Thomas Lundin längtar efter fester – med dans och mat och dryck och kramar.

Thomas Lundin lika glad varje gång han möter en snäll människa: "Det finns tyvärr människor som har tillåtit sig själva att bli elaka"

profilen.

Thomas Lundin är aktuell med en ny talkshow där alla gäster är en överraskning för honom.

17.3.2021 kl. 10:32

Thomas Lundin är en musiker och artist som många känner igen som bland annat programledare på tv.

– Jag sjunger och pratar, för och med människor. Komponerar och skriver sångtexter och bokrecensioner. Just nu lägger jag sista handen vid ett album med mina tonsättningar av Viola Renvalls dikter.

Att han också skrivit en psalm är det kanske inte alla som känner till.

– Min Höstpsalm sjungs en del på gudstjänster och jordfästningar.

För tillfället är han aktuell med den improviserade talkshowen ”Nämen hej! Är det du?” som sänds på de finlandssvenska dagstidningarnas hemsidor, fyra söndagar i mars.

Du vet inte på förhand vilka gäster som ska dyka upp. Är det inte nervöst och genant om du inte känner igen dem? Hur tacklar du det?

– Genom att koncentrera mig till hundra procent på mina gäster, släppa självcentreringen och tankar om vad andra ska tycka om mig. Det är inte det det handlar om, utan att möta andra människor. Om man inte känner dem, eller ens känner igen dem, är det ju bara roligt. Då finns det en ännu större orsak att börja diskutera och bli bekanta.

Foto: ERIKA LINDSTRÖM


Hur hanterar du den mänskliga rädslan för att göra bort sig?

– Det är förstås lättare sagt än gjort – men jag försöker se alla misstag som gåvor. Lägger inte energi på att försöka dölja saker som blir ”fel”, utan erkänner det och går vidare. Och så tränar jag min självkänsla för att komma ihåg att skilja åt det ”jag är” och det ”jag gör”. Bara för att man gör något som kanske någon tycker att är pinsamt, betyder du ju inte automatiskt att man är pinsam.

Kan du beskriva ett människomöte som betytt extra mycket för dig?

Det är nog min kära hustru Sonja som jag träffade när jag var 21. Hon var 13 år äldre, alltså 34, och jag friade redan första kvällen! Det var en stark passion som övergick i djup vänskap och kärlek. Vi har varit ett par i 26 år – alltså mer än halva mitt liv. Hon är mitt stora stöd och en av arkitekterna i mitt liv.

I vilka slags situationer känner du dig som allra mest hemma?

– På scenen. Där har jag alltid koll. Är det teater vet jag exakt vad jag ska göra – man har ju övat i månader och gör sedan samma sak, kväll efter kväll. Är jag artist eller programledare är det jag som styr och bestämmer. I mötet med en publik känner jag mig alltid levande och glömmer sådant som tynger i livet.

Vilka egenskaper uppskattar du allra mest i en annan människa?

– Nyfikenhet och öppenhet. Snällhet och lojalitet. Det finns tyvärr en hel del människor som har tillåtit sig själva att bli elaka och falska. Ingen föds ju så. Därför blir jag lika glad varje gång jag möter en snäll människa. Och så trivs jag med människor som inte är så tvärsäkra på allt. Som är villiga att tänka på livet ur olika synvinklar.

Text: Ulrika Hansson


Kyrka. Kyrkostyrelsens planer på att rösträttsåldern i församlingsval sänks till sexton år från nuvarande aderton år applåderas av professor Göran Djupsund. Även om han sätter frågetecken i marginalen. 26.9.2007 kl. 00:00

Världen. Översvämningar har i höst drabbat sjutton afrikanska länder. – Nog har vi också i Mali haft översvämningar, men inte lika farligt som på andra håll, säger Arla Ljungqvist, missionär för Finska Missionssällskapet i Mali. 26.9.2007 kl. 00:00

Kultur. Svenskfinland är tragiskt efter utvecklingen vad gäller synen på bloggen som medborgarjournalistik, säger Mathias Rosenlund, mannen bakom Konsonantmylla.com. 25.9.2007 kl. 00:00

Kyrka. Olga Schevchuk koordinerar till vardags ryska ortodoxa kyrkans diakoniprojekt i den Karelska republiken. Verksamheten initierades på 90-talet av Kyrkans utlandshjälp som firade sina 60 år i söndags. 25.9.2007 kl. 00:00

Kyrka. Moskvas och hela Rysslands patriark Alexej II har beviljat ärkebiskop Jukka Paarma den ett förtjänsttecken av den apostoliske storfursten Vladimirs riddarorden för hans insats i att bygga gemenskap mellan kyrkorna. 25.9.2007 kl. 00:00

