Oscar Taht blev hjälpledare för att han inte ville att skriban bara skulle bli en engångsupplevelse.

Saknar att diskutera ansikte mot ansikte

vanda.

– Det känns som att vi unga har lämnats mer som en sidotanke, säger Oscar Taht.

14.4.2021 kl. 08:30

Oscar Taht går andra året i Helsinge gymnasium. Han sitter med i ungdomsfullmäktige i Vanda och är hjälpledare i församlingen. Under en tredjedel av hans och hans jämnårigas gymnasietid har vardagen färgats av coronapandemin. Han reflekterar över hur annorlunda det var för ett drygt år sedan.

– Alla var någonstans, alla gjorde något, ingen satt så här mycket hemma.

Nu håller han kontakt med kompisar genom att chatta, ibland pratar de via nätet under skoldagen eller samtidigt som de spelar online. Pandemin och dess följder finns i deras medvetande.

– För ett år sedan pratade vi om corona, nu pratar vi om utegångsförbud. Det är inte så mycket tal om själva viruset utan mera om påverkan på samhället och oss.

Vanan att tvätta händerna är något han tror han kommer bära med sig länge.

– Jag tror att jag kommer känna mig lite obekväm med att vara i stora folkmassor.

Vad saknar du mest?

– Nästan bara att vara ute och vara med kompisar. Det är en tid sen jag sett mera än en person.

Han har inga stora planer för när restriktionerna lättar.

– Bara att få diskutera med människor ansikte mot ansikte, för det har man inte gjort på en tid.


Har någon frågat vad vi tycker?

Oscar Taht har skrivit sina första studentprov i vår, samtidigt som de haft distansundervisning sedan före julen. Och det är stor skillnad på att sitta i ett klassrum eller framför datorn.

– Jag kan tänka att om jag nu skulle ha närundervisning skulle jag inte varit lika stressad.

Han tycker ändå att distansundervisningen funkar ganska bra.

– I några ämnen får vi göra mera. I skolan kan det ibland bli att vi bara sitter och lyssnar, men nu används uppgifterna som en närvarokoll.

Det svåra med att sitta hemma är att undvika distraktioner.

– Det är ingen som egentligen kollar vad du gör på datorn. Om du tar upp Netflix och tittar på en film, inte vet läraren om det.

Han har noterat att psykiskt mående har blivit något det talas mera om: lärarna har kunnat fråga hur de mår.

– Min grupphandledare brukar påminna oss om att tala med människor, gå ut lite.

I ungdomsfullmäktige är Oscar Taht med och funderar på det som är aktuellt för ungdomar i Vanda. Han sitter också i undervisningsnämndens svenskspråkiga sektion, där coronasituationen är ständigt aktuell. Ur hans synvinkel kunde det ha gjorts mera för att beakta ungdomarna.

– Det känns som att vi unga har lämnats mer som en sidotanke. När det talas om ifall vi ska tillbaka till närundervisning, inte vet jag om det diskuteras så mycket hur vi tycker.

Han berättar att en del klasskompisar nästan varit rädda för att komma tillbaka till skolan.

Hoppas på läger

Oscar Taht har varit med i församlingens verksamhet sen han gick hjälpledarutbildningen.

Vad gjorde att du ville bli hjälpledare?

– Egentligen hur roligt det var på skriban. Jag ville att det inte skulle bli bara en gång.

Upplevelsen som ledare är inte densamma, men det är ändå givande och roligt: att få umgås med andra hjälpledare, med konfirmanderna, lära känna nya människor.

– Det är roligt att höra hur det går där på högstadiet när det var en stund sen man själv var där.

De som är konfirmander nu tror han får en annorlunda upplevelse än han själv fick.

– Inte kan man så här via en skärm säga ”nu ska vi gå och leka en lek”.

Skriftskolan är något man gör tillsammans, konstaterar han.

– Jag har en känsla av att det också kommer påverka hur många som vill bli hjälpledare.

Om han kommer få möjlighet att vara ledare på läger i sommar vet han inte ännu, men församlingarna har förstås förhoppningen att det ska gå att ordna skribaläger så normalt som möjligt.

Emelie Wikblad


SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

pris. Gustav Björkstrand har skrivit tolv böcker "efter sin senaste pensionering". Han fick Tollanderska priset för sin nya bok om psalmförfattare, men också för hela sitt livsverk. 15.2.2023 kl. 10:02

julkalender. En del har på sociala medier uttryckt bestörtning över texterna bakom luckorna i årets julkalender, som sänds till församlingsmedlemmar i bland annat Helsingfors, Vanda, Esbo och Grankulla. 3.12.2024 kl. 13:15

adventskalender. I den här veckans Kyrkpressen får du en adventskalender: varsågod! Texterna bakom årets luckor är skrivna av essäisten, författaren Antti Nylén. – Jag tar mina läsare på allvar och kräver mycket av dem, säger han. 26.11.2024 kl. 12:47

Kultur. 26-åriga Kristian Vuoristo komponerade ett körverk till en gammal psaltarpsalm – med klassiska teman som känslan av att vara omringad och pressad. – När allt blir för överväldigande, då rinner man bort. Man ger vika eller ger upp – och accepterar, säger han. 29.11.2024 kl. 13:08

ortodoxa kyrkan. Ortodoxa kyrkomötet samlat på Valamo kloster har valt Uleåborgsmetropoliten Elia till ny ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland 27.11.2024 kl. 13:26

Personligt. Då Stefan Löv var 28 år blev han pastor i en församling som var nedläggningshotad. Drygt 25 år senare blomstrar församlingen, men själv har han mött sjukdom, sorg, sitt eget bekräftelsebehov och utmattning. – Det som lär en absolut mest om tro är lidande, säger han. 27.11.2024 kl. 15:19