Bjarne Boije var en av nyckelpersonerna bakom Kyrkpressen för femtio år sedan.

Bjarne Boije: "Det var många som trodde att det inte skulle gå att ge ut Kyrkpressen"

Kyrkpressen.

Biskopen var tveksam, men han ville inte vara den som hindrade att Kyrkpressen startade. Om Borgar tar ansvar för innehållet och Boije för ekonomin så måste vi försöka, sade biskopen. Så blev det. (Den här texten publicerades i KP 1/2020. KP publicerar den i repris som en hyllning till Bjarne Boije, 100 år.)

21.4.2021 kl. 12:31

För femtio år sedan krävdes två BB:n för att föda fram Kyrkpressen, Bror Borgar och Bjarne Boije. Borgar var då verksamhetsledare på Församlingsförbundet och Boije dess vd.

– Det var många som trodde att det inte skulle gå att ge ut Kyrkpressen. Men vi fick igenom det, säger Bjarne Boije, idag 98 år.

Det slutliga beslutet gjordes av Församlingsförbundets styrelse som bestod av femton personer med biskop Karl-Erik Forsell som ordförande.

– Biskopen var lite rädd och många styrelsemedlemmar tveksamma. Men när Bror Borgar och jag lovade ta ansvar för tidningen ville ingen stjälpa den. Någon omröstning behövdes inte i styrelsen.

Varifrån tanken på en tidning som skulle nå ut till alla församlingsmedlemmar i Borgå stift kom vet Boije inte. Något sådant tidningskoncept fanns nämligen inte, varken i Finland eller i Sverige.

– Vi var fem, sex personer som började prata om tidningen. Det fanns ett behov av en förenande länk inom stiftet.

Kyrkpressens föregångare Församlingsbladet gick bara till de anställda och hade en upplaga på 6 500.

– Innan Kyrkpressen startade hade vi funderat och pratat mycket, också med biskopen. Hur skulle vi gå till Församlingsförbundets femton styrelsemedlemmar och säga att vi vill ta bort tidningen och börja med en ny? Men vi var starkt på gång och ville ha en bättre och större tidning än Församlingsbladet.

Ett avgörande stöd för Kyrkpressen gav Marga Ahlqvist, Helsingforsförsamlingarnas informationschef. Hon lovade att alla stadens dåvarande sju svenska församlingarna kommer med.

– Det löftet tog vi vara på. Vi var övertygade om att det kommer att gå.

"Det löftet tog vi vara på. Vi var övertygade om att det kommer att gå."


Var ni oroliga?

– När vi fick löfte om att Helsingfors kommer med vågade vi tro på att det ska lyckas. Helsingfors gav oss kanske 30 000 prenumeranter. De som visste sade att vi måste få en upplaga på 80 000. Vi fick slutligen 82 000 det första året.

Alla församlingar var ändå inte med från början. För att öka upplagan besökte Boije församlingarna och försökte få dem att prenumerera på Kyrkpressen.

– Jag talade positivt för tidningen, hur billig den var och hur gemenskapen i stiftet blir bättre när vi blir flera tillsammans. Jag ville att alla skulle komma med. För att få igenom det hade vi bara fyra mark (cirka 65 cent) per år som prenumerationsavgift. Redan det andra eller tredje året fick jag alla församlingar med, utom en på Åland.

Bojie tyckte det var trevligt att åka runt till församlingarna.

– Förutom en gång då jag var till Vasa. Då blev jag hastigt sjuk på hemvägen. Det var en asiatisk influensa som bröt ut snabbt med hög feber. Jag hade varit och talat med kyrkoherden i Malax och fick feber när jag skulle köra hem på kvällen. Jag var väldigt rädd för jag var ju ensam i bilen. Men jag klarade mig.

En avgörande gräns för Kyrkpressen gick vid 100 000 exemplar. Då blev utgivningen betydligt billigare.

– Som störst var upplagan över 120 000.

