Jul kan firas i alla väder.Kristian och Chamilla Sjöbacka firade sin jul i Kisumu.

Hellre Kisumu än överflöd hemma

Borgå.

I dagens värld vet inte missionären bäst, utan är en medarbetare bland andra. Kristian och Chamilla Sjöbacka jobbar i Kisumu i västra Kenya. Också där påverkar coronapandemin det dagliga livet.

5.2.2021 kl. 10:38

En ny dag har börjat i Kisumu när Kristian och Chamilla Sjöbacka bänkar sig för videointervjun. Det har regnat på natten och temperaturen är behagliga 24 grader. Det är en stad full av kontraster som nu är deras hem.

– På många sätt är det ungefär som om vi skulle bo i södra Spanien, säger Kristian.

Det finns fina kaféer och pooler, något paret Sjöbacka sällan har tid att njuta av, och i sitt jobb möter de varma och vänliga människor. Samtidigt är korruptionen och kriminaliteten hög. Och sjukvården är dyr, vilket gör att många är sjuka, och dör, inom hemmets väggar – också av corona.

– I städerna är man mer medveten om corona, men på landsbygden lever man normalt. Men i och med att mycket kan ordnas utomhus så fortsätter livet ungefär som förr, säger Kristian.

I städerna måste kyrkorna desinficeras, och ansiktsmasker, handtvätt och febermätning ingår också i gudstjänstritualerna.

– Det råder allmänt masktvång, men många går med en mask i fickan och halar fram den om kontrollanter närmar sig, säger Chamilla.

– Utbildningsmässigt har coronan varit en stor katastrof här. De kommunala skolorna var stängda från mars till januari, och någon distansskola fanns inte, berättar Kristian.

Mångsidig stadsmission

De jobbar båda inom stadsmissionen. Kristian undervisar blivande präster i musik, håller predikningar i lokala församlingar och handleder och stöder ungdomsarbetet.

– Jag ansvarar för redovisning för Svenska Lutherska Evangeliföreningen i Finland (SLEF RF) och har också varit med och färdigställt ett omfattande söndagsskolmaterial, säger Chamilla.

En av deras understödsförsamlingar är Borgå svenska domkyrkoförsamling.

Inom SLEF är man noga med att de som sänds ut ska lära sig de lokala språken.

– Vi jobbar på tre språk: swahili, luo och engelska, säger Kristian.

I och med att de båda var utsända redan på 1990-talet har de ett långt perspektiv.

– Missionären i dag vet inte allt. Numera är vi medarbetare eller handledare. Den lokala kyrkan vill och bör äga sin verksamhet. Identitet och ägande är viktigare nu, säger Kristian.

Det beror också på att de lokala kyrkorna har anställda med högre utbildning än de hade tidigare.

Paret Sjöbacka säger att missionärernas arbete ofta underskattas i medierna.

– Missionen utför ett viktigt arbete för jämlikhet och demokrati. Jämlikhet i den bemärkelsen att människor ska ha samma rättigheter oberoende av om de är fattiga eller rika, utbildade eller outbildade, säger Kristian.

Det finns många viktiga projekt som inte hade blivit av utan missionen och kyrkan.

– Till exempel många vattenprojekt där vatten kan ledas direkt till byarna, säger Chamilla.

– Och SLEF har drivit klinikverksamhet, yrkesskolor, stött grundskolar och arbetat bland kvinnor, barn och ungdomar, säger Kristian.

Paret Sjöbacka är glada över att de blivit kallade till missionärslivet.

– Vi har inte samma ekonomiska möjligheter här som när vi bor hemma, men i slutändan är det en så stor välsignelse att vara på missionsfältet att vi har det bättre här än om vi levt i överflöd hemma, säger Kristian.

Ulrika Hansson


KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsens tjänstemän fick rapp: Uppmanades snabba på omställningen för att banta ner gruppen av dyra centrala ämbetsverk inom kyrkan. Esbobiskopen Kaisamari Hintikka övervakar arbetet. 18.9.2024 kl. 16:20

mat. När Thomas Lundin är utmattad lagar han mat. – När jag är helt slut gör jag ett långkok på två timmar. Då kan jag inte störas med jobbsamtal. Jag är i stunden, jag lyssnar på musik. Jag hör ju hur provocerande det här låter! 18.9.2024 kl. 11:58

orgel. Elis Helenius tog sig an Ekenäs kyrkas orgel för ett och ett halvt år sedan. Trots sin unga ålder har han spelat i tolv olika kyrkor – och uppträtt på konsertsalorgeln i Musikhuset i Helsingfors. 17.9.2024 kl. 18:24

kyrkostyrelsen. Konsulten Eero Laesterä föreslår att Kyrkostyrelsen om fem år har ett enklare uppdrag. Upp till 40 jobb kan bli överflödiga. Borgå stift och kyrka på svenska är inte undantagna. 17.9.2024 kl. 13:39

LATINAMERIKA. I Sydamerika är de lutherska kyrkorna försvinnande små. Men de har sin plats i samhällen som genom årtiondena har förblivit turbulenta. Kyrkpressen talade med ”presidenterna” för kyrkorna i Venezuela och Bolivia. 17.9.2024 kl. 10:00