Torsten och Tua Sandell använder sig av Al Massirakurser på Elriminstitutet i Istanbul. Bilden är från 2016.

Al Massira talar till den arabiska kulturen

arabvärlden.

Till Al Massira får man bjuda in sina vänner på en vandring under vilken man lär känna varandra och möter olika saker. Programmet kan jämföras med en Alphakurs, men i första hand för den arabiska kulturen.

4.3.2021 kl. 11:14

– Den stora skillnaden jämfört med Alpha är att frågeställningarna stiger fram ur skam- och hederskulturen dit hela Mellanöstern hör. Det slår an på strängar som människorna i den här kulturen processar, säger Torsten Sandell.

Han är forskare och lärare på Elriminstitutet i Istanbul och har lett Al Massira kurser på institutet innan coronan slog till. Han ska vara en av föreläsarna för den första svenska kursen i Finland för gruppledare som hålls virtuellt från Vasa den 25-27 mars.

– För muslimer är det fascinerande att få ställa frågor, tvivla på saker och ting och säga vad de tycker. När man lär sig islam ifrågasätter man inget och helst ska man inte fråga något. Islamsk tradition säger också att man hamnar i helvetet om man ställer för många frågor. Man får inte undergräva lärarens auktoritet, säger Sandell.

Många kursdeltagare har upptäckt ett sammanhang de aldrig sett förut då Koranen inte förklarar bakgrunden.

– Det talas till exempel om att man ska offra i Koranen, men det förklaras inte varifrån påbudet kommer och vad poängen med det är.

Avsikten med Al Massira är varken att kritisera eller försöka förändra islam eller någon annan religion.

– En av principerna med programmet är att varken försöka förstöra islams hus eller renovera det. Man bygger ett helt nytt hus från grunden inför deltagarnas ögon. När huset är färdigbyggt frågar man om de vill flytta in i det.

Och det har de också gjort. Inom en presbyteriansk församling i Istanbul blev Al Massira en del av dopundervisningen senaste höst.

– Det är suveränt för nykristna. Alla vi känner som funderar på att lämna islam har brottats med frågor som programmet tar upp.

Vinundret handlar om skam och heder

Al Massira behandlar också frågor som vi i västerlandet kanske ser som självklara. Som exempel nämner Sandell Jesus första under när han förvandlade vatten till vin vid bröllopet i Kana.

– Vi förstår kanske inte hur stort det undret egentligen var. Men i Mellanösterns heder- och skamkultur förstår man det mycket väl. Undret är att Jesus räddade brudgummen och värdarna från en enorm skam. Hade vinet tagit slut hade man i åratal, kanske i årtionden talat om bröllopet där vinet tog slut. Familjen och hela släkten kunde ha blivit stämplade till och med generationer framöver.

– Det här är en fråga som öppnar för att diskutera skam och heder och hur Jesus kunde upprätta de här människornas heder.

Sandell beskriver Al Massira som väldigt bibliskt orienterad och Kristuscentrerad. Man läser ur Gamla testamentets skrifter för att där se var man hittar Kristus.

– Om man tänker att GT och NT är en bok så måste det i GT finnas tecken, profetior och sådan som pekar på Kristus för han är ju kärnan och stjärnan. Det passar också bra i kontexten där människor har respekt för skrifter och profetior. Här ser man också en skillnad till västerlandet där man inte har samma respekt.

Internationell organisation

En Al Massira-samling bygger på att man äter eller dricker kaffe tillsammans, blir bekanta och skapar relationer. Sedan följer en introduktion där man berättar om dagens avsnitt, ett film som tar cirka 45 minuter. Efter filmen diskuterar man färdiga frågor tillsammans.

Sedan Al Massira utvecklades av koptiska kristna med hjälp av engelsmän i Kairo 2011 har det utvecklats till en internationell organisation som växer hela tiden. Som bäst finns ljudfiler till filmerna på fjorton språk och undertexter till 28. Ljudfilerna finns på fyra västerländska språk. Undertexter finns på svenska och finska.

