorna lydde så här: Kyrkans lagstiftning ger kyrkoherden en stor roll i församlingens beslutsfattande. Tycker du att den är för stor? 6.7.2022 kl. 17:41

Personligt. – Och sen låta sig slukas av dem innan man kan komma upp till ljuset igen, säger My Ström. 7.7.2022 kl. 19:58

Franciskusfest. Sedan år 1979 har den ekumeniska Franciskusfesten firats på Kökar den första helgen i juli. Se foton från årets fest! 3.7.2022 kl. 19:41

Nekrolog. Bjarne Boije somnade in den 19 juni, mätt på livet, 101 år och två månader gammal. 1.7.2022 kl. 15:54

sommarteater. När församlingens ungdomsarbetsledare står på scen kan han plötsligt vara rebell, medan församlingens barnledare driver en bar. Christer Romberg och Mikaela Ståhl-Kokkola sjunger och dansar i Raseborg i sommar. – Vi gör egentligen samma sak som på jobbet: njuter av musik och gemenskap, säger de. 29.6.2022 kl. 19:30

Personligt. – Jag hade inte insett att hälsa är någonting man måste upprätthålla hela tiden, säger Markus Andersén, som bloggar på Kyrkpressens sajt. 25.6.2022 kl. 15:12

folkkyrka. Vad ska det bli av kyrkan? Kyrkskatteflödet sinar. Den evangelisk-lutherska kyrkan stöps om från en riksinstitution till en folkrörelse. Är det den väg frikyrkorna redan prövat i 150 år som väntar? Då finns det saker att ta som förebild. Och annat att att akta sig för, skriver Kyrkpressens opinionsredaktör Jan-Erik Andelin. 23.6.2022 kl. 11:30

PRÄSTÄMBETE. Pastor Dennis Svenfelt behåller sitt prästämbete men får inget förordnande som präst. 22.6.2022 kl. 13:08

profilen. Teologen och författaren Patrik Hagman är Kyrkpressens nya kolumnist. Sedan hösten jobbar han i Linköpings stift i Sverige med att utveckla och starta en utbildning för opinionsskribenter i Svenska kyrkans regi. 21.6.2022 kl. 19:00

Personligt. Hon har levt i nästan 45 år ”med Herren”. Vad har Nina Åström under åren lärt sig om trons kringelikrokar och gropar? KP mötte henne och diskuterade viktiga ord som tillit, kärlek, rättvisa och nåd – och varför Jesus är hennes allt. 15.10.2024 kl. 10:00

KYRKOR I USA. I USA väntas kyrkorna spela en roll i det amerikanska presidentvalet. Men Amerika sekulariseras också, och effekten kan bli mindre än väntat. Och för många har andligheten blir mera politisk. 14.10.2024 kl. 13:00

Jubileum. Kvinnliga teologer rf har firat sitt 90-årsjubileum. – Föreningen behövs absolut fortfarande, säger styrelsemedlem Eva Ahl-Waris. 9.10.2024 kl. 13:30

sociala medier. Teologen och forskaren Jyri Komulainen är en av få finländska teologer som aktivt är kvar på den allt busigare plattformen X. Polarisering är ett av teman i kyrkans fyraårsberättelse han har varit med om att skriva. 12.11.2024 kl. 19:00

MISSIONSFÄLTET. Ända sedan hon var barn har Natalie Björkstrand haft en kallelse till missionsfältet. I sommar stärktes kallelsen under ett besök till missionsfältet i Kenya. 9.10.2024 kl. 11:42