– Det verkar nog som människor är mer nyfikna på hur det är att jobba som gravgrävare än att vara målare, säger Fredrik Bengts, som gillar att koppla av från vardagen på motorcykeln.

”Jag får inte sluta känna empati”

korsholm.

Han gräver gravarna och ser till att vardagen kring begravningsplatserna rullar på. Möten med människor i deras sorg har lärt honom något om ödmjukhet och att våga prata om sina egna känslor.

5.8.2021 kl. 08:30

– De bästa arbetsdagarna är när man märker att man faktiskt gör skillnad. Jag kanske hinner prata med någon som behöver prata, säger Fredrik Bengts.

För tolv år sadlade han om från att vara egenföretagare och jobbar nu vid Korsholms kyrkliga samfällighet, där han ansvarar för begravningsväsendet och fastighetspersonalen. Dagarna är varierande: praktiska uppgifter varvas med administration och telefonjobb.

Just den här morgonen nås han på begravningsplatsen i Kvevlax. Sommarsäsongen innebär mycket att göra på begravningsplatserna och Fredrik Bengts har varit på jobbet sedan före klockan sex.

– Det praktiska arbetet tar aldrig slut, konstaterar han. Men det är nog många gånger viktigare att man vårdar den mänskliga sidan.

Spontana människomöten är en del av jobbet. Människor som ser honom på området kommer fram med en fråga eller ett ärende. När han kan vill han gärna ge av sin tid, för han tänker att det kan vara viktig för någon.

– De kanske just i det ögonblicket behöver någon att prata med. Det känns bra att få det förtroendet. Jag försöker förvalta det och ge den tid de förtjänar.


fakta: Fredrik Bengts

54 år. Bor i Vörå, kommer från Övermark.

Gift med Maria, har två vuxna barn.

Lyssnar på i jobbet: Musik, ibland poddar.
– Och ibland lyssnar jag bara på tystnaden.

På fritiden: Är aktiv i kommunalpolitiken. Tycker om att vara utomhus. Kör gärna motorcykel.
– Det är mitt happy place. Det är i den stunden jag kan lämna bort allt annat.

Trivs bäst: Hemma. ”Mitt hem är min borg”, är ett talesätt som passar honom.

Kan inte sörja andras sorg

– Ibland är det tungt. Det kan vara väldigt tunga grejer man hör eller ser. Men nånstans är det också det som gör att man växer som människa och kanske får en större ödmjukhet, säger Fredrik Bengts.

– Jag har konstaterat att jag inte kan sörja en annans sorg, för då skulle jag gå under själv. Men jag får inte sluta känna empati.

Han möter människors sorg, inte bara den färska utan också den sorg som ligger kvar många år efteråt.

– Bitterheten också, att inte livet blev som det var tänkt.

Han har många gånger hört någon som mist en partner tala om allt det de planerat ihop, allt de skulle göra.

– Jag börjar själv tänka på att jag behöver vara bättre på att ta vara på den här dagen.

Han har lärt sig att alla reagerar på sorgen på sitt sätt: det finns de som gärna pratar, de som vill fly undan, de som blir arga.

– Det är olika sätt att orka leva vidare.

När det är ett barn eller en ung person som dött är det svårt.

– Det fastnar på djupet.

Har erfarenheterna i jobbet gjort det lättare att handskas med sorg i ditt eget liv?

– Jag har funderat på det själv. Jag tror inte det. De sorger jag upplevt har varit precis lika svåra som jag sett att andras varit. Men jag tror att jag har lättare att prata om mina känslor än jag hade tidigare. Det var många år jag inte förmådde att gråta.

Brukar människor vara intresserade av att höra om vad du jobbar med eller tycker de att det är obekvämt att prata om?

– Både och. Många är intresserade: Hur funkar det vid ett dödsfall? Hela den praktiska processen.

Han får svara på frågor som vad som är skillnaden mellan en minneslund och en urnlund.

– Samtidigt finns där kanske en djupare nyfikenhet, som de inte riktigt alla gånger själva kan sätta fingret på.

Emelie Wikblad


FÖRLUST. För fem år sedan förlorade Anders och Iris Värnström sin son. Det var en tid präglad av chock, sorg och oro över att något förblev osagt. Men också av att tvingas öppna sitt vuxna barns post. – Jag kände bara att det inte var min sak att göra. Ändå behövde jag göra det, säger Anders. 5.9.2024 kl. 16:45

KYRKHELG NORD. I år har Kyrkhelg Nord väckt känslor i alla läger, både inom och utanför kyrkan. – Jag är tudelad inför utvecklingen, säger Per Stenberg, kyrkoherde i Karleby svenska församling. 4.9.2024 kl. 10:56

UNGDOMSFRÅGOR. Christer Romberg är ny sakkunnig i ungdomsfrågor, men på fältet är han redan gammal i gemet. 2.9.2024 kl. 17:01