– Även om materialet kan användas av studiegrupper som består av finländare inser man var tyngdpunkten finns. Om man använder det i en bibelstudiegrupp i svenskfinland är det kanske enklast att välja den engelska ljudfilen och ha svensk undertext.

Kan också användas av andra

Torsten och Tua Sandell kom i kontakt med Al Massira första gången hemma i Finland.

– Vi gick en kurs för gruppledare på finska och fick tillgång till filmerna och böckerna. Vi tyckte materialet var fantastiskt och tände på det. I Istanbul provade vi på hur det skulle funka i turkisk kontext.

Filmerna har ljudfiler på turkiska, men än så länge finns inte manualer på det språket. De översätter själva det som behövs.

– Vi blev kontaktade av Al Massiras internationella organisation med frågan om vi kunde gå en ledarträningskurs för att utbilda gruppledare. Det gjorde vi.

Kursen som nu ordnas i Vasa riktar sig till människor som vill jobba med det här materialet i sina församlingar eller i sina kretsar. I första hand människor som jobbar med invandrare och utlänningar, men materialet passar också bra för finlandssvenska grupper.

– Det fördjupar förståelsen av Bibeln på ett nytt sätt. Man kan börja med sina vänner.

Al Massira

Al Massira betyder vandring.

En typ av Alphakurs utvecklad för människor från islamska länder. Kan också användas som studiematerial för västerlänningar.

Utvecklades 2011 i Egypten av koptiska kristna och har utvecklats till en internationell organisation ledd från England.

Består av tolv avsnitt plus ett introduktionsavsnitt. De fem första avsnitten bygger på Gamla testamentet, det sjätte är en brytningspunkt och de sex sista bygger på Nya testamentet.

För varje avsnitt finns en film med ljudfil på 14 olika språk och undertexter till 28 språk samt skriftligt material. Filmerna är gjorda i olika länder i mellanöstern.

Den första svenska kursen för gruppledare i Finland ordnas virtuellt den 25-27 mars av Evangeliska Folkhögskolan i Vasa.

Johan Sandberg


församlingsfusioner. Kyrkostyrelsen har gett grönt ljus för församlingsfusionerna i Kronoby och Pedersöre. 21.8.2019 kl. 12:27

förlåtelse. Vår digitala kommunikation kryddas med bilder och symboler som förmedlar känslor och kompletterar de skrivna orden. Det finns idag över 3 000 sådana emojier. Ändå finns det i utbudet av symboler ingen som betyder ”Jag förlåter dig”. Det vill kyrkan råda bot på. 19.8.2019 kl. 11:18

Flytt. Kirkkopalvelut sålde huset – det innebär flytt för Kyrkpressen och Fontana Media senast i januari 2020. 13.8.2019 kl. 11:57

Utmärkelse. Karolin Wargh, kantor i Solfs församling, är årets kantor. – Det känns helt otroligt och väldigt roligt. Jag hoppas att jag genom den här utmärkelsen kan föra fram hur viktigt det är med orgelpedagogik, säger hon. 8.8.2019 kl. 16:23

på djupet. Var tredje vecka träffas en diskussionsgrupp som behandlar teologi, filosofi och psykolog i Malax. Gruppen kallar sig Amici in spiritu och fungerar som en motkraft till samtidens ofta ytliga och aggressiva diskussionsklimat. 29.7.2019 kl. 10:00

gemenskap. Hanna Mithiku vill att kyrkan ska leva som den lär och att förkunnelsen om alla människors lika värde ska synas i församlingsarbetet. Det har fått henne att ställa upp som förtroendevald, och i dag är hon ordförande för gemensamma kyrkofullmäktige i Helsingfors. 25.7.2019 kl. 08:30

