– Vi tycks ha en inneboende törst efter helighet. Och dessutom ett sinnesorgan – i brist på bättre ord – som darrar när tillvarons bråddjup uppenbaras, säger Joel Halldorf.

Joel Halldorf i ny bok: ”Religiösa människor har inte monopol på andliga erfarenheter”

Bok.

– Vi människor beskriver oss gärna som ”homo sapiens”, den förnuftiga varelsen. Jag vill hävda att vi är den dyrkande varelsen, säger den svenska teologen och författaren Joel Halldorf.

26.11.2020 kl. 14:14


Den svenska teologen och författaren Joel Halldorf har skrivit boken ”Gud: Jakten”, som försöker gå i dialog med den andliga längtan som finns i vår tid.

– Sverige beskrivs ibland som världens mest sekulariserade land, men det betyder inte att här saknas tro och helighetslängtan. Detta finns över allt, och det tar sig uttryck i allt från en jakt på extatiska erfarenheter till konsumtion och nationalism. Det är detta jag försöker få fatt i, förklarar Joel Halldorf.



Vi lever i en tidsålder som kallas ”gudlös och materialistisk”, ändå tycks människor drabbas av existentiell svindel. Varför?

– Vi tycks ha en inneboende törst efter helighet. Och dessutom ett sinnesorgan – i brist på bättre ord – som darrar när tillvarons bråddjup uppenbaras. Vi människor beskriver oss gärna som ”homo sapiens”, den förnuftiga varelsen. Men vi är ”homo adorans”: den dyrkande varelsen.



Hur skulle du förklara ”en gränserfarenhet” för en som inte alls tror på Gud?

– Jag tror som sagt att även människor som inte kallar sig religiösa har sådana erfarenheter. Faktum är att om man studerar litteratur, konst, musik eller film så ser man att där finns gott om beskrivningar av andliga erfarenheter utanför de traditionella religionerna. Vad jag syftar på är sådana där ögonblick när kosmos ställer ett fönster på glänt, och man anar något av evigheten bortom tiden.



Vad vill titeln på din bok,”Gud: Jakten”, säga oss?

– Jag skriver om gudslängtan, och jag hävdar att den moderna människans sökande efter Gud har formen av en jakt. Vi jagar, aningen rastlöst, efter det heliga. Det märks inte minst i det växande intresset för starka upplevelser, det forskarna kallar för ”peak experiences”. Hit hör både dramatiska väckelsemöten i karismatisk stil, men också arenarock, droger och idrottsupplevelser. Jag ser jakten som ett tecken på vår längtan, men samtidigt vill jag uppmuntra till ett mer tålmodigt och stillsamt sökande. Vi behöver öva oss att finna den Gud som alltid är närvarande, oavsett var vi är.



Hur känns det att ge ut en bok på ett sekulärt humanistiskt förlag?

– Det var väldigt roligt! De uppmuntrade mig hela vägen, både att skriva om andlighet och existentiellt sökande och att resonera teologiskt.



»Vi är civiliserat oense, vilket bara det är en bra sak i en så polariserad tid som vår.«




Du och förlagschefen för Fri Tanke, Christer Sturmark, ”förenas i insikten att existentiell reflektion, oavsett livsåskådning, är oerhört mycket bättre än likgiltighet och nihilism”. Berätta mer!

– Jag och Christer Sturmark har olika uppfattningar om en del saker, men vi förenas i frågorna. Vi har samtalat mycket, både på scen och privat, och respekterar varandras olikheter. Vi är civiliserat oense, vilket bara det är en bra sak i en så polariserad tid som vår. Sedan är båda intresserade av frågor som rör sanning och mening, liksom av andliga erfarenheter.



Du ger tre handfasta andliga råd i slutet av boken. De är inte speciellt specifikt kristna råd. Vill du kort berätta om dem?

– De tre råd jag ger handlar om att uppmuntra människor att utveckla vanor och finna gemenskaper för andlig fördjupning. Själv är jag ju kristen, och skulle gärna se att fler började be och gå i kyrkan. Men för den som tycker att det skulle vara främmande är det en god sak om han eller hon söker andlig fördjupning. Att man börjar gå den vägen, och så får man se vart den för en. Det är viktigt för oss som människor att inte ignorera den här delen av oss.



Du tycker att högmodet och rädslan är de mest förödande lasterna för människan i allmänhet och för det andliga äventyret i synnerhet. Kan du berätta varför du tycker det?

– Vilken bra fråga! Jag tänker att de här lasterna är så allvarliga bland annat för att de gör oss passiva. Högmodet har den effekten eftersom det får oss att tro att vi redan vet allt och inte behöver utforska mer. Vi förväxlar oss själva med Gud, och tror att vi har hela kunskapen och kan frälsa oss själva. Rädslan får oss att stänga fönstret mot världen och sluta oss i oss själva. Vi vågar oss inte ut på den omtumlande resan mot Gud. Båda kortsluter med andra ord vårt andliga sökande, vår naturliga rörelse mot Gud.

