Under coronatiden har Lars-Runar Knuts hållit till på stugan i Dragsfjärd. – Vi följer med gudstjänsten på nätet!

Lars-Runar Knuts har suttit i församlingsrådet i 46 år: "Jag har aldrig känt mig som en gummistämpel"

Åbo.

Lars-Runar Knuts har varit medlem i församlingsrådet i 46 år. – Och aldrig har jag känt mig som en gummistämpel. Jag har faktiskt kunnat påverka.

22.2.2021 kl. 15:50

Under sina 46 år i församlingsrådet har Lars-Runar Knuts samarbetat med fem kyrkoherdar. I tio år satt han dessutom i kyrkomötet som lekmannaombud.

– Men det blev för tungt. Jag bor ju i Åbo och kyrkomötet hålls där, så jag gick till jobbet tidigt på morgonen, sedan till kyrkomötet, och ibland åkte jag dessutom till jobbet på kvällen, trots att jag var tjänstledig utan lön från jobbet.

Före sin pensionering jobbade han i 38 år som statistiker vid Folkpensionsanstaltens forskningsavdelning.

– Jag är sådan att när jag en gång börjar någonstans så kan jag inte sluta! skrattar han.

Fick elva röster i första valet

Sitt första förtroendeuppdrag tackade han ja till strax efter studietiden, då han studerade matematik och statistik vid Åbo Akademi.

– Jag blev andra sekreterare vid Kristliga studentföreningen vid Åbo Akademi. I det uppdraget lärde jag mig att använda telefon, och det har jag varit evigt tacksam för! Tidigare var jag rädd för att ringa upp folk.

På den tiden hörde det till att gå i högmässan i domkyrkan. Han minns inte längre precis hur det gick till när han ställde upp i församlingsrådsvalet för första gången, men säkert var det någon som bad honom.

– Jag fick elva röster och blev invald. Det var inte så hög röstningsprocent i församlingsvalet på den tiden, och vi kämpar fortfarande med samma problem.

Ibland hör man förtroendevalda klaga över att de ”bara är en gummistämpel”. Har du upplevt arbetet i församlingsrådet som meningsfullt?

– Jag håller inte alls med om att man skulle vara en gummistämpel! Allt beror på hur aktiv och engagerad man är, säger Lars-Runar Knuts.

Han har suttit med i rådet under fem kyrkoherdar. Den första var Alvar Kurtén.

– Han var lite disträ ibland, men då kallades han genast till ordning av viceordförande Hillevi Taxell. Hon var hovrättsråd och en bestämd dam. Men trots att jag var ung välkomnade de mig mycket vänligt.

Under åren har han varit med om mycket – och verkligen känt att han fått vara med och dra upp riktlinjer för församlingens verksamhet.

– Jag har känt att jag fått påverka, och jag har goda erfarenheter av samarbete med kyrkoherdarna. Eftersom jag har matematiska kunskaper har kyrkoherden kunnat be om råd till exempel gällande budgeten.

”Jag älskar min församling”

Ett exempel på projekt han varit med om är församlingens utrymmen i Aurelia. För ungefär tjugo år sedan konstaterade samfälligheten att det gamla svenska församlingshemmet på Eriksgatan höll på att sjunka ner i marken. Så småningom fick källaren inte längre användas.

– Vi fick frågan om vi kunde tänka oss att avstå från församlingshemmet mot ett nytt hus i centrum. Det blev en fråga som satte känslorna i svall.

Även om frågan också splittrade rådet har han inte ångrat att han drev på det nya.

– Med facit på hand ser vi att vi fick väldigt fina och fungerande utrymmen. Det är en av höjdpunkterna under min karriär som förtroendevald, säger Lars-Runar Knuts.

– Jag älskar min kyrka och min församling. Jag vill vara med och bygga den tillsammans med andra.

Lars-Runar Knuts

Familj: Fru och två vuxna barn, fyra barnbarn.

Pensionerad statistiker. Sitter sin tolfte period i församlingsrådet i Åbo svenska församling. Har också suttit i kyrkomötet och stiftsfullmäktige.

Tycker om siffror för att: ”Siffrorna ger mig en bild av olika fenomen.”

