Mari Leppänen är glad, tacksam och förundrad över resultatet i biskopsvalet.

Nya biskopen Mari Leppänen: "Det finns ett mod som föds när man tror"

biskop.

Mari Leppänen är den tredje kvinnan som blir biskop i Finlands evangelisk-lutherska kyrka – och den första med rötter i den laestadianska väckelsen. – Det har lärt mig sådant om utanförskap som jag hoppas jag får nytta av.

15.12.2020 kl. 09:18

I februari blir Mari Leppänen den första kvinnliga biskopen i Åbo ärkestift, och den tredje kvinnan någonsin som vigs till biskopsämbetet i Finlands evangelisk-lutherska kyrka.

Hon är dessutom den första kvinnliga biskopen som har sina rötter i den gammal‑
laestadianska väckelsen.



Hur känns det nu?

Jag känner mig glad och tacksam och samtidigt lätt förundrad, säger hon.

Mari Leppänen jobbar för tillfället som stiftsdekan i Åbo ärkestift.

Hon var ursprungligen kulturforskare, specialiserad på biografier, men studerade också kommunikation. Genom sammanträffanden kom hon att söka ett jobb som informatör i en församling.

– Då kändes det jättefint att få jobba i kyrkan och få lön för det. Medan jag arbetade som informatör lärde jag känna många teologer i min ålder som praktiserade i församlingen. Då började jag fundera på mitt kall.

Hon studerade teologi vid sidan av sitt jobb. År 2012 blev hon prästvigd.

– Min väg var inte alldeles lätt eftersom jag vuxit upp i den gammallaestadianska väckelsen, som inte godkänner kvinnor som präster. Jag funderade länge.



Förstod du då du fattade beslutet att bli präst vilka följder det skulle få för din kontakt med din egen väckelserörelse?

Det var en lång process att känna igen mitt kall och medge det för mig själv, för jag hade ju inget exempel att falla tillbaka på. Ännu i slutet av mina teologistudier tänkte jag: Kanske någon gång, senare. Men när jag fattat beslutet så kände jag stor lättnad.

Hon visste att beslutet skulle leda till konflikter och svåra diskussioner, och försökte föra dem inom väckelserörelsen. Dialogen med rörelsens ledning slutade med att både hon och hennes man, som också är präst, fjärmades ur gemenskapen. Samtidigt fick de stöd av många vanliga laestadianer.

– Det var många saker som överraskade mig. Jag hade växt upp inom en stark gemenskap – och sedan stod jag utanför den. Det var någonting som fick mig att stanna upp, men jag lärde mig också mycket av det.



Vad lärde du dig av det – sådant som du kan ha nytta av i arbetet som biskop?

Jag hoppas att jag lärt mig att få syn på den andliga brottningskamp som många människor för, och att jag lärt mig få syn på vad det är som gör att folk kan bli uteslutna ur andliga gemenskaper. Jag vill uppmuntra människor med olika sorters bakgrund att bygga gemenskap i kyrkan.



Hur har din tro förändrats under din livsresa?

Mitt liv har lärt mig att det inte finns svar på alla frågor. Jag har också lärt mig att stå ut med att vara tyst tillsammans med Gud. Jag har övat mig i att känna en sorts djup frid. Fast världen och det egna livet kan kännas kaotiskt och skört har jag ändå en tillit till att Gud har lovat ta hand om oss. Jag tror att det finns en sorts mod som föds när man tror.



Vad var det som gjorde att du vågade ställa upp i biskopsvalet?

Många i vårt stift bad mig göra det. Då tänkte jag att jag som själv försökt uppmuntra kvinnor att söka kyrkoherdetjänster och ledaruppdrag inom kyrkan måste också själv våga stiga fram.

Du är 42 år, en relativt ung biskop. När Björn Vikström blev vald till biskop i Borgå stift sa han att han inte kommer att stanna till pensioneringen. Tänker du som han?

Jag tror att jag är ungefär i samma ålder som många andra biskopar när de blivit valda, och då har ingen tyckt att de är unga – jag undrar om det att jag upplevs som ung ändå kan vara en könsfråga? Jag tycker att Björns exempel var hälsosamt och bra. Jag har inte velat slå fast hur jag gör för egen del, men jag tycker att Björn visade ett gott exempel.



Är det viktigt att det finns en annan kvinna i biskopskollegiet – Esbobiskopen Kaisamari Hintikka?

Absolut, det har väldigt stor betydelse. Jag är väldigt glad över det. Jag skulle inte vara här idag om man inte långsiktigt inom kyrkan skulle ha jobbat för att kvinnor ska få ta plats. Om inte båda könen är representerade är det något som saknas. Då används inte alla gåvor som kunde användas.



Vad är din vision för kyrkan, som biskop?

