Ann-Christine Teir och Heidi Salminen har planerat kursen i vardagseknomi.

Små steg mot bättre vardagsekonomi

vanda.

I höst startar en grupp där människor får stöd att fundera på sin vardagsekonomi och hur små förändringar kan göra det lättare att klara sig.

5.8.2021 kl. 08:30

Hur skulle vi kunna hjälpa och stöda på ett smart sätt, så att människor skulle kunna hjälpa sig själva? frågade sig Heidi Salminen som är diakon i Vanda svenska församling.

Församlingens nya ”Ekonomi i vardagen”-kurs syftar till att väcka tankar, att tillsammans fundera på hur man spenderar och hur kunna göra det på ett mer sparsamt sätt.

– Tanken är att med små steg gå till en bättre och mer stabil ekonomi.

När diakoniarbetarna ger ut matbidrag till människor som söker ekonomisk hjälp, ser de vilka inköp som görs. Heidi Salminen satte sig ner med kvittona och mataffärens webbsida och såg: här och här skulle det gå att spara – och så föddes idén.

Hon säger att gruppen lämpar sig för människor i olika livssituationer. Främsta målgruppen är de människor som söker ekonomisk hjälp från församlingen, men hon tänker också att till exempel studerande kunde ha nytta av den.

– Egentligen vem som helst som vill förebygga möjliga ekonomiska krångel eller tycker det är svårt att klara sig med det man har. Att den ordnas dagtid begränsar ju, men om det finns intresse skulle man kunna ordna det här på kvällarna också.

Också den som har jobb kan ha det ganska knappt ibland. Människor har lån och skulder. Nu märker diakoniarbetarna även coronapandemins följder, människor tar kontakt efter att de blivit permitterade eller uppsagda.

– När man är i en svår situation kanske man inte heller orkar tänka desto mer. Man blir så fast i sin egna rutiner. Om man får någon att bolla tankarna med kanske det skulle sporra att göra en förändring.

Bygger gemenskap med mat

Upplägget har Salminen planerat tillsammans med Ann-Christine Teir, som är frivillig och förtroendevald i församlingen och som själv har erfarenhet av att kämpa sig upp ur ekonomiska svårigheter. Hon har också tidigare fungerat som stödperson, någon människor kunde vara i kontakt med för att fundera kring sin ekonomi.

– Jag är jättetacksam att vi har sådana frivilliga som kan hjälpa. Det är en stor resurs att jobba tillsammans med någon som har livserfarenhet, säger Heidi Salminen.

Gruppen träffas en gång i månaden under tre månader. Träffarna startar med en gemensam lunch, med mat som tillagas av svinnmat. Lunchen kan på det sättet bli en startpunkt för diskussionen. Vid varje träff håller de en andakt.

– Vi bygger också upp gemenskapen. Den är viktig, att det är tryggt. Det kan vara svårt för en människa att prata om sin egen ekonomi. Vem vill egentligen berätta om hur jag spenderar mina pengar?

Heidi Salminen poängterar att det gruppen talar om stannar där.

– Och man behöver inte säga något om man inte vill. Man kan vara tyst och följa med.

De pratar om tankar och känslor.

– Hurdana känslor vaknar när man tänker på pengar? Någon kan få ångest, någon kan bli orolig.

Deltagarna får en uppgift att jobba på: att jämföra beräknade utgifter för människor i olika livssituationer med sina egna, att planera en matsedel, att fundera på var de ser sig själva om ett halvår.

– De får ett häfte där de kan samla ihop recept och limma in månadsbudget, skriva in och planera sin ekonomi.

Som hemläxa får de efter varje träff hålla en veckas kvittodagbok. Sedan träffas de enskilt med diakonen eller stödpersonen och sitter ner och går igenom den.

– Det här är ett sätt att stöda en människa i vardagen. Förstås jobbar diakonerna fortfarande enskilt med klienter och går vid deras sida.

Emelie Wikblad


Kultur. En dag märkte författaren Laura Honkasalo att hon hade utvecklats till en snåljåp. Det var dags att skriva en bok om att vända på slantarna. 13.4.2016 kl. 16:47

Det norska kyrkomötet beslöt på måndagen att också par av samma kön ska kunna få kyrklig vigsel. Av kyrkomötets 115 närvarande delegater röstade 88 för kyrklig vigsel av samma kön. 11.4.2016 kl. 15:49

Allmänt. Församlingarna i Borgånejden funderar fortfarande på möjligheten att bilda en kyrklig samfällighet. 11.4.2016 kl. 12:52

Allmänt. Församlingarnas dagklubbar är fortsättningsvis populära. 11.4.2016 kl. 10:30

notis. Oberoende av lutherska kyrkans ståndpunkt i äktenskapsfrågan kan präster från och med mars nästa år viga par av samma kön. Biskopen i Borgå stift, Björn Vikström, uppmanar till eftertänksamhet. 11.4.2016 kl. 09:53

Semester. Var finns tanken om globalt ansvar? Varför fattar vi inte långsiktiga beslut? Det undrar biståndsorganisationerna efter nyheten att regeringen skär bort ytterligare 25 miljoner i anslag för biståndet. 8.4.2016 kl. 15:21

bildtest. Kristian Thulesius är en man som levt med många identiteter. 8.4.2016 kl. 15:19

vänskap. Ett negativt asylbesked betyder ändå inte att kyrkans stöd upphör. 8.4.2016 kl. 14:02

stiftsfullmäktige. Museiverket, Norra Österbottens landskapsmuseum och Ylivieska församling undersöker och dokumenterar kyrkans ruiner under de närmaste veckorna. 8.4.2016 kl. 13:58

Arkitektur. I början av mars misshandlades pastor Patrick Tiainen på väg hem i Karleby. 8.4.2016 kl. 15:06

Borgå stift. Biskopsmötet har diskuterat ökad gästfrihet vid nattvarden. 8.4.2016 kl. 13:59

musik. Sibboförsamlingarna planerar att bygga en kyrka i Söderkulla. 8.4.2016 kl. 12:43

Byggnadsvård. Stan Saanila debuterar som manusskribent med en religiöst betonad skräckpjäs. Under hela föreställningen är publikens ögon förbundna. 7.4.2016 kl. 00:00

Livet på landet. Borgå stifts församlingar har hand om ett trettiotal gamla träkyrkor, och det är inte alla som har nya sprinklersystem. 4.4.2016 kl. 10:59

bibeln. Tack vare ett brandsäkert kassaskåp klarade sig en del av nattvardskärlen branden i Ylivieska kyrka oförstörda. 4.4.2016 kl. 10:51

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13