Sofie Björkgren-Näse ville göra en kalender som får människor att längta efter att öppna nästa lucka

adventskalender.

För bokstavsillustratören Sofie Björkgren-Näse var uppdraget att skapa en adventskalender lite av en dröm som gick i uppfyllelse.

2.12.2020 kl. 10:05

– Jag har själv alltid haft adventskalendrar. Jag tycker om spänningen inför öppnandet av nästa lucka.

Den spänningen har hon tagit fasta på när hon skapat årets adventskalender.

– Jag ville skapa en kalender som får människor att vilja öppna första luckan – och sedan vilja fortsätta.

Adventskalendern skulle delas ut i Helsingfors, Esbo, Vanda, Grankulla och Kyrkslätt som en gåva från de lokala församlingarna. På grund av ett mänskligt misstag har de adventskalendrar som församlingarna i Helsingfors, Vanda och Grankulla delat ut med veckans nummer av Kyrkpressen fått finskspråkiga insidor. Kalendrarna som delas ut i Esbo är svenskspråkiga både på in- och utsidan. Läs mera här.




Vad är det som gör att du är så fascinerad av bokstäver?

– Jag förstår det inte helt och hållet själv. Men jag minns att en vän som för tio år sedan gick på designskola i Stockholm berättade att de just då höll på med typografi. Det sög till i hjärtat på mig och jag kände att det vill jag också göra. Jag har alltid varit fascinerad av att rita och förstå förhållandet mellan två bokstäver och hur de matchar varandra.

Årets kalender har hon skapat genom att lyfta ett ord per lucka. Innehållet i varje lucka består av två delar – dagens ord på insidan av den öppnade luckan och en kort text som anknyter till ordet.

Rent konkret betyder det att hon jobbat med tre gånger 27 ord, eftersom årets kalender har 27 luckor och eftersom hon även textat orden till de finska och engelska kalendrarna.

Sofie Björkgren-Näse har även skrivit de svenska texterna.

– Det har varit fint att bolla med de andra skribenterna. Alla kalendrar har sin egen ton eftersom vi alla lagt in vår personliga stämning i texterna.

Temat för årets kalender är klassiskt i dessa sammanhang: julgran

– Det satte igång min kreativitet. Jag ville hitta ett sätt att närma mig temat som inte var så traditionellt. Men i och med att jag ritar ord har jag inte känt att jag behövt hitta på nya sätt att rita de traditionella bilderna kring jul och advent.

Hon jobbar mycket analogt, tecknar för hand och jobbar sedan vidare med bilderna på dator.

– Jag har fått jobba mycket mer med färg än jag gjort tidigare. För mig har det varit jätteroligt att utgående från något handgjort få jobba fram strukturer och mönster och sånt.

Riv av luckorna!

Hon hoppas att adventskalendern ska kunna sprida lite glädje under en adventstid som ser ut att bli annorlunda i år.

– Tröst och inspiration är väl vad jag hoppas kunna ge. Och så lite av den traditionella ivern att få öppna en lucka varje dag. Egentligen är det så enkelt, det finns inte så mycket psykologi bakom det. Det finns en barnslig iver i det, både för barn och vuxna.

– Kalendern är främst riktad till vuxna, men jag vet att både mina egna barn och mina kompisars barn är fascinerade av bokstäver.

Tanken är också att man ska kunna riva av luckorna och använda dem till något – till exempel som bokmärken eller julgranspynt.

– Det var en tanke med att bokstavsillustrationen är på insidan av luckdörren, då kan man använda dem på flera sätt.

Sofie Björkgren-Näse har också gjort några instruktionsvideor som man kan se på sociala medier om man själv vill testa lettering och bokstavsillustration.

– Det är lite nörderi från mitt håll som jag sedan utvecklat till ett yrke. Det här är något av det roligaste jag vet, så det skulle vara fint om jag kunde inspirera någon annan.

Sofie Björkgren-Näse

Bor i Stockholm, kommer ursprungligen från Kronoby i Österbotten.

Bokstavsillustratör som bland annat visar sina alster på instagramkontot @fialottajanssondesign.