BÖCKER. Christa Mickelsson och Sofia Torvalds är kolleger på Kyrkpressen, men också goda vänner. De är båda bokaktuella i höst. I sina nya böcker avhandlar de hur man reser sig efter ett fall, respektive hur man egentligen ska tas med livssorgen. 1.9.2024 kl. 19:06

fotboll. Borgå stifts lag Ankdammen United var det mest jämställda laget i kyrkans turnering Gloria Patri – men tyvärr räckte det inte ända fram. – Vi kämpade hårt men det var tungt, konstaterar lagledaren Kristian Willis och lagkaptenen Lukas Brenner efter en svettig dag i Vierumäki. 30.8.2024 kl. 17:36

kyrkkaffe. Stämningen på kyrkkaffet är inte alltid hundra procent avslappnad – men det gör ingenting. Vid kaffebordet lär vi oss också att möta människor som inte är som vi eller tycker som vi, skriver Edit Koskinen. 28.8.2024 kl. 16:43

festival. Att retreatgården Snoan fortfarande finns, behövs och verkar, det ska firas den 13–15 september. – Vi ser fram emot en fest med glädje, en fest för vad som varit och för vad Snoan har betytt, säger Kalle Sällström. 28.8.2024 kl. 16:17

SPLITTRING. För tjugo år sedan grundade Robin Nyman och Matti Aspvik en gudstjänstgemenskap i Jakobstads svenska församling. Sedan lämnade de församlingen, och många följde med in i den nya gemenskapen. Idag ser de att de gjorde mycket genuint och fint – men de ser också uppror, besvikelse och att de fastnade vid perifera saker. 26.8.2024 kl. 15:36

konflikt. Puls Helsingfors och Christoffer Perret svarar på frågorna kring gemenskapen som lämnat Petrus församling i fråga-svar-form på Puls Helsingfors webbsida. ”Vi fick klara besked”, säger de – men kyrkoherde Pia Kummel-Myrskog menar att diskussionen knappt hann börja. 25.8.2024 kl. 11:57

SPLITTRING. En stor del av de lekmän som varit aktiva i Puls-gemenskapen i Petrus församling i Helsingfors lämnar Petrus och bygger något nytt. De hade sin första samling i SLEY:s utrymmen i Helsingfors igår, söndag. 19.8.2024 kl. 14:33

SÖNDAGEN. Vi människor söker mening, vi söker förklaringar och logiska resonemang för att kunna förklara världen. Vi vill kunna förklara det vi ställs inför, särskilt då olycka drabbar oss. Varför sker det här? Varför sker det här mig? 18.8.2024 kl. 09:00

diakoni. Några diakoniarbetare runtom i Borgå stift kommer blogga på Andetagbloggen varje fredag med en text som tangerar diakoni på något sätt. 16.8.2024 kl. 19:09

LIVSBERÄTTELSE. Han trodde att han var immun mot den sektliknande församlingens manipulation. – Jag trodde att jag kunde hålla mitt huvud kallt. Ändå drogs jag in i församlingen på grund av min tro och mina sårbarheter, säger David Sandström. 14.8.2024 kl. 08:00

NEDSKÄRNING. Jag ser det principiella problemet, men kyrkans inkomster kommer ändå att vara märkbart större än tidigare, säger undervisnings- och kyrkominister Anders Adlercreutz om regeringens nedskärningar i finansieringen av kyrkans samhällsuppdrag. 14.8.2024 kl. 08:50

kyrkomusik. Eric-Olof Söderström, 67, lämnar i vinter kantorsjobbet i Borgå med en lång karriär inom musiken bakom sig. All framgång är inte bara begåvning, råder han i dag sitt unga jag. 14.8.2024 kl. 14:00

Kolumn. Det ingår i mina arbetsuppgifter som diakoniarbetare att på torsdagar hjälpa till med matutdelningen AndreasHelps i Helsingfors. Mathjälpen har redan pågått i tio års tid. 28.2.2025 kl. 21:06

val. Teologie magister Benjamin Häggblom har utsetts till sjukhuspräst i Vasa. Sedan november 2024 har han vikarierat som sjukhuspräst. 26.2.2025 kl. 19:49

val. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Esbo svenska församling har fått tre sökande. 25.2.2025 kl. 13:58

fastan. Under fastan får vi andas ut vår rädsla för att andas in kärlek, godhet, vila – ja, nåd. Det är inget vi måste, kan eller borde göra. Men vi får fasta. 24.2.2025 kl. 19:42

BEGRAVNINGSVÄSENDET. Det händer mycket inom begravningsväsendet just nu, men på gravkontoret i Jakobstad är man van vid att hitta lösningar och möta människor i sorg. 24.2.2025 kl. 15:16