Insändare. Chefredaktör Stig Kankkonen gav sig i kast med en svår teologisk fråga i senaste nummer av KP. Man kan se olika på frågan om vad som är prästernas skyldigheter å ena sidan och rättigheter å andra sidan. Jag skulle ha ändrat på orden i huvudfrågan och istället frågat: Har prästen rätt att ge den åt alla, eller är han skyldig att med hänvisning till personens liv och leverne och det som det säger om den personens religiösa övertygelse vägra att göra det? För det är nog säkert en glädje att som tjänare få räcka sakramenten. Däremot kan jag tänka mig att det är med en tyngd på skuldrorna som man tvingas behöva säga nej. Som Ordets tjänare har man fått i uppdrag av att förmedla det Ord människorna behöver höra enligt Gud, dvs både lag och evangelium. När det gäller sakramentsförvaltningen så skall det skötas enligt Bibelns föreskrifter. SK skrev: "Prästens roll är att kalla alla till nattvardsbordet..." En sådan tankegång leder lätt till att nattvardsfirandet får en ny karaktär. Jag har förstått att nattvarden är de troendes måltid. Detta kan illustreras med två exempel: En ytterlighet är en ”modern” gatumission där alla som går förbi inbjuds till nattvard. Den andra ”ytterligheten” är biblisk praxis som utövades i urkyrkan där alla odöpta, katekumener och personer som var underlagt kyrkotukt sändes ut innan nattvard firades. Vidare skrev SK: "Det är den enskilda nattvardsgästen själv som avgör om nattvarden blir till välsignelse eller om den blir en dom." Månne inte ett sådant synsätt leder till onödiga samvetskval för den kämpande kristne medan den självsäkre världsmedborgaren går frimodigt fram. Det är prästens skyldighet att predika synd för synd. Och även binda obotfärdiga i sin synd. Däremot är det hans rättighet (också en skyldighet) att för alla ångerfulla syndare predika nåd och förlåtelse och inbjuda dem till förlåtelsens måltid. De två sista styckena i artikeln är ganska långsökta slutsatser till de texter som SK hänvisar till. Att jämföra förhöret i gammal kyrklig anda med den allmänna syndabekännelse och avlösning är att ta ansvaret av nycklaämbetets bärare. Visst har nycklamakten missbrukats och förhören blivit till maktmedel men ändå säger apologin (art XI) bl.a.: "Uteslutning från sakramentsgemenskapen proklameras hos oss för de uppenbart lastbara och för dem som förakta sakramenten. Detta göra vi i enlighet med både evangelium och gamla kyrkliga stadganden." "Goda församlingsherdar veta väl, huru viktigt det är att förhöra de oerfarna, men fördenskull vilja vi icke uppmuntra den tortyr, som bikthandböckernas författare tillreda..." Förhöret hör till god kyrklig tradition eftersom det allvarliga bibelordet kvarstår: "Ty den som äter och dricker utan att urskilja Herrens kropp, han äter och dricker en dom över sig." (1 Kor 11:29) Roger Pettersson 24.9.2007 kl. 23:49

Sofia Torvalds. Avund, ack du mörkgröna monster! Jag var så nöjd med mitt. Jag satt och surfade på datorn, förstrött letande efter uppgifter om en viss stiftelse som jag fått ett tips om. 24.9.2007 kl. 00:00

Ledare. Ledare 29/2007 Rubriken syftar på den situation många av våra finländska åldringar lever i. 24.9.2007 kl. 00:00

Samhälle. 30 000 barn drabbas årligen av spruckna förhållanden. 24.9.2007 kl. 00:00

Världen. – Vi håller fast vid att äktenskapsbegreppet fortsättningsvis skall förbehållas det officiellt ingångna förpliktande samlivet mellan man och kvinna, står det i norska kyrkorådets uttalande som svar på regeringens förslag om ett liknande äktenskapsbegrepp för samkönade par. 24.9.2007 kl. 00:00

Kyrka. Över en miljon barn och vuxna deltog i församlingarnas familjearbete i fjol. 24.9.2007 kl. 00:00

Världen. Förra veckan öppnades svenska riksdagen. I gudstjänsten i Storkyrkan fick deltagarna för första gången höra stycken ur både Bibeln och Koranen. 24.9.2007 kl. 00:00

Samhälle. President Martti Ahtisaari talade på Kyrkans Utlandshjälps 60-årsjubileum i dag, söndag. 23.9.2007 kl. 00:00

Kyrka. Portarna i muren kring Borgå domkyrka byggs om. 23.9.2007 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkostyrelsen har tillsatt en arbetsgrupp som skall utreda den svenska utbildningen som ger kompetens för kyrkliga tjänster. 22.9.2007 kl. 00:00

notis. Kyrkan i Ylivieska ska byggas upp på nytt, har fullmäktige i Ylivieska församling enhälligt beslutat. 1.4.2016 kl. 15:26

Test. Församlingarna i Borgå donerar 10 000 euro till återuppbyggnaden av kyrkan i Ylivieska. 1.4.2016 kl. 15:22

En februarinatt år 1979 förlorade Bromarvborna sin kyrka. I dag har de vant sig vid den nya. Det här är en hälsning till Ylivieskaborna, som förlorade sin kyrka i påsk. 1.4.2016 kl. 09:46

Ylivieskaborna miste sin kyrka i häftig brand på lördag kväll. Allt tyder på att branden var anlagd. 26.3.2016 kl. 23:22

biskopens påskhälsning. Påsken vägrar att inordna sig i enkelt förutsägbara upprepningar, skriver biskop Björn Vikström i sin påskhälsning. 22.3.2016 kl. 00:00