Simone Öhman jobbar med barnverksamheten i Kristinestads församling.

Tygrester, strumbyxor och ståltråd fick nytt liv som personer ur Bibeln

Kristinestad.

Vad kan jag göra av gamla strumpbyxor och Pringles-rör? Simone Öhman brukar locka till sig kreativa uppgifter var hon än är. I församlingen har hon också fått andra värdefulla erfarenheter.

16.9.2020 kl. 09:30

När Simone Öhman tog en paus i sina klasslärarstudier kom hon till Kristinestads svenska församling.

– Jag har varit en del i dagklubben – och sysslat med kreativa uppgifter och utmaningar, beskriver hon sitt arbete.

Hon har sytt julrekvisita, gjort pyssel, producerat videor. När barngrupperna fick ta paus på grund av coronapandemin har fokus legat mer på det kreativa.

– Stina kom en dag och sa: Vi skulle behöva stora dockor då vi berättar bibelberättelser i kyrkan. Skulle du kunna tänka dig att göra dem?

Församlingens ledande barnledare Christina (Stina) Caldén-Back och ungdomsarbetsledare Jeanette Ribacka-Berg låg bakom idén. Församlingen hade redan några dockor, men de tyckte de var så små att de inte syntes ordentligt.

– De hade en idé om att vi skulle göra basen av Pringles-rör och några plastkoner som de hade fått. Jag fick experimentera fritt och använda mig av allt jag kunde tänkas hitta i materialskåpen.

"Det är många olika moment. Ansiktet görs av gamla strumpbyxor, ögonen av tygrester, munnen målar jag och armarna har en ståltrådsstomme så att de ska gå att böja och ändra position på dem. Sedan ritar och syr jag kläder och skapar personliga frisyrer åt dockorna."


Även om just dockprojektet var
en ny erfarenhet beskriver sig Simone Öhman som en kreativ person, hon tycker om att pyssla och handarbeta.

– Oavsett var jag jobbar är det som att jag drar till mig lite sådana uppgifter. Det har varit väldigt roligt.

– Det är många olika moment. Ansiktet görs av gamla strumpbyxor, ögonen av tygrester, munnen målar jag och armarna har en ståltrådsstomme så att de ska gå att böja och ändra position på dem. Sedan ritar och syr jag kläder och skapar personliga frisyrer åt dockorna.

Hennes tips för den som blir inspirerad är: Kolla Pinterest, idea med någon, kolla materialskåpen. Och återbruka! Många gånger kan man återanvända sådant som annars skulle hamnat i återvinningen. Bara fantasin sätter gränser för skapandet.

Simone brukar få höra: ”Oj, hur kan du göra sånt där, jag skulle aldrig”. Själv väljer hon inställningen: våga prova! Ofta ser saker mer avancerade ut än vad de faktiskt är.

– Så sätter man sig ner och kliar sig lite i huvudet och blir lite frustrerad – vad har jag egentligen gett mig in på? – men sen blir det nog bra i slutändan, bara man låter processen ha sin gång.

Dockorna illustrerar olika personer i Bibeln och tanken är också att en docka ska kunna spela flera roller.

Dockorna lär också få en roll i Kristinestads traditionella levande julkalender, där olika fönster i staden förvandlas till kalenderluckor. (Men vad som kommer finnas i den luckan ska vi inte avslöja här.)


Foto: Jeanette Ribacka-Berg


Rätt plats att vara

Församlingens barnverksamhet var ganska ny för Simone Öhman när hon började jobba i Kristinestad. Hon växte upp utanför Stockholm och flyttade i skolåldern till Lappfjärd, som är hennes mammas hemtrakt.

– Man märker att det är en annan sammanhållning i en mindre kommun. Fler barn deltar i de aktiviteter och klubbar som ordnas.

Att det är hennes grej att jobba med barn har tiden i församlingen bekräftat. Men den här arbetserfarenheten har även gett henne nya insikter.

– Det blir lätt att man tänker: jag vill jobba som klasslärare, det är det jag ska göra i resten av mitt liv. Men man märker ju att det finns så många andra inriktningar eller arbetsplatser. Jag tycker att Stinas jobb och det jag gör nu är väldigt roligt. Det är något jag kunde tänka mig att jobba med även i framtiden.

Hon är tacksam och tycker hon haft tur som på vägen till att återuppta studierna får vara just här.

– Det är nog rätt plats att vara på, både med personerna och arbetsuppgifterna. Hela atmosfären är väldigt välkomnande och varm.

Emelie Wikblad



BLI PRÄST. Kirsi Saarinen jobbar vid polisen med att bekämpa svart och grå ekonomi och göra samhället mer rättvist – men hon drömmer om att bli präst. Just nu gör hon församlingspraktik i Väståboland. 6.6.2023 kl. 15:00

Kolumn. Lena Blomstedt önskar, hoppas och vill att våra församlingar har en stark diakonal profil. Att var och en som kommer till vår kyrka stiger in genom en öppen dörr till ett välkomnande rum där någon ser, lyssnar och bekräftar. 31.5.2023 kl. 16:29

psalmer. Med hjälp av webbplatsen psalmbok.fi i mobilen är det lätt att sjunga med också då det inte finns psalmböcker till hands. 2.6.2023 kl. 08:00

UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00

PRÄSTASSESSOR. Monica Heikel-Nyberg har enligt det premiminära valresultatet valts till prästassesor för perioden 1.9.2023-31.8.2026. 24.5.2023 kl. 15:58

FINSTRÖM. Finströms kyrka är en av Finlands viktigaste kyrkor. Det säger konsthistoriker Åsa Ringbom som ägnat en stor del av sin karriär åt att forska i kyrkorna på Åland. Nu är hon aktuell med en bok om Finströms kyrka. 22.5.2023 kl. 18:33

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsens tjänstemän fick rapp: Uppmanades snabba på omställningen för att banta ner gruppen av dyra centrala ämbetsverk inom kyrkan. Esbobiskopen Kaisamari Hintikka övervakar arbetet. 18.9.2024 kl. 16:20

mat. När Thomas Lundin är utmattad lagar han mat. – När jag är helt slut gör jag ett långkok på två timmar. Då kan jag inte störas med jobbsamtal. Jag är i stunden, jag lyssnar på musik. Jag hör ju hur provocerande det här låter! 18.9.2024 kl. 11:58

orgel. Elis Helenius tog sig an Ekenäs kyrkas orgel för ett och ett halvt år sedan. Trots sin unga ålder har han spelat i tolv olika kyrkor – och uppträtt på konsertsalorgeln i Musikhuset i Helsingfors. 17.9.2024 kl. 18:24

kyrkostyrelsen. Konsulten Eero Laesterä föreslår att Kyrkostyrelsen om fem år har ett enklare uppdrag. Upp till 40 jobb kan bli överflödiga. Borgå stift och kyrka på svenska är inte undantagna. 17.9.2024 kl. 13:39

LATINAMERIKA. I Sydamerika är de lutherska kyrkorna försvinnande små. Men de har sin plats i samhällen som genom årtiondena har förblivit turbulenta. Kyrkpressen talade med ”presidenterna” för kyrkorna i Venezuela och Bolivia. 17.9.2024 kl. 10:00