Christa Mickelsson


Herdeval. Monica Cleve och Kristian Willis har sökt kyrkoherdetjänsten i Vanda svenska församling. 8.3.2021 kl. 15:40

Skidning. Det åttonde Vasaloppet för sjukhusteologen Catharina Englund i Jakobstad blev inte av i år. I stället skidade hon loppet i hemmaspåret. 8.3.2021 kl. 10:30

Kolumn. Hemma hos kyrkoherde Stefan Äng i Jomala hänger en ikon som tittar ner på klädhögar och dammråttor. 4.3.2021 kl. 16:19

arabvärlden. Till Al Massira får man bjuda in sina vänner på en vandring under vilken man lär känna varandra och möter olika saker. Programmet kan jämföras med en Alphakurs, men i första hand för den arabiska kulturen. 4.3.2021 kl. 11:14

kyrkoherdeval. Under pågående pandemi har domkapitlet sänkt tröskeln för församlingarna att få avvika från regeln att ordna folkval av kyrkoherde. Men någon sådan automatik finns inte. 4.3.2021 kl. 08:50

Kyrkans Ungdom. Rebecka Stråhlman är färsk ordförande för Kyrkans Ungdom. Kyrkpressen tog henne på pulsen. 3.3.2021 kl. 18:41

barn. Ron, tre månader, har smilgropar och världens gladaste leende. Hans föräldrar Anette och Samuel Sundelin har väntat på honom i sjutton år. – Det skulle har varit lättare att vänta om vi hade vetat vad Gud har för plan. 3.3.2021 kl. 10:11

konfirmandundervisning. De vill fixa en meningsfull konfirmandtid och att erbjuda lägergemenskap är en prioritet för församlingarna i Helsingfors. Det blir skriba också i år, även om det kräver en del tålamod, flexibilitet – och att ha en kristallkula skulle inte skada. 2.3.2021 kl. 13:41

Finlands svenska prästförbund. Janette Lagerroos är nyvald ordförande för Finlands svenska prästförbund. Hon har jobbat upp sig ”från gravens botten”. 1.3.2021 kl. 19:06

religionsundervisning. Ett religionsämne för alla på Åland – alla deltar i samma undervisningsgrupp oberoende av samfund eller åskådning. 1.3.2021 kl. 18:32

fasta. Kanske årets fasta inte handlar om att avstå, utan om att få in något som gör att du orkar till påsk 25.2.2021 kl. 16:58

Corona. Mellan 20 och 25 personer utsattes för coronaexponering i Jakobstads svenska församling på fredag. Samtliga berörda är kontaktade och satta i karantän. 23.2.2021 kl. 13:54

Åbo. Lars-Runar Knuts har varit medlem i församlingsrådet i 46 år. – Och aldrig har jag känt mig som en gummistämpel. Jag har faktiskt kunnat påverka. 22.2.2021 kl. 15:50

korsholm. Mats Björklund är nyvald kyrkoherde i Korsholms svenska församling. Han har lång stubin och gillar att hålla i trådarna. 18.2.2021 kl. 20:00

kallelse. I samskolan ville han inte ha någon yrkesvägledning. För Göran Björk visste han skulle bli pastor, så stark var hans kallelse. Men när han inte längre kunde vara pastor blev han vilsen. 18.2.2021 kl. 06:00

Analys. I Indien har det hinduistiska religionsprogrammet ghar whapsi lett att förtrycket av landets över 100 miljoner kristna ökar, skriver Torsten Sandell i en analys. Han hade en unik möjlighet i februari att besöka den underjordiska kyrkan i Uttar Pradesh. 27.5.2024 kl. 10:51

kyrkoherdeinstallation. När Yvonne Terlinden installerades till sin tjänst i Karis idag var den sol ute och sol inne. "Vi gratulerar församlingen till en vis och ödmjuk kyrkoherde", sa en gäst. 26.5.2024 kl. 16:31

INGERMANLANDS KYRKA. Kollekter till Ingermanlands kyrka i Ryssland är förbjudna, anser den finländska åklagarmyndigheten. Kyrkan har omkring 100 vänförsamlingar i Finland. 17.5.2024 kl. 19:00

kyrkostyrelsen. Martina Harms-Aalto från Helsingfors blir Borgå stifts nya ledamot i Kyrkostyrelsens plenum. 16.5.2024 kl. 16:23

STATSSTÖD. Kyrkan lägger om modellen för hur 124 miljoner euro i stöd från staten fördelas på annat sätt. Församlingar på Kimitoön, i Raseborg och Lovisa hör till vinnarna. 30.11.-0001 kl. 00:00