Rune Lindblom är präst i Korsholms svenska församling.

Här blev Gud verklig

Kolumn.

Det verkliga Betlehem doftar kryddor och rökelse, inträngt med alla fyrtiotusen invånare på en enda liten bergsrygg bland kullar med olivträd. Hus på hus, som skokartonger travade mitt i ett landskap av kullar och dalar, där vägar och förtorkade ängar samsas om utrymmet.

17.12.2020 kl. 09:41

Min enda julafton i Betlehem är inte som på bilderna. Ingen stjärnklar, varm natt då herdarna kan gå barfota i tunna tunikor och änglarna sjunga i vita linneskjortor. I natt skulle till och med änglarna frusit nere i dalen vid herdarnas äng. Det är mörkt, bara några grader på plus och regnigt, precis som det finländska julvädret.

Vi går nerför
en smal och brant gränd, ner till det stora torget mitt i de äldsta delarna av staden. Går på gräddfärgade skrovliga stenar som blir hala i regnet. Gatan är så smal att bara om man klämde sig upp mot husväggen skulle en bil kunna passera. Julbelysningen förlorar i mångfald endast mot den ännu mer varierande skaran av människor. För trots vätan och kylan är gatorna fulla av människor, allt fler ju närmare torget man kommer. Arabiska kristna som bor i denna helt arabiska men bara till hälften kristna stad, tyska turister med lustig brytning och tunga skor, italienska pilgrimer med radband och egen svartklädd präst, och alla vi andra – religiösa turister och lyckosökare.

Varför kommer vi alla hit? Vad får alla dessa mänskor från världens alla hörn att samlas här i natt? Orsaken är en annan julnatt för länge sedan precis här. Säkert lika eländig och kall. Fullt med människor var det då också. Men här hände det som gjorde att Gud aldrig mera är en tankekonstruktion eller en okänd makt man ber till i nöd och i smyg.

Här blev Gud verklig. Det var här det hände, en julnatt som denna, att Gud fick ett ansikte vi kan se och en röst vi kan höra. Gud blev kropp, verklig och påtaglig. Ljus av ljus, sann Gud av sann Gud. Som för oss människor och vår frälsning steg ner från himlen, blev människa av kött och blod skriver kyrkofäderna.

Därför finns vi här i natt. För att fira och njuta och vara glada att Gud har kommit till vår värld. Genom kylan och julbelysningen kommer vi ut på det regnvåta torget fullt av glada människor. Här finns Födelsekyrkan, helgedomen som byggdes över platsen där det hände. Det var här Gud blev verklighet.

Vi vill alla ha en verklig Gud, den arabiska tonåringen, den tyska herremannen, den italienska tjejen och jag. Och när vi står där i regnet ber alla tyst om samma sak, att julnattens mirakel ska ske också i vårt inre denna jul.

Text: Rune Lindblom



medlemsantal. I slutet av 2019 hörde ca 3 792 000 personer till evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. 29.1.2020 kl. 16:56

ulf ekman. Ulf och Birgitta Ekman grundade Livets ord och såg rörelsen växa och knaka i fogarna. Efter trettio år lämnade de Livets ord för att bli medlemmar i den gamla kyrka som de tidigare tänkte var död. 29.1.2020 kl. 10:24

tvivel. – Tvivlar gör vi säkert alla någon gång, säger prästen Monica Heikel-Nyberg. Hon har med åren accepterat att det kommer dagar när hon har svårt att tro, men att hon då får lita på att Gud tror på henne. 29.1.2020 kl. 00:01

Keltiska böner. De keltiska bönerna har hittat hit via Iona i Skottland. En del har mött dem på retreater eller i Tomasmässan – eller i form av en psalmtext. 29.1.2020 kl. 00:01

Lärkkulla. – Lärkkulla behövs som en mötesplats för kyrkligt anställda och aktiva i vårt avlånga stift, säger Wallén. 28.1.2020 kl. 09:24

ungdomens kyrkodagar. Deltagare på Ungdomens kyrkodagar ger tummen upp för en kyrka som är aktiv i klimatdiskussionen. 27.1.2020 kl. 17:58

ungdomens kyrkodagar. "Säg åt oss att det är nya tider nu!" sa biskop Bo-Göran Åstrand till deltagarna på Ungdomens kyrkodagar. Han hade sällskap av ärkebiskop Tapio Luoma som besökte UK för första gången. 24.1.2020 kl. 18:36

barnböcker. Vad kan de bästa barnböckerna lära oss? Massor. Sofia Torvalds skriver om hur man klarar blod på födelsedagen, bitande rävar, lejon som vaktar bäckar och mjölk som blivit sur. 22.1.2020 kl. 14:15

besök. En delegation ledd av biskopen i Helsingfors Teemu Laajasalo mötte påven Franciskus vid en privat mottagning i Vatikanen. 17.1.2020 kl. 14:00

biståndsarbete. ”Mitt barn är värdefullt precis sådant som det är.” Skolan förändrar både föräldrarnas och samhällets inställning till personer med funktionsnedsättning. 16.1.2020 kl. 00:00

doktorsavhandling. Positionerna är låsta, vi måste börja tala om äktenskapet på ett nytt sätt, säger Emma Audas, som idag disputerar med en avhandling om kyrkans äktenskapssyn. 16.1.2020 kl. 10:51

gemenskap. Våra gemenskaper ser kanske inte längre ut som de gjorde förr, men fortfarande handlar de om att vi ser varandra och delar samma upplevelser. 16.1.2020 kl. 00:01

val. Kandidatgalleriet för kyrkomötes- och stiftsfullmäktigevalen har nu öppnat på nätet. 15.1.2020 kl. 08:33

Helsingfors. Utmaningarna för församlingarna i Helsingfors är större än på annat håll. Traditionen av kyrklighet är svagare – men de unga utforskar tron fördomslöst. 16.1.2020 kl. 00:01

forskning. Under årets första stiftsseminarium föreläser biskop Bo-Göran Åstrand, Sara Gehlin och Björn Vikström. 13.1.2020 kl. 15:36

mission. Missionsorganisationerna SLEY och Kansanlähetys på fallrepet för prästvigningar i Sankt Petersburg – där den lutherska kyrkan inte har kvinnor som präster. 25.10.2023 kl. 13:54

PERSONPORTRÄTT. Förluster och motgångar har präglat Chris Gullmans liv. – Jag blev adopterad från Hongkong när jag var fem år, och den förlusten bär jag alltid med mig. Men jag har kommit att älska mitt liv för alla dess bländande nyanser av ljus och mörker. 24.10.2023 kl. 15:38

BISKOPSBREV. Det andra biskopsbrevet sedan 2021 handlar om bön och längtan. Biskoparna berättar hur de själva ber. 24.10.2023 kl. 17:00

KYRKOMÖTET. I ett konservativt kyrkomöte fick Borgå stift en övervägande liberal grupp i valet för fyra år sedan. Nu slutar många ombud. Valet av nytt kyrkomöte i vinter förrättas från rätt så tomt bord. 24.10.2023 kl. 14:04

heliga platser. I en avförtrollad värld, en värld där människan är allestädes närvarande, spanar vi efter glimtar av helighet. Mikael Kurkiala vill klä glimtarna i ett språk där vi verkligen kan mötas. – Så fort vi har definierat något har vi låst in det. När vi gör det så dödar vi det. 23.10.2023 kl. 10:05