Sofie Björkgren-Näse ville göra en kalender som får människor att längta efter att öppna nästa lucka

adventskalender.

För bokstavsillustratören Sofie Björkgren-Näse var uppdraget att skapa en adventskalender lite av en dröm som gick i uppfyllelse.

2.12.2020 kl. 10:05

– Jag har själv alltid haft adventskalendrar. Jag tycker om spänningen inför öppnandet av nästa lucka.

Den spänningen har hon tagit fasta på när hon skapat årets adventskalender.

– Jag ville skapa en kalender som får människor att vilja öppna första luckan – och sedan vilja fortsätta.

Adventskalendern skulle delas ut i Helsingfors, Esbo, Vanda, Grankulla och Kyrkslätt som en gåva från de lokala församlingarna. På grund av ett mänskligt misstag har de adventskalendrar som församlingarna i Helsingfors, Vanda och Grankulla delat ut med veckans nummer av Kyrkpressen fått finskspråkiga insidor. Kalendrarna som delas ut i Esbo är svenskspråkiga både på in- och utsidan. Läs mera här.




Vad är det som gör att du är så fascinerad av bokstäver?

– Jag förstår det inte helt och hållet själv. Men jag minns att en vän som för tio år sedan gick på designskola i Stockholm berättade att de just då höll på med typografi. Det sög till i hjärtat på mig och jag kände att det vill jag också göra. Jag har alltid varit fascinerad av att rita och förstå förhållandet mellan två bokstäver och hur de matchar varandra.

Årets kalender har hon skapat genom att lyfta ett ord per lucka. Innehållet i varje lucka består av två delar – dagens ord på insidan av den öppnade luckan och en kort text som anknyter till ordet.

Rent konkret betyder det att hon jobbat med tre gånger 27 ord, eftersom årets kalender har 27 luckor och eftersom hon även textat orden till de finska och engelska kalendrarna.

Sofie Björkgren-Näse har även skrivit de svenska texterna.

– Det har varit fint att bolla med de andra skribenterna. Alla kalendrar har sin egen ton eftersom vi alla lagt in vår personliga stämning i texterna.

Temat för årets kalender är klassiskt i dessa sammanhang: julgran

– Det satte igång min kreativitet. Jag ville hitta ett sätt att närma mig temat som inte var så traditionellt. Men i och med att jag ritar ord har jag inte känt att jag behövt hitta på nya sätt att rita de traditionella bilderna kring jul och advent.

Hon jobbar mycket analogt, tecknar för hand och jobbar sedan vidare med bilderna på dator.

– Jag har fått jobba mycket mer med färg än jag gjort tidigare. För mig har det varit jätteroligt att utgående från något handgjort få jobba fram strukturer och mönster och sånt.

Riv av luckorna!

Hon hoppas att adventskalendern ska kunna sprida lite glädje under en adventstid som ser ut att bli annorlunda i år.

– Tröst och inspiration är väl vad jag hoppas kunna ge. Och så lite av den traditionella ivern att få öppna en lucka varje dag. Egentligen är det så enkelt, det finns inte så mycket psykologi bakom det. Det finns en barnslig iver i det, både för barn och vuxna.

– Kalendern är främst riktad till vuxna, men jag vet att både mina egna barn och mina kompisars barn är fascinerade av bokstäver.

Tanken är också att man ska kunna riva av luckorna och använda dem till något – till exempel som bokmärken eller julgranspynt.

– Det var en tanke med att bokstavsillustrationen är på insidan av luckdörren, då kan man använda dem på flera sätt.

Sofie Björkgren-Näse har också gjort några instruktionsvideor som man kan se på sociala medier om man själv vill testa lettering och bokstavsillustration.

– Det är lite nörderi från mitt håll som jag sedan utvecklat till ett yrke. Det här är något av det roligaste jag vet, så det skulle vara fint om jag kunde inspirera någon annan.

Sofie Björkgren-Näse

Bor i Stockholm, kommer ursprungligen från Kronoby i Österbotten.

Bokstavsillustratör som bland annat visar sina alster på instagramkontot @fialottajanssondesign.

