Idrotten spelar en stor roll i Johan Ekroths vardag. "Till 99,9 procent har fotbollen räddat mitt liv. Resten kommer uppifrån."

"Vad som räddat mig vet jag inte, det är något mycket större än jag förstår"

beroende.

Han drack tills hans kropp nästan gav upp. Vid nyåret tänkte Johan Ekroth tillbaka och insåg att han nu levt längre som nykter än han någonsin tidigare gjort i sitt liv.

29.1.2021 kl. 15:38

Det började med livlig liten pojke som upplevde sin första fylla en nyårsafton i östra Helsingfors.

– Det hände något i mig, jag började jaga efter den känslan jag fick då.

Johan Ekroth var sex år. Han växte upp med äldre kompisar och bröder, gjorde allt som de gjorde, kämpade för att vara en i gänget. Av dem var det lätt att få alkohol.

Han hade ett helt vanligt hem: mamma och pappa, mat på bordet, värme.

– Det syntes inte någon alkohol eller något missbruk där. Jag har alltid sagt att jag haft ett bra hem och att allt varit okej.

I efterhand, när han arbetat med sig själv, har han ändå funderat: Var det så? Han minns hur hans pappa brukade skjutsa honom på cykel till och från daghemmet, sommar som vinter, men han kommer inte ihåg att de skulle ha pratat om saker hemma. Nu är det ett och ett halvt år sedan hans pappa dog. De brukade träffas nu och då över en kaffe, men de pratade inte om det förflutna. Bara en gång frågade pappan: Borde jag ha pratat mera med dig när du var liten?

– Han såg hur en liten pojke hamnade i ett sådant liv där ingen borde hamna.

Den pojken var social och omtyckt bland kompisarna. Och så hade han fotbollen. Johan var två år när han första gången steg på planen tillsammans med sin äldre bror och snart ägnade han timmar varje dag åt att spela.

– Till 99,9 procent har fotbollen räddat mitt liv. Resten kommer uppifrån.

I 34 år missbrukade Johan Ekroth alkohol; de sista 20 åren gick det knappt fem dygn utan att han drack. Men till slut började hans kropp signalera att den höll på att ge upp.

Han räknar sitt nya liv från en intensivvårdsavdelning sommaren 2014.

Lite under fyra månader senare stod han på fotbollsplanen igen. Han bodde i ett halvvägshus. Han hade tak över huvudet och fick 150 euro i månaden. Det var inte mycket att börja bygga upp ett liv med.

– Jag hörde om en plats dit man kunde gå och söka hjälp.

Han gick till diakonimottagningen i Matteus församling för att fråga efter ekonomiskt stöd. Istället träffade han en människa som skulle komma att bli viktig: församlingens diakonissa Cecilia Forsén.

– Det var otroligt hur hon bemötte mig som en människa. Hon var den första som jag kunde öppna mig för.

Hon frågade om han ville komma med och göra frivilligarbete i församlingen.

– Då satte jag nog upp händerna och sa: ”Jag vet inte, jag är inte hemskt troende.”

Men han ville hjälpa andra; han kom ihåg hur det varit att se de gamla människor som låg på hans avdelningen på sjukhuset.

– Jag var väldigt besviken på mig själv när jag inte kunde hjälpa dem.

Cecilia Forsén föreslog också att han skulle gå en utbildning för erfarenhetsexperter. Sedan han gick utbildningen har han jobbat inom missbrukarvård, hållit lågtröskelmottagning och föreläst.


"Då satte jag nog upp händerna och sa: ”jag vet inte, jag är inte hemskt troende”."

Det har inte känts svårt att stå upp och berättat sin historia.

– På något sätt tänker jag inte ens på mig själv, utan på vad en människa kan få ut av det, säger han.

Johan Ekroth är tillbaka i hemtrakterna östra Helsingfors, han har ett eget hem i Nordsjö sedan år 2015. Han har också gått en idrottsledarutbildning, spelar fotboll i fem olika lag och tränar med unga och äldre.

Han är nykter alkoholist, men sjukdomen blir han aldrig av med. Skadorna på hans lever skulle vara permanenta.

– Fast jag fick meddelande att jag inte längre har levercirros, vilket är ett under.


Läs hela intervjun med Johan Ekroth i Kyrkpressen som utkommer 4 februari.

Johan Ekroth och Cecilia Forsén gästar Matteus församlings strömmade kvällsgudstjänst söndag 31.1.

Kom i kontakt med Johan via hans webbsida johanekroth.com.