"Som störst var upplagan över 120 000."

Han hade räknat ut att Kyrkpressen kommer att gå runt ekonomiskt.

– Hur jag gjorde det må vara min sak. Men så dum var jag inte jag räknade med att prenumerationsavgiften på fyra mark skulle ha räckt. Jag räknade med att det skulle gå på minus till en början. Men Församlingsförbundet som helhet gick på vinst. Tillsammans klarade vi det.

Att lägga ner Församlingsbladet väckte också ett visst motstånd. Tidningen hade funnits nästa lika länge som Borgå stift och skulle ha fyllt 50 år 1970 om inte Kyrkpressen kommit.


Vem läste Församlingsbladet?

– Jag tror det var församlingarna som prenumererade åt de anställda.

Församlingsbladet hade då två anställda som gick över till Kyrkpressen. Borgar blev chefredaktör.

– Sedan Kyrkpressen kom till har den varit en förenande länk i Svenskfinland. Den fanns och blev till för till för församlingarna. Men alla tycker inte så längre. Jag har ingen förståelse för församlingar som inte vill vara med. Men jag har inte har insyn i församlingarnas ekonomi längre. Jag har sagt mitt. Min syn på saker börjar bli gammal.


Såg till att ekonomin var i skick

Bjarne Boije blev anställd av Församlingsförbundet 1951. Då hade förbundet sju anställda.

– Jag hade hand om det mesta på förbundet. När jag började var ekonomin dålig och det var svåra beslut som måste tas.

De första åren måste han gå till kyrkostyrelsen för att gemensamt med dem gå igenom ekonomin. När ekonomin blev bättre behövde han inte längre göra det.

– Kyrkpressen hjälpte inte till för att göra Församlingsförbundets ekonomi bättre. Det var andra åtgärder.

När Församlingsförbundets ekonomi blev bättre hade de muskler att dra igång Kyrkpressen.

– Jag hade inte så mycket att göra med Kyrkpressen, jag såg bara till att ekonomin var i skick.

Bjarne Bojie har läst Kyrkpressen sedan 1970. Men det senaste året har synen blivit så pass mycket sämre han är beroende av att hustrun Disa högläser för honom.

– Kyrkpressen har haft mycket bra saker, men ibland också lite sämre saker. Jag önskar att väckelsetonen inte glöms bort.

Till det stora hela har han varit nöjd med tidningens innehåll. Han är också glad att den kommit ut i 50 år.

– Jag har ju ändå varit med om att starta den och valt de första huvudredaktörerna. Det var roligt att jobba för en sak och se hur den utvecklats.

"Jag har ju ändå varit med om att starta den och valt de första huvudredaktörerna. Det var roligt att jobba för en sak och se hur den utvecklats."

Under Boijes tid hade Församlingsförbundet som mest 96 anställda.

– Fyra-fem av dem kan ha jobbat på Kyrkpressen. Vi hade ett eget tryckeri, Frams tryckeri i Vasa med 50 anställda, förlaget och bokhandeln.

– Nu har jag bara Disa och Herren. Jag talar med Gud fem, sex gånger om dagen. Det tycker jag om att göra. Många människor har det svårt och jag hjälper gärna genom att be för dem.

Text och foto: Johan Sandberg


domkapitlet. Den 26 augusti väljs en ny assessor till domkapitlet i Borgå. Kp tentade de valbara kandidaterna och frågade hur de ser på uppdraget. 13.8.2015 kl. 15:53

bostadslös. När höstens högskolestudier kör igång är ännu tusentals studerande i Helsingfors utan bostad. Finska församlingen i Berghäll driver en kampanj som ska få Helsingforsarna att låna ut sin soffa till en studerande utan tak över huvudet, rapporterar Yle. 13.8.2015 kl. 09:48

skola. Många församlingar vill finnas med i de nya skolelevernas vardag och be om beskydd på skolvägen. Deltagandet i och utförandet av välsignelser varierar från församling till församling. När välsignelsen sker på skoltid ska den inte förväxlas med religionsundervisning. 12.8.2015 kl. 15:20