Text: Sofia Torvalds


åland. Kyrkorådet i Finström-Geta säger ja till att de fyra församlingarna på norra Åland slås ihop till en. 5.10.2015 kl. 13:01

Astrid Seeberger skämdes över att vara tysk och blev svensk i stället. Men när hon började skriva sin mors historia insåg hon att man inte kan lämna det förflutna bakom sig, som man ömsar ormskinn. 5.10.2015 kl. 09:59

postkristet. Vad ska de som varken identifierar sig som ateister eller kristna kalla sig? Religionshistorikern David Thurfjell kallar dem postkristna. 1.10.2015 kl. 12:39

De första nätterna efter att flyktingslussen i Torneå öppnade fortsatte flyktingar att komma till Vasa. Församlingarna i staden är beredda att fortsätta dejourera på kvällarna så länge polisen och mottagningscentralen önskar det. 29.9.2015 kl. 07:33

film. Kyrkpressens recensent låter sig inte övertygas av uppföljaren till publiksuccén Så som i himmelen. 28.9.2015 kl. 16:38

Gewargis Sliwa vigdes i söndags till ny patriark i Österns assyriska kyrka. 28.9.2015 kl. 16:20

Svenska kyrkan. Mikael Mogren tackade, på ren finska, i sin predikan sverigefinländare för allt de har gjort för Västerås stift och att för de har kämpat med hjälp av Gud och finsk sisu. 28.9.2015 kl. 16:18

flyktingkrisen. – Kommer det fler flyktingfamiljer till Jomala står prästgården fortfarande till förfogande, säger kyrkoherde Kent Danielsson. 28.9.2015 kl. 16:13

thomas wallgren. Vad fanns före Big Bang? Den frågan väcker inte Thomas Wallgrens intresse. Vad hjälper det mig att tänka på den frågan? Allt som intresserar mig finns här, säger han. 24.9.2015 kl. 00:00

Den första svenska skriftskolan inom den laestadianska väckelsen kommer att starta i oktober. 22.9.2015 kl. 13:19

kyrkans chat. Kyrkans chattjour fördubblar sina öppettider. 21.9.2015 kl. 16:10

psalmbokstillägget. I november förväntas kyrkomötet godkänna de nya tilläggspsalmerna. Två av Ungdomens kyrkodagars psalmförslag ser ut att finnas med bland de slutgiltiga psalmförslagen också efter handboksutskottets och biskopsmötets senaste mangling. 18.9.2015 kl. 12:15

katja kettu. – Religion är sinnligt, primitivt, intuitivt. Jag hör inte till kyrkan men tror på nåd och helighet, säger Katja Kettu, som skrivit romanen bakom bioaktuella Barnmorskan. 17.9.2015 kl. 08:36

Patrik Hagman. I sin nya pod förenar teologerna Joel Halldorf och Patrik Hagman två saker de brinner för: det teologiska samtalet och att läsa böcker. 14.9.2015 kl. 12:44

marcus j borg. – Om jag ska vara drastisk är Marcus J Borgs böcker orsaken att jag förblivit en kristen människa, säger tidigare ärkebiskop KG Hammar, på besök i Helsingfors. Biskop Björn Vikström är inte lika övertygad. 11.9.2015 kl. 16:19

SEKUNDÄR TRAUMATISERING. Att känna empati är viktigt för dem som jobbar med att möta människor med trauma. Då de känner empatitrötthet eller har svårt att släppa tanken på klientens berättelse har dedrabbats av sekundär traumatisering. 24.7.2022 kl. 19:03

ANDETAG. Språket har en helt central betydelse i Mao Lindholms tillvaro. – Djupt allvar och smågalen humor tvinnar ihop sig till ord och meningar, ibland nästan obegripliga även för mig själv, säger Mao som bloggar på Kyrkpressens sajt. 24.7.2022 kl. 19:13

profilen. Det finns mycket att lära sig av ekumeniken. Men Sara Torvalds som är ordförande för Ekumeniska rådets finlandssvenska arbete gillar som katolik sin egen kyrkas kontinuitet och tradition. 22.7.2022 kl. 15:00

KYRKANS FÖRVALTNING. Stat och kommun har förenklat sin förvaltning. Men den utvecklingen har inte nått kyrkan. Den uppfattningen har Olav Jern i Vasa. 22.7.2022 kl. 08:00

KYRKANS FRAMTID. För ett år sedan blev Edgar Vickstöm präst efter en lång karriär bland annat som bankdirektör. Ett år senare är han förbryllad och lite bekymrad. En kyrka som handskas med personal, tid och pengar borde våga tänka på effektivitet. Men varför vet kyrkan inte ens om den har ett mål? 20.7.2022 kl. 19:12