Kristian Willis utanför Dickursby nya kyrka i Vanda.

Vandas nyvalda kyrkoherde: ”Församlingsmedlemmarna är värda att kämpa för”

profilen.

– Jag skulle gärna vara med och skapa framtidens folkkyrka, för jag tror att vi inte har något annat val, säger Kristian Willis som snart tar över som kyrkoherde i Vanda svenska församling.

27.4.2021 kl. 15:05

Kristian Willis har de senaste ett och ett halvt åren jobbat som pastor i St Matthews International Lutheran Church i Helsingfors. I juli blir han kyrkoherde i Vanda.

– Storyn börjar egentligen här i Dickursby år 1980, då min mamma kom hit till Finland. Hon är från Danmark men har rötter här.

Här träffade hon hans pappa, som är från England. Kristian Willis växte upp i Helsingfors och Björneborg.

Hur har din väg till att bli präst sett ut?

– Jag har alltid upplevt en viss kallelse. Det var naturligt att börja studera kyrkohistoria, en kombination av de två ämnen jag alltid tyckt mest om. Det var inte helt klart att jag skulle bli präst, men det var en tanke som växte fram.

Först var han lite tveksam: går det att jobba på svenska? Språkprovet för att komma in till Åbo Akademi klarade han med tre poäng till godo. Idag talar han flytande svenska.

– Jag är enormt tacksam för att Borgå stift gett mig chansen att pröva mina vingar som präst. Före jag började jobba i stiftet kände jag inte alls till den svenska kyrkliga kulturen. Men jag har alltid tagits emot med öppna armar.

– Strax innan jag prästvigdes stod vi utanför Borgå domkyrka. Uppenbarligen såg jag lite nervös ut för Yvonne Terlinden, som nu är präst i Karis, frågade om något var på tok. När jag sa att jag var lite nervös och osäker tittade hon skarpt på mig och sa: Han har valt dig. De orden har följt mig sedan dess.

Vad har format din tro?

– Hemma fick jag en väldig trygg grund för min tro. Men att ta steget ut i livet och själv börja ta ställning till saker har varit en lång process. Jag har fått intryck från min egen ungdomsgrupp, från människor som jag sett upp till under min tid som väldigt aktiv församlingsungdom.

Som teologiska förebilder nämner han John och Björn Vikström, samt Kari Kuula.

– Det han har lärt mig att förstå är att man kan vara en tänkande människa och en djupt troende kristen på samma gång.

Vad är de viktigaste lärdomarna du tar med dig från ditt nuvarande arbete?

– För att kunna möta framtiden behöver vi göra två saker som vi redan gör i St Matthews. Den första är att verkligen börja ge meningsfulla uppgifter åt församlingsmedlemmar som vill vara med och tjäna. Nu talar jag om stora saker. Vi har begåvade människor som bara längtar efter att få träda fram och blomstra.

– Den andra är att Finland och särskilt de större städerna blir allt mer internationella. Redan nu har vi flera rysk- och estnisktalande människor i Vanda än svensktalande. Om vi vill vara någon slags folkkyrka i framtiden tycker jag att vi måste bli folkens kyrka, finnas till också för alla dem som ännu håller på att integreras i vårt samhälle.

Varför vill du jobba som kyrkoherde?

– Under mina tre år i Karis fick jag jobba mycket på gräsrotsnivån med förrättningar och gudstjänster. När jag kom till St Matthews var det helt annorlunda: jag var alldeles ensam, jag hade inget arbetslag. Då var jag tvungen att börja växa som ledare. I praktiken har jag varit kyrkoherde redan, bara utan titel.

– Jag skulle gärna vara med och skapa framtidens folkkyrka, för jag tror att vi inte har något annat val. Som kyrka håller vi på att gå mot det globala normala, den särställning som lutherska kyrkan haft håller på att försvinna. Men det kan vara en bra sak: Då måste vi bli kreativa. Då måste vi verkligen börja kämpa för de människor vi har, och för dem vi inte längre har. Jag tycker att församlingsmedlemmarna är värda att kämpa för.

BOR:

I Söderkulla, Sibbo.

FAMILJ:

Fru, två små barn. Drömmer om en tax.

INTRESSEN:

Snickra, fågelskådning, spela innebandy och fotboll. Läser mycket. Nyast hobbyn är att lägga pussel tillsammans med frun.

SPRÅK:

Talade engelska och danska som liten, lärde sig finska i skolan och svenska på universitet.