Teologer och naturvetare kräver i ett gemensamt ställningstagande snabba åtgärder för att lindra effekterna av klimatförändringen. 11.8.2015 kl. 11:12

I ett brev till kyrkoherdarna i Borgå stift uppmanar biskop Björn Vikström till bön mot rasism. 5.8.2015 kl. 10:52

Konst. Humelfestivalen är ett kulturmecka i Sommarsvenskfinland. Kyrkpressen träffade en bilkonstnär som funderat på människofiske, en grupp singer-songwriters som vill bevara sin unika stil och en ljudkonstnär som vill utmana det vi tror. 11.8.2015 kl. 15:09

Lennart Koskinen vill se resultat i finska kyrkans diskussioner om samkönade äktenskap. 30.7.2015 kl. 09:41

irja askola. Biskopen i Helsingfors Irja Askola deltar i demonstrationen för ett öppet och mångkulturellt Finland som ordnas på Medborgartorget i Helsingfors. 28.7.2015 kl. 09:48

kina. Intresset för kampsport tog skådespelarstuderanden från Esbo till Peking. Nu ser Elias Edström fram emot att jobba med teater som är unik i Europa. 16.7.2015 kl. 11:59

församling. Församlingsgemenskap med gröna fingrar. Finska församlingen i Munksnäs, Helsingfors stadsodlar på kyrkans bakgård. 13.7.2015 kl. 16:35

helsingfors kyrkliga samfllighet. Då intäkterna minskar måste även Helsingfors församlingar tänka om. Nu har åtta arbetsgrupper tillsatts med uppgift att kartlägga hur verksamheten kan omstruktureras. 10.7.2015 kl. 11:07

åland. Han har varit med om att starta upp en lokalradiostation. Han har lärt sig ringa i kyrkklockor. Mångsysslaren Bosse Ahlnäs har ett speciellt förhållande till skärgården. Nyfikenheten ledde honom till Tallinn och de små estniska öarna där han numera också är turistguide. 10.7.2015 kl. 10:27

nykarleby. Ett varmt mål mat om dagen och en plats att hålla hus. Dagcentret Hyddan i Nykarleby välkomnar utslagna och ensamma. 7.7.2015 kl. 13:43

Franciskus. Kombinationen av tyst meditation och förundran inför Skapelsen passar även den som inte annars går i gudstjänsten. 7.7.2015 kl. 12:53

Han var på villovägar, men Håkan Streng fann vägen igen. I dag vill han vandra vägen så att både han och omgivningen mår bra. Och helst vill han också ha sällskap under vandringen. 2.7.2015 kl. 09:17

FÖRSAMLINGSSAMMANSLAGNING. Cirka tre fjärdedelar av församlingsmedlemmarna på Bergö har skrivit under en namnlista som motsätter sig sammanslagningen av Malax, Petalax och Bergö församlingar. 4.5.2022 kl. 15:48

sekter. Peter Gembäck var en av pastorerna i den kristna pingstsekten i Knutby utanför Uppsala. Efter kraschen har han inte läst Bibeln på fem år. Och försökt sluta tro. Men det går inte. 13.4.2022 kl. 10:56

ETT GOTT RÅD. Lita inte på alla, säger Maria Antas i vår serie "Ett gott råd". 19.4.2022 kl. 14:55

kyrkbrand. Bergans kapell byggdes av frivilligkrafter på 1920-talet. Myndigheterna utesluter inte mordbrand. 14.4.2022 kl. 09:24

KONFIRMANDLÄGER. Ungdomsledaren Camilla ”Ino” Dannholm i Esbo ordnar konfirmationsläger på påsken. – Konfirmanderna lever i påskens högtid, säger hon. 12.4.2022 kl. 10:30