Församlingar, föreningar och kommunens representanter samlades för att planera årets julhjälp i Malax.

Många händer bidrar till en god jul

malax.

Viljan att ge någon annan en guldkant till julen är stor. I Malax samlas ett brett nätverk för att se till att hjälpen når så många som möjligt.

28.10.2020 kl. 16:31

Julhjälpen är en lång tradition som samlar många hjälpande händer. Gåvorna som delas ut kan bestå av en matkasse, ett presentkort, ett bio- eller restaurangbesök. Församlingarnas diakoni och Malax kommun samarbetar med organisationer och föreningar inom tredje sektorn.

– Tillsammans tänker vi att vi når längre, säger Anne Bjurbäck som är diakon i Malax församling.

Hon och familjearbetare Annika Svevar håller i trådarna, samlar och koordinerar de hjälpande händerna. Inför höstens planeringsmöte gick inbjudan ut till olika aktörer: från Psykosociala föreningen till Marthaföreningar till frikyrkoförsamlingar. Den sammanbindande faktorn är viljan att hjälpa dem som är i behov inför julen.

– Vi har uppmärksammat en utmaning: många vill ge till barnfamiljerna, berättar Annika Svevar.

Tanken att familjerna ska ha mat och barnen få julklappar är fin, men det har resulterat i att samma familjer kunnat få julgåvor från flera olika organisationer.

– Det är därför vi har bjudit in alla. Nu vill vi distribuera matväskorna på ett annat sätt. Till barnfamiljer men också till ensamstående, unga vuxna, pensionärer som inte har så stor pension. Vi vill täcka ett större område och göra en bättre utdelning.

– Jag brukar säga: vem som helst kan bli i behov av hjälp, säger Anne Bjurbäck.

Familjearbetare Annika Svevar, diakon Anne Bjurbäck samt Heddy Norrgård som är diakoniarbetare i Petalax och Bergö.


Förra året
var det över hundra hushåll i kommunen som fick julhjälp.

– Jag tror att vi kommer ha fler hushåll i år, säger Annika Svevar.

Coronapandemin har påverkat människors livssituation och skapat en ny grupp som är i behov av hjälp. En del har förlorat jobbet eller blivit permitterade och familjer som tidigare inte haft ekonomiska problem befinner sig plötsligt i en helt ny situation.

Hjälpen hittar fram på olika sätt. Tillsammans har de som jobbar i församlingen och kommunen en ganska heltäckande bild av behoven. Frågan brukar också gå ut till daghem och skolor.

Men visst kan det också vara en utmaning att nå alla de människor som kanske skulle behöva hjälp.

– Det finns en skam eller rädsla kopplad till att ta emot hjälp, säger Annika Svevar.

Anne Bjurbäck konstaterar att det är viktigt att respektera människors integritet, och inte truga hjälpen på någon som tackar nej.

Den som vill bidra till hjälpen kan göra det på olika sätt. Nytt för i år är en småskalig penninginsamling som pågår från mitten av oktober till årsskiftet. Men det är också möjligt att ge matvaror.

– Ifjol var det personer som på sin gata eller väg gjorde upprop på Facebook och utmanade varandra i gårdsgruppen, berättar Annika Svevar.

De föreningar som är med bestämmer själva hur de samlar in gåvor. Marthor och andra frivilliga brukar sticka sockor och vantar, medan Lions valt att skaffa presentkort på kläder.

– Mittemellanmarthorna i Malax har köpt julklappar till barnen. Vi har fått önska från barnskyddets sida, säger Annika Svevar.

Allas engagemang gläder. Det skulle kännas tungt att dra det här lasset själva, konstaterar de.

Julhjälpen 2020

Företag, föreningar eller privatpersoner kan donera en valbar summa till Julhjälpens konto:
Julhjälpen i Malax-Petalax-Bergö FI22 5670 7320 0350 44

Insamlingstillståndet i kraft: 15.10–31.12.2020

Om du känner någon som behöver julhjälp i år kan du kontakta:
Annika Svevar, 050 53 81 060
Anne Bjurbäck, 050 33 81 059

Emelie Wikblad



KRIGET I UKRAINA. Ryssland hoppades på att skapa ett religiöst inbördeskrig mellan ortodoxa i Ukraina – men misslyckades, säger religionsvetaren Tornike Metreveli i Lund. 5.1.2023 kl. 18:00

KYRKANS UTLANDSHJÄLP. Med 10 miljoner euro insamlat för Ukraina har Kyrkans Utlandshjälp slagit alla tidigare insamlings­rekord. Vid årsskiftet blir Afrikaerfarna Tomi Järvinen chef för hjälporganisationen. 5.1.2023 kl. 14:31

MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16

psalmer. Svenska kyrkan fick över 9 000 förslag på nya psalmer när den rikssvenska psalmboken ska förnyas och revideras. 4.1.2023 kl. 11:11

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, blir präst i den lutherska kyrkan i Lettland. I mitten av januari åker han till staden Liepaja för att jobba med en internationell församling där. 3.1.2023 kl. 13:45

BORGÅ STIFT. Borgå stifts jubileumsår inleddes på nyårsdagen. Temat för jubileumsåret är Tillsammanskraft – Mångfald och samarbete. 31.12.2022 kl. 15:12

korsholm. Han är ung, men inga­lunda oerfaren. Benjamin Häggblom ser sina unga år som både en styrka och orsak till eftertanke. 22.12.2022 kl. 14:54

mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13

jesus. – Det finns både en konfirmand och en forskare här uppe, säger Lundprofessorn Dick Harrison och knackar på sitt huvud. Han vill tro och betraktar sig definitivt som en kristen. Som historiker tycker han Bibelns Jesus håller för överraskande mycket källkritik – utom kanske julevangeliet då. 22.12.2022 kl. 10:00

JULTIPS. Som bäst blir julen värme och gemenskap. Som sämst blir den press, jämförelse och ensamhet. 22.12.2022 kl. 19:00

UNGDOMSFRÅGOR. Christer Romberg är ny sakkunnig i ungdomsfrågor, men på fältet är han redan gammal i gemet. 2.9.2024 kl. 17:01

BÖCKER. Christa Mickelsson och Sofia Torvalds är kolleger på Kyrkpressen, men också goda vänner. De är båda bokaktuella i höst. I sina nya böcker avhandlar de hur man reser sig efter ett fall, respektive hur man egentligen ska tas med livssorgen. 1.9.2024 kl. 19:06

fotboll. Borgå stifts lag Ankdammen United var det mest jämställda laget i kyrkans turnering Gloria Patri – men tyvärr räckte det inte ända fram. – Vi kämpade hårt men det var tungt, konstaterar lagledaren Kristian Willis och lagkaptenen Lukas Brenner efter en svettig dag i Vierumäki. 30.8.2024 kl. 17:36

kyrkkaffe. Stämningen på kyrkkaffet är inte alltid hundra procent avslappnad – men det gör ingenting. Vid kaffebordet lär vi oss också att möta människor som inte är som vi eller tycker som vi, skriver Edit Koskinen. 28.8.2024 kl. 16:43

festival. Att retreatgården Snoan fortfarande finns, behövs och verkar, det ska firas den 13–15 september. – Vi ser fram emot en fest med glädje, en fest för vad som varit och för vad Snoan har betytt, säger Kalle Sällström. 28.8.2024 kl. 16:17