Emelie Wikblad


jordanien. "Det känns fint och unikt att få assistera vid vigningen då kyrkorna i Mellanöstern får sin första präst som är kvinna." Det säger biskop Jari Jolkkonen. 18.1.2023 kl. 15:30

SPARMÅL. Johannes församling måste spara. Igår kväll hamnade de lokaler församlingen ska använda i framtiden på det nya församlingsrådets bord. – Nu är allt helt öppet, säger kyrkoherden. 17.1.2023 kl. 16:30

KARRIÄRBYTE. Han har jobbat i kyrkliga sammanhang i stort sett hela arbetslivet. Först som pastor och sedan som ekonom. Wolfgang Falk ser det som ett liv i kyrkans hägn, men i olika roller. 13.1.2023 kl. 09:33

Helsingfors. Hon vill att församlingen ska bli en öppen famn för nyfinländare. 25.1.2023 kl. 00:00

ANDETAG. Catherine Granlund är bloggen Andetags nya skribent på Kyrkpressens webbsida. – Jag kombinerar diakonijobb med skrivande och läsande, bloggandet är en andningskanal för mig. 11.1.2023 kl. 19:00

profilen. Markus Finnholm ser annorlunda på ett nytt år än han gjort tidigare i sitt liv. Efter en del motgångar har han fått sitt första riktiga jobb. 9.1.2023 kl. 08:29

KYRKRENOVERING. De fasta bänkarna i norra och västra korsarmarna åker ut, ett litet kök byggs längst bak, en trappa till läktaren tas bort och enplansgolv läggs i hela kyrkan. Det är några synliga förändringar då Sankta Birgitta kyrka i Nykarleby renoveras. 9.1.2023 kl. 12:11

OVAN I KYRKAN. Du ska på konfirmation. Det blir dags för nattvard. Du har inte tagit emot nattvard sedan du själv blev konfirmerad och vet inte hur man gör. Här följer en praktisk nattvards-ABC. 11.1.2023 kl. 00:00

PSYKISK OHÄLSA. Vad gör man när det värsta händer? Jennie Jakobsson förlorde sin elvaåriga dotter i självmord. Hon och hennes bror Daniel Jakobsson berättar om att bygga ett liv där man försöker göra något gott av det som bara är sorg och maktlöshet. 10.1.2023 kl. 08:00

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Biskop emeritus Gustav Björkstrand skriver om hur det gick till när de finlandssvenska lutheranerna för hundra år sedan fick ett eget biskopssäte och en egen domkyrka i Borgå. 9.1.2023 kl. 16:44

KYRKRENOVERING. De senaste åren har det skett en generationsväxling på museiverket som innebär att inställningen till vad som kan tillåtas då kyrkorna renoveras har förändrats. När Lundo medeltidakyrka renoverades i höst ersattes kyrkbänkarna av moderna lösa stolar. 9.1.2023 kl. 12:02

KRIGET I UKRAINA. Ryssland hoppades på att skapa ett religiöst inbördeskrig mellan ortodoxa i Ukraina – men misslyckades, säger religionsvetaren Tornike Metreveli i Lund. 5.1.2023 kl. 18:00

KYRKANS UTLANDSHJÄLP. Med 10 miljoner euro insamlat för Ukraina har Kyrkans Utlandshjälp slagit alla tidigare insamlings­rekord. Vid årsskiftet blir Afrikaerfarna Tomi Järvinen chef för hjälporganisationen. 5.1.2023 kl. 14:31

MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16

psalmer. Svenska kyrkan fick över 9 000 förslag på nya psalmer när den rikssvenska psalmboken ska förnyas och revideras. 4.1.2023 kl. 11:11

orgel. Elis Helenius tog sig an Ekenäs kyrkas orgel för ett och ett halvt år sedan. Trots sin unga ålder har han spelat i tolv olika kyrkor – och uppträtt på konsertsalorgeln i Musikhuset i Helsingfors. 17.9.2024 kl. 18:24

kyrkostyrelsen. Konsulten Eero Laesterä föreslår att Kyrkostyrelsen om fem år har ett enklare uppdrag. Upp till 40 jobb kan bli överflödiga. Borgå stift och kyrka på svenska är inte undantagna. 17.9.2024 kl. 13:39

LATINAMERIKA. I Sydamerika är de lutherska kyrkorna försvinnande små. Men de har sin plats i samhällen som genom årtiondena har förblivit turbulenta. Kyrkpressen talade med ”presidenterna” för kyrkorna i Venezuela och Bolivia. 17.9.2024 kl. 10:00

gospel. Vem är du? Jepa Lambert är ett av de stora namnen i finländsk popmusik, fast på scenen mest som backvocal i bakgrunden. Nu leder hon också en gospelkör. 16.9.2024 kl. 13:00

pilgrimsvandring. St Olav Ostrobothnia certifierades i maj både som en del av St Olavsleden och som europeisk kulturrutt. Vid alla officiella pilgrimsleder ska det finnas minst ett pilgrimscenter, och St Olav Ostrobothnias första center är i Trefaldighetskyrkan. 11.9.2024 kl. 15:19