Ditte Nordqvist har undervisat i religion sedan 1998.

Ämnet religion delar åsikterna

Väståboland.

Kunskapen i kristendom har förändrats. Religionslärare Ditte Nordqvist i Pargas hoppas att hennes elever får med sig en förståelse för mångfald.

21.1.2021 kl. 14:49

– Det har alltid funnits attityder gentemot ämnet religion, och alla har inte älskat det hela tiden, säger gymnasielärare Ditte Nordqvist med ett litet skratt.

En av de största förändringarna kom i början av 2000-talet när religionsundervisningen blev konfessionslös.

– Tidigare byggde undervisningen på en kristen lärogrund, nu ska man mer utgå från elevens egna tro och från en objektiv synvinkel, och så tycker jag det ska vara. Numera kan jag inte ta för givet att folk har kunskaper i kristendomen, en sådan kunskap som tidigare kanske kom hemifrån.

– Den kunskap som kommit hemifrån och tidigare varit mer emotionell är i dagens läge mer kognitiv och kan vara sådant man tidigare lärt sig i skolan.

De två obligatoriska kurserna i religion tar upp frågor om vad religion är, med betoning på de abrahamitiska religionerna kristendom, judendom och islam, samt kristendomens mångfald.

– Min förhoppning är att eleverna har någon form av grundkunskap när de möter judar, muslimer och kristna, att de vet att det finns mångfald och inte tänker: så där är en kristen eller muslim. En förståelse för omgivningen helt enkelt.

Ditte Nordqvist är uppvuxen i Åbo och har själv med sig tron sedan barnsben, inte minst via föräldrarna.

– Jag har gått söndagsskola och andra klubbar i församlingen. Det var en naturlig del av vardagen, och man ifrågasatte inte lika mycket då. Men det är inte något jag skulle välja bort.

Hur tackla fördomar?

Det finns en hel del fördomar gentemot religionsundervisningen, och kritiken bygger ofta på att många tror att undervisningen fortfarande är konfessionell.

– Ofta diskuterar man också att man inte borde skilja mellan religion och livsåskådning.

Vad brukar du säga i sådana diskussioner?

– Jag brukar inte säga så mycket, mer lyssna till hur andra ser på det.

Läroplansmässigt är livsåskådning och religion väldigt olika.

– Livsåskådningen betonar att man ska hitta sig själv och sin identitet, medan det inte alls betonas i de obligatoriska religionskurserna.

I samhället överlag är ifrågasättandet av religion ganska påtagligt, konstaterar hon.

– Och mycket av det bygger på att man kritiserar att kyrkan inte viger homosexuella. Allt det som uträttas inom diakonin till exempel försvinner i den här debatten.

Diakoni tas bland annat upp i en frivillig kurs i gymnasiet, men om intresset inte är tillräckligt stort hålls ingen kurs.

– Vissa ämnen ger också högre studiepoäng efter studentskrivningarna och i antagningar till nästa stadie, så där kan samhället styra vart elevernas intresse riktas.

Coronarestriktionerna har påverkat skolvardagen i snart ett år nu.

– Nu har vi en hybridmodell där abiturienterna är på plats i skolan, medan ettorna och tvåorna turas om att vara i skolan varannan vecka.

– Det var en verkligt tuff vår. Det kändes också som ett nederlag som lärare när man insåg att så här vill jag inte ha det, men ändå var tvungen att släppa kontrollen. Jag hoppas vi klarar det bättre nu och tar fasta på välmåendet.

Ulrika Hansson


MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00

PRÄSTASSESSOR. Monica Heikel-Nyberg har enligt det premiminära valresultatet valts till prästassesor för perioden 1.9.2023-31.8.2026. 24.5.2023 kl. 15:58

FINSTRÖM. Finströms kyrka är en av Finlands viktigaste kyrkor. Det säger konsthistoriker Åsa Ringbom som ägnat en stor del av sin karriär åt att forska i kyrkorna på Åland. Nu är hon aktuell med en bok om Finströms kyrka. 22.5.2023 kl. 18:33

ANDLIGT VÅLD. Samhället är allt ovanare att tala om tro. Så vården vet inte alltid hur den ska hantera den som mår dåligt av att ha hoppat av miljöer där religionen har blivit för trång. Det har Maria Björkmark forskat i. 19.5.2023 kl. 09:19

KYRKBÖCKER. ”100 procent viktiga” är kyrkböckerna för den som forskar i sin släkt, säger historikern Alexandra Ramsay. I de gamla skrifterna hittar hon både stränga ordvändningar men samtidigt också präster som brydde sig om de små i sin hjord. 17.5.2023 kl. 14:46

profilen. Sebastian Holmgård är aktuell med programmet ”Tänk, tänkare, tänkast”, där han och några barn synar en del sanningar i sömmen. Finns det exempelvis gånger då man får ljuga? 16.5.2023 kl. 13:58

BORGÅ STIFT. Stiftsdekan Mia Anderssén-Löf håller på och sniffar in sina nya arbetsuppgifter vid domkapitlet i Borgå. Dekanen kopplas ofta samman med teologisk utbildning och fortbildning. Men hon har också fått strategi och framtid på sitt bord. 16.5.2023 kl. 10:02

LAESTADIANERNAS FRIDSFÖRENINGARS FÖRBUND. En del av den finlandssvenska laestadianrörelsen håller på att separera från den evangelisk- lutherska kyrkan. Nu utreder rörelsen möjligheten att bilda en egen kyrka på föreningsgrund. Men något gemensamt exodus är inte att vänta. 15.5.2023 kl. 17:59

hopp. – Hopp är inget som kommer till oss som en skänk från ovan, säger Heidi Juslin-Sandin. Tvärtom menar hon. 24.3.2025 kl. 18:48

psykologi. När Trump skällde ut Zelenskyj i Vita huset betraktade den kristna terapeuten Markku Veilo scenen med intresse. – Det var ett klassiskt exempel på hur en människa reagerar utifrån sina känslolås och inte klarar av att bete sig vuxet, säger han. Men vi har alla en del i oss som exploderar eller imploderar oväntat – och den kan vi jobba med. 20.3.2025 kl. 10:01

Begravningsplatser. Runt om i Svenskfinland finns små begravningsplatser som drivs av föreningar eller sammanslutningar. Två begravningsplatser stöds av den lokala församlingen eller samfälligheten. 19.3.2025 kl. 10:00

KRISTEN YOGA. Stillhetens yoga utövas i dag i var femte församling i den evangelisk-lutherska kyrkan. Yogans ursprung utanför kristendomen och Europa väcker fortfarande frågor. Ny forskning ska titta på varför. 18.3.2025 kl. 10:00

film. Filmen om den tyska teologen och motståndsmannen Dietrich Bonhoeffer är bioaktuell i vår. Filmen är skrämmande relevant i en tid då auktoritära ledare på nytt utmanar vårt civilkurage. Ylva Eggehorn, svensk poet, författare och Bonhoeffer-översättare, tycker att filmen är angelägen just idag. 17.3.2025 kl. 18:39