Känns tanken på att återgå till jobbet och vardagen efter semestern väldigt jobbig?

Annette Nyholm: "Om känner starkt obehag för att återvända till jobbet behöver man fundera över varför det känns så"

vardag.

Annette Nyholm, psykoterapeut, tycker att det är viktigt att reflektera över vad det är som gör att det känns tungt att återvända efter semestern.

3.8.2020 kl. 10:15

Plötsligt tog semesterns frihet slut och jobbvardagen ramlade över oss. Hur ska vi orka komma igång igen? Och var går gränsen mellan normalt motstånd mot vardagen och verklig ångest över att återvända efter ledigheten?'

– Är det något i själva jobbet, eller handlar det bara om att det har varit så skönt att vara ledig?

Till en viss grad är det förstås normalt att det tar emot att återgå till jobbet, men det finns varningstecken som tyder på att det rör sig om mer än att man vant sig av med vardagen.

– Om man har rejäl ångest, sömnsvårigheter och känner starkt obehag för att återvända till jobbet behöver man fundera över varför det känns så obehagligt och om det indikerar att man behöver göra någon form av förändring i sitt liv.

Ett stort varningstecken är om du känner att semestern inte räckte till för att göra dig utvilad.

– Men det beror också på hur man lagt upp sin semester. Om den varit prestationsinriktad och inte gett utrymme för att bara vara är det svårt att hinna vila ut.

Allt roligt behöver inte ta slut bara för att semestern gjorde det.

– Finns det något att se fram emot under arbetsdagen, till exempel en trevlig lunch eller kaffepausen?

Annette Nyholm är psykoterapeut och uppmanar oss att känna efter om vi verkligen måste prestera så mycket.

Det är också viktigt att planera in trevliga saker under hösten. Fundera över vad det är som fått dig att må bra under semestern. Kan du ta med dig något av det till vardagslivet? Här handlar det om att prioritera, men det kan förstås vara svårt om man upp-
lever att det redan nu är svårt att få tiden att räcka till – till exempel om man jobbar heltid och har små barn.

– Men vi människor fastnar också väldigt lätt i tankemönster av att det här är den enda möjligheten. Vi har blivit lite itutade att det ska gå att göra alla de här sakerna samtidigt, men det går inte alltid.

Då kan man behöva fundera över om det till exempel går att dra ner på arbetstiden eller göra en del av jobbet på distans.

Man behöver inte vara så duktig
Att ekorrhjulet stannade upp under våren hoppas hon har fått oss att fundera över hur vi vill leva.

– Många, både arbetstagare och arbetsgivare, har upptäckt möjligheten till distansarbete. Men jag tror också att man börjat reflektera över om man verkligen måste resa så mycket och spendera så mycket pengar på olika saker.

Hon tror att speciellt familjer skulle må bra av att se över vardagen efter coronavåren.

– Kanske många under våren lärde sig att man klarar sig inte bara med mindre lön utan också med mindre hobbyverksamhet. Det lönar sig att tillsammans fundera över om man måste prestera alla de här sakerna.

– Sänk ribban. Man får fuska lite och ta genvägar, man behöver inte vara så duktig hela tiden.

Annette Nyholm möter många utmattade i sitt arbete. Det har lärt henne att det kan ta lång tid att erkänna för sig själv att man behöver göra en förändring.

– Jag har sett ganska allvarliga fall där människor pressat sig tills kroppen inte längre orkat med. Det är viktigt att lyssna på sig själv och sin kropp, vad är det som känns bra på riktigt?

Nyholm jobbade under många år som lärare och var psykoterapeut på deltid. För ett år sedan blev hon företagare på heltid.

– Nu tycker jag att det är jätteskönt att få bestämma över min arbetstid. Jag var klar med mitt förra arbete och redo att gå vidare. Vi behöver våga ta lite risker, så att vi inte fastnar i att göra något bara för att vi tror att vi måste.

Hon rekommenderar att vi reflekterar över livet kontinuerligt, och påminner om att den goda vardagen handlar om små saker – till exempel en picknick på en filt i vardagsrummet.

Erika Rönngård



pris. Enligt prisjuryn är biskop Mari Leppänen en karismatisk och orubblig främjare av en mer tolerant andlig kultur i Finland. 2.6.2022 kl. 18:04

NÄRPES. Närpes församling lyssnade in familjernas behov. Resultatet blev en juniorklubb för sommarlovslediga barn och en heldagsdagklubb som startar i höst. 30.5.2022 kl. 11:10

diakoni. ”Så snett kan det aldrig gå att du inte kan komma och tala med oss”, säger diakoniarbetaren Henrika Lemberg i Borgå. 20.5.2022 kl. 12:52

KLIMATET. Upp till 22 miljoner euro kan de evangelisk-lutherska församlingarna lyfta ur sina skogar varje år. När kyrkan ska vara klimatneutral 2030 får många se över sina invanda avverkningar. 26.5.2022 kl. 12:00

livshistoria. 102-åriga Doris Ståhl har varit med om två krig, evakuerat föräldrahemmet under Porkalaparentesen och suttit i Stockmanns källargångar när Helsingfors bombades. Ukrainakriget följer hon med i tidningen. – De arma människorna! Det är så hemskt så man kan inte tänka på det. 27.5.2022 kl. 16:27

KYRKANS SKOGAR. Med sina 4 356 hektar skogar är Karleby kyrkliga samfällighet den största skogsägaren inom kyrkan i Finland. 26.5.2022 kl. 11:59

KRIGET I UKRAINA. Bland dem som