Text: Erika Rönngård
Foto: Erika Gerdemark


Mest läst

    kyrkans fyraårsberättelse. Finländarna går fortsättningsvis oftast i kyrkan på julafton. 2015 besökte 320 000 människor kyrkan eller församlingen den dagen. 22.11.2016 kl. 10:16

    asylsökande. Där ministeriet betonar säkerheten talar kyrkan om människovärde. I stort sett fanns det samsyn om att slå vakt om tryggheten i landet – för alla. 21.11.2016 kl. 16:28

    profilen. Hemmet påverkar barnens uppväxt. Det finns ingen neutral uppväxtmiljö. Barnen kan inte växa ur ett vakuum. Varje människa har ett trossystem som påverkar livet och de val man gör, säger Saara Kinnunen, pensionerad familjerådgivare och författare. 17.11.2016 kl. 15:19

    psykiatri. På den psykiatriska avdelning där Anders Blomberg jobbar är det inte ovanligt att patienter har religiöst färgade psykoser. 17.11.2016 kl. 07:28

    Kyrkomötet. Kyrkomötet motsätter sig undervisnings- och kulturministeriet förslag att frysa indexjusteringen av finansieringen för de samhällsuppgifter kyrkan sköter för åren 2017-2019. 11.11.2016 kl. 13:43

    Kyrkomötet. 25 kyrkomötesombud har publicerat ett skriftligt ställningstagande där de uttrycker sitt stöd för kyrklig vigsel av homosexuella. 10.11.2016 kl. 10:31

    andaktsprogram. Gudstjänsterna kan äntligen få en fast sändningstid, säger Svenska Yles direktör Marit af Björkesten. 9.11.2016 kl. 10:19

    äktenskapet. En undersökning visar att 48 procent av finländarna är positivt inställda till att par av samma kön ska kunna vigas i kyrkan. Bara 17 procent vill att kyrkan avstår från vigselrätten. 8.11.2016 kl. 13:54

    musik. Johannes döparens var en visionär och sanningssägare, säger jazzlegenden Heikki Sarmanto som skrivit musiken till ett oratorium om mannen från ödemarken. 8.11.2016 kl. 12:54

    Kyrkomötet. Då ärkebiskop Kari Mäkinen öppnade kyrkomötet i Åbo på tisdagen talade han om kyrkans roll i en samhälleligt utmanande och världspolitisk osäker situation. 8.11.2016 kl. 13:00

    Höstdagarna. För att ta reda på sanningen om Höstdagarna har vi intervjuat chefen bakom hela samlingen, Patricia Högnabba. 7.11.2016 kl. 15:35

    Höstdagarna. Mod var temat när ungdomar från hela Svenskfinland samlades till höstdagsgemenskap i Toijala. KP bjuder på ett bildsvep från helgen 7.11.2016 kl. 15:24

    Höstdagarna. Höstdagsreportrarna Jenni Rahja och Linnéa Boström har tagit pulsen på programledarna Emma Lidman och Patrick Koski. 5.11.2016 kl. 13:26

    debatt. – Det har blivit värre, säger Johanna Korhonen om den finländska debattkulturen. Hon vill lära oss att lyssna på dem som inte tänker som vi. 3.11.2016 kl. 14:20

    Framtidskyrka. Kyrkoråden försvinner. Kyrkomötesdelegaterna blir färre. Kyrkostyrelsen omorganiseras och KSCA läggs ner. De här förslagen ska förenkla beslutsfattandet och anpassa kyrkan till ett lägre medlemstal. 3.11.2016 kl. 01:00

    FÖRSAMLINGSVAL. En välrepresenterad grupp bland dem som fått mycket röster i församlingsvalet på svenska är lärare. En av dem är Cecilia Åminne i Jakobstad. En pedagogisk blick på kyrkans röstningssystem lämnar en del övrigt att önska; framöver skulle hon gärna se direktval av kyrkomötesombud och biskopar. – Det är jätteskumt att säga att alla är lika värda, men sedan får alla inte rösta. 20.11.2022 kl. 22:39

    FÖRSAMLINGSVALET. Församlingen var en av de få i Finland som höjde röstningsprocenten sedan församlingsvalet 2018. 20.11.2022 kl. 22:20

    FÖRSAMLINGSVALET. Församlingsvalet är på gång under dagen. Röstningslokalerna stänger klockan 20. I Borgå röstade Anna Simonsen, 56, som medlem i kyrkan för första gången i livet. Med sin röst ville hon motverka den skeva representationen i kyrkan. 20.11.2022 kl. 13:48

    KYRKOHERDETJÄNST. Kyrkoherdetjänsten i Korsnäs församling har nu fått en sökande: pastor Rose-Maj Friman, som är chef för sjukhussjälavården i Vasa. 18.11.2022 kl. 13:40

    mariehamn. När Giséla Linde gick kursen Livsstegen fylldes hon av vördnad över hur mycket vi orkar med – och hur mycket kraft vi har. Hon fick också syn på att kyrkan ofta står för en mer generös blick än världen utanför. 16.11.2022 kl. 10:42

    Mest läst