Text: Erika Rönngård
Foto: Erika Gerdemark


Människa. Man behöver inte förstå nattvardens mysterium, det fungerar i alla fall.  23.1.2008 kl. 00:00

Kyrka. Kandidaterna i de kyrkliga valen som hålls 11 februari har nu fått sina nummer. 23.1.2008 kl. 00:00

Samhälle. Pengar finns men lyckan är en bristvara. Hur de två hör ihop känner folk inte längre till. – Det skulle behövas en ny, bred väckelse i vårt land, säger nationalekonomen Kari Nars som skrivit boken Pengar och lycka. Och han menar faktiskt en väckelse av kristet snitt. 23.1.2008 kl. 00:00

Världen. Bibeln är viktig för svenskens uppfattningar kring etik och moral. En av tre, 32 procent, menar att Bibeln har mycket stor eller ganska stor betydelse för värderingarna. Detta framgår av den svenska Bibelbarometern 2008 som presenterades förra veckan. 23.1.2008 kl. 00:00

Kyrka. De tre svenska församlingarna i stadskärnan slås samman. Lukas församling i väst och Markus i norr går ihop. Matteus i öst hålls kvar. Det förslaget skickade utredningsman Roy Aller till domkapitlet i Borgå förra veckan. 22.1.2008 kl. 00:00

Kyrka. Borde kyrkan be om förlåtelse? Den frågan var temat för en paneldebatt som avslutade seminariet om kyrkan och inbördeskriget 1918. Nej svarade riksdagsledamot Erkki Tuomioja medan panelens övriga deltagare reflekterade över vad kyrkan eventuellt borde be om förlåtelse för och av vem. 22.1.2008 kl. 00:00

Kyrka. Finska Missionssällskapets tidning Mission blir gratistidning, den ges ut fyra gånger per år och sänds till alla understödjare och församlingar. 22.1.2008 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkan välkomnar semestrande finländare att arbeta som frivilliga utomlands. Det här kom fram då kyrkan informerade om sitt utlandsarbete på resemässan förra veckan. 21.1.2008 kl. 00:00

Ledare. Ledare 4/2008 Den tyske kulturfilosofen Friedrich von Schlegel har beskrivit historien som en profet som blickar bakåt. Hans landsman Konrad Adenauer, Tysklands första förbundskansler, har för sin del sagt att historia är slutsumman av alla de ting som kunde ha undvikits. Enligt den holländske kulturfilosofen och kulturhistorikern Johan Huizinga har varje kultur den historia som den kan förstå. 21.1.2008 kl. 00:00

Rolf af Hällström. I en Hbl-kolumn förra året gick teknologiprofessorn Paul Lillrank åt journalisters missbruk av ord. En trafikstockning på Västerleden kallas kaos. I verkligheten råder motsatsen, eller ordning. När trafikhindret är borta startar alla bilarna på sin tur och trafiken flyter. 21.1.2008 kl. 00:00

Kyrka. Stärkt andligt liv, betydelsen av medlemskap, interaktion, administration som tjänar verksamheten, globalt ansvar och ansvar för de svaga. Så ser förslaget till strategi för lutherska kyrkan 2015 ut. Förslaget överlämnades i dag till Jukka Paarma. 21.1.2008 kl. 00:00

Kyrka. I år finns ett svenskt projekt inom ramen för insamlingen Gemensamt Ansvar. Projektet har temat Arbete – genom samarbete. De ansvariga räknar med att projektet ska komma att beröra cirka 30 finlandssvenska utvecklingsstörda personer. 21.1.2008 kl. 00:00

Kyrka. Insamlingen Gemensamt Ansvar inleds den 3 februari. Sammanlagt 40 000 frivilliga samlar pengar som går till att hjälpa finländare med utvecklingsstörning att få jobb och till liberianer som bygger upp sitt land. 20.1.2008 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkans utlandshjälp levererar 130 000 tält till de områden i Kenya som drabbats av oroligheter. 19.1.2008 kl. 00:00

Kyrka. Församlingarna i Vanda har tilldelats kyrkans miljödiplom. 19.1.2008 kl. 00:00

radio. Från och med den 1 september hörs inte längre klockringning på lördag klockan 18 i Radio Vega. 5.9.2016 kl. 13:18

Arkitektur. Enligt Sari Dhima präglas den moderna finska kyrkoarkitekturen av en viss ängslighet. 2.9.2016 kl. 15:21

Bok. Kyrkpressens recensent Joanna Nylund har läst Peter Sandströms Laudatur. 2.9.2016 kl. 14:57

Äktenskap. Biskopsmötets redogörelse om kyrkans äktenskapssyn har väckt besvikelse hos många. – Det beror på ett missförstånd, säger Björn Vikström, biskop i Borgå stift. 2.9.2016 kl. 13:50

diakoni. Att bli subjekt i sitt eget liv. Det är det som innebegreppet empowerment, som nu tillämpas inom diakonin, handlar om. 24.8.2016 kl. 12:46