Kyrkan är som bäst inne i en stor förändringsprocess. Dagens Finland är mer mångreligiöst och mångkulturellt än förr, och allt fler hör inte till något religiöst samfund alls. Det innebär att kyrkan får en annan roll. Jag hoppas att kyrkan också skulle se de möjligheter det för med sig. Kyrkan har ofta varit en stark aktör i lägen då den inte haft en maktposition. Kanske det ger oss mod att delta i samhällsdebatten och bidra med kyrkans röst i den. Sedan skulle jag hoppas att kyrkan kunde vara modigare i miljöfrågor.

Många vanliga finländare bär inte på stora religiösa upplevelser. Hur ser du på kyrkans och trons roll i deras liv?

Jag tänker att människans liv är som en lång hemresa. Under den resan känner vi gemenskap med varandra och med något större. Kyrkans uppgift är att vara en trygg plats när vi går den vägen.



Finns det något i livet du ångrar?

– Min uppväxt inom den gammellaestadianska rörelsen var på många vis trygg och bra, men den var också ganska begränsad. Man vågade inte alltid stiga ut ur den världen och interagera med andra, den andliga gemenskapen var sin egen värld. Det fanns mycket gott där, mycket jag är tacksam för. Men jag önskar ibland att jag hade varit modigare, att jag vågat möta andra på ett modigare sätt.




Mari Leppänen

– Nyvald biskop i Åbo ärkestift. Jobbar nu som stiftsdekan i samma stift. Blev prästvigd år 2012.

– Familj: Man och tre barn som är 18, 17 och 14 år gamla.

– Firar jul så här: Enklare och lugnare än vanligt. ”Vi är hemma och så går vi ut i skogen och hittar en gran, och så tänder vi ljus. Om vi inte kan gå i julkyrkan så tittar vi på en strömmad gudstjänst."

Text: Sofia Torvalds


mening. I sin färska bok skriver Merete Mazzarella om det som är så stort att det nästan blir pinsamt. 2.2.2017 kl. 09:04

profilen. – Oberoende om vi vill inse det eller inte är ungdomarna den framtida kyrkan, säger Cecilia Alameri, teologistuderande, underlöjtnant i reserven och förespråkare för ungas delaktighet i kyrkans beslutsfattande. 2.2.2017 kl. 13:29

äktenskapet. I en enkät som Kirkko ja kaupunki och Helsingin Sanomat låtit göra framgår det att bland annat kyrkoherden i Vanda svenska församling kan tänka sig att upplåta församlingens kyrksal för vigsel av homosexuella par. 31.1.2017 kl. 15:36

vigselrätt. Ärkebiskop Kari Mäkinen har inte gett prästerna tillstånd att viga homosexuella par. Hans öppningstal på biskopsmötet har väckt diskussion. 30.1.2017 kl. 14:02

Helsingfors. Från och med vecka fem öppnar Hermansstads diakonihus i Helsingfors sina dörrar för hemlösa som behöver någonstans att sova över natten. Det betyder att de tillfälliga natthärbärgen som Helsingfors församlingar turats om att arrangera i stadens kyrkor upphör. 27.1.2017 kl. 14:57

vigselrätt. Biskoparna vill utreda följderna av om kyrkan ger upp vigselrätten. 26.1.2017 kl. 14:43

äktenskap. Det är viktigt att vi i kyrkan förstår vilken betydelse ändringen i äktenskapslagen har för regnbågsfolket och deras nära, sa ärkebiskop Kari Mäkinen då han öppnade biskopsmötet i Helsingfors igår. 26.1.2017 kl. 11:12

film . – Jag har inget nytt att säga mina barn, nu är det min tid att lyssna, säger skådespelaren Ville Virtanen. 26.1.2017 kl. 00:00

Kultur. Kyrkans kulturpris 2016 tillföll de två teaterregissörerna Arto Myllärinen och Jouni Laine. 24.1.2017 kl. 17:00

ungdomens kyrkodagar . För jämlikhet i församlingsarbetet, digitalisering och fler unga till kyrkomötet, röstade de som samlats på Lärkkulla under veckoslutet. Många frågor och beslut delade åsikterna bland ombuden. 23.1.2017 kl. 16:56

Östnyland. Kyrkpressen har ställt tre frågor till Clas Abrahamsson om den utredning som domkapitlet i Borgå stift gjort kring församlingsstrukturen i Östra Nyland. 23.1.2017 kl. 15:36

ung kyrka. Årets upplaga av Ungdomens kyrkodagar körde i gång på torsdag kväll i Karis. 20.1.2017 kl. 11:18

liberal. Han vill förändra kyrkan. – Jag hoppas att alla som vill att samkönade par ska få vigas i kyrkan väljer att stanna kvar i den. 23.1.2017 kl. 15:57

film. Agnus Dei väcker frågor om hur man bäst tjänar Gud och hur man kan fortsätta att tro när det värsta hänt. 20.1.2017 kl. 15:57

teve. Trygghet och tillit är förutsättningen för ärlighet och öppenhet. Det vet Maria Sundblom Lindberg, som intervjuat femton familjer om det som är svårast och viktigast i livet. 19.1.2017 kl. 10:34

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05