sjukhuspräst. I det kyliga, kliniska kaos som sjukhus och sjukdom kan innebära finns det personer som bygger altaren och andas empati. 25.7.2019 kl. 08:30

förrättningssamtal. ”Nästan terapeutiskt” och ”rutinmässigt” är ord människor använder för att beskriva samtalet med prästen inför sin bröllopsdag, sitt barns dop eller en anhörigs jordfästning. De flesta har positiva erfarenheter, men hos några har mötet lämnat en besk eftersmak. 24.7.2019 kl. 10:57

teater. På Kyroboas möter vi en predikant som är osympatisk redan från början. Under liten himmel är en obehaglig berättelse om maktmissbruk och svårigheten att säga ifrån. 11.7.2019 kl. 14:55

ledarskap. Teemu Laajasalo leder ett brokigt stift där församlingarna trots sina skillnader ställer samma fråga: Hur kan vi tala om evangeliet så att det blir relevant för människor i dag? 11.7.2019 kl. 00:01

sorg. Jan-Erik Nyman hade varit präst i ett år när han förrättade sin första jordfästning. Det svåraste som präst har varit att möta den sorg som kommer oväntat – och att inte gömma sig bakom yrkesrollen när sorgen kommer nära. 27.6.2019 kl. 10:20

sorg. Sorgen är inget att skämmas över – eller att vara stolt över, säger Fritjof Sahlström. Den är en del av livet. Men han tror vi behöver våga dela berättelser och ge rum för sorgen i vardagen. 27.6.2019 kl. 10:00

sorg. Pamela Granskog skriver om sorgen i att mista en förälder och om hur man talar om för sina barn att deras mormor inte kommer finnas hos dem. Hon tror det är nödvändigt att tala med barn om döden – för henne var det en viktig bit i den egna sorgeprocessen. Samtidigt måste vi ge dem hopp. 27.6.2019 kl. 10:00

livsberättelse. En natt under Bosnienkriget drevs Emina Arnautovic genom en svår frontlinje. Granaterna regnade ner runt henne och dottern hon bar i sin famn. – Då tänkte jag att om jag överlever måste jag göra något av mitt liv. 11.7.2019 kl. 12:00

musik. ”Jag är ju bara från Kokkola”, kan Nina Åström tänka när hon rör sig bland musikvärldens stora eller spelar i ett fängelse. Efter trettio år i branschen och ett femtontal skivor ger hon ut sitt första album på svenska. 28.6.2019 kl. 15:34

TILLGÄNGLIGHET. Då Claus Terlinden säger ”min församling” syftar han på alla människor med intellektuell funktionsnedsättning inom Borgå stift. I den församlingen är tomt prat överflödigt och vänskap avgörande. 29.9.2023 kl. 13:18

FLYGPLATSPRÄST. Flygplatsprästen Hanna Similä arbetar där många människor går genom gaten och porten till någonting nytt. Eller kommer hem igen. 26.10.2023 kl. 19:00

KVINNA OCH PRÄST. Domkapitlet i Borgå väntade inte på ett utlåtande från församlingen, efter att församlingsrådet bromsade pappret. Rådsmedlemmar i Karleby upplever sig "överkörda" efter domkapitlets resoluta beslut att förordna Annica Smeds. 28.9.2023 kl. 15:05

teater. Samtalet med David Sandqvist, som har regisserat Ronja Rövardotter på Svenska Teatern, glider in på döden gång på gång. – Jag har alltid varit rädd för döden. 28.9.2023 kl. 14:00

OFRIVILLIG BARNLÖSHET. Norska Cecilie Hoxmark vill bryta tystnaden och tabut kring ofrivillig barnlöshet. Därför grundade hon Prosjekt Åpenhet. – Jag kände sådan skam, som om jag var en felaktig vara, som om min man gjorde fel när han valde mig. Idag är hon femtio. Hon har skapat sig ett liv som inte kretsar kring en kärnfamilj utan är hennes eget bygge. 27.9.2023 kl. 19:56