Emelie Wikblad


Människa. När Ulrika Wikström blev troende förändrades också hennes inställning till julen. – Om allt är filat till perfektion känner man sig lätt helt tom när julen är över. 11.12.2010 kl. 00:00

Kultur. Det började som barnens julbön 1999. Sedan dess har jultablån i Gamlakarleby stadskyrka vuxit till en timmeslång förställning av drama, dans, sång och dialog. 10.12.2010 kl. 00:00

Människa. I Namibia kallades jag den finska flickan. Jag har arbetat hårt för att bli en namibisk flicka. 9.12.2010 kl. 00:00

Ledare. När Egypten väljer parlament höjer varken egyptierna eller resten av världen på ögonbrynen. Därför blir det inte mer än ett par spalter kring valet häromveckan alltmedan medierna armbågas runt politiskt skvallerstoff från Wikileaks. 9.12.2010 kl. 00:00

Kultur. Kyrkpressens webbartiklar har försetts med en Gilla-knapp och kommentarmöjlighet via Facebook. 9.12.2010 kl. 00:00

Marina Wiik. På förra årets firmajulfest övergav vi tingel-tangelklapparna till förmån för mer personliga ”presentkort”. Några veckor före festdagen dök det upp en låda i kafferummet för små röda kort: ”God jul, kära kollega! Det är roligt att jobba med dig! Jag är glad att kunna göra följande för dig...” 9.12.2010 kl. 00:00

Samhälle. När den offentliga sektorn inte klarar av alla sina uppgifter blir frivilligarbetet allt viktigare. Församlingens erfarenhet av diakoni får aktualiserad betydelse i kommunsammanslagningens tidevarv. 8.12.2010 kl. 00:00

Kyrka. I år ordnas för första gången julvälsignelser för hela familjer i Helsinfors domkyrkoförsamling. 8.12.2010 kl. 00:00

Kyrka. Predikan i självständighetsdagens gudstjänst i Helsingfors domkyrka hölls i år av Tammerforsbiskopen Matti Repo. 7.12.2010 kl. 00:00

Kyrka. Vandaborna demonstrerade för eget församlingshem. 7.12.2010 kl. 00:00

Människa. Som kristen är han en andra klassens medborgare. Det medger Dennis Datta gärna och utan att darra på rösten. I hans hemland Bangladesh är det islam som gäller. 2.12.2010 kl. 00:00

Magnus Lindholm. Vägen mellan Las Palmas och Tejeda på Gran Canaria är minst sagt krokig. Som en magsjuk jätteorm slingrar sig asfalten mödosamt mellan allt mer hisnande stup och stammar. Kilometermarkeringarna passeras i snigelfart trots den nya hyrbilens styrka och smidighet. 2.12.2010 kl. 00:00

Ledare. TD Hanna Salomäkis grundliga inventering av de inomkyrkliga väckelserörelserna dimper ner i ett läge när de som lotsar det finländska folkkyrkoskeppet har all anledning att fördjupa sig i analyserna. 2.12.2010 kl. 00:00

Kyrka. Väckelsefolket är folkkyrkans skarpaste kritiker. Samtidigt är de flitigast när det gäller att läsa Bibeln och gå i kyrkan. 1.12.2010 kl. 00:00

Kyrka. Församlingarna i Vanda anlitar frivilliga att tända ljus vid gravarna på stadens begravningsplatser i jul. Tjänsten är tänkt för personer som inte själva har möjlighet att tända ljus vid sina anhörigas gravar under julen. 1.12.2010 kl. 00:00

strömning. Att strömma andakter och gudstjänster är nytt i många församlingar, men Kent Danielsson satte igång genast, även om han är nybörjare. 18.3.2020 kl. 16:08

Modernitet. Mikael Kurkiala är kulturantropologen som länge trodde att kyrkans språk och ritualer tillhörde de andra – inte honom. I dag är han omvärldsbevakare för Svenska kyrkan och tycker att kyrkan tillhör alla, inte bara de troende. 18.3.2020 kl. 12:43

coronaepidemin. I hela Europa kämpar kyrkorna med samma problem: hur ska man ha kontakt med församlingsmedlemmarna, men samtidigt skydda dem från att bli smittade av coronaviruset? 17.3.2020 kl. 17:27

coronaepidemin. Kyrkliga förrättningar sköts nu med undantagsarrangemang: högst tio kan delta. Till gudstjänst samlas församlingen inte fysiskt. – Men vi har inte släckt lamporna, säger biskop Bo-Göran Åstrand och hoppas på fungerande tekniska lösningar ute i församlingarna 16.3.2020 kl. 21:06

undantagstillstånd. Nu råder undantagstillstånd i Finland. Gudstjänsterna fortsätter, men utan att församlingen är närvarande i kyrkorummet. 16.3.2020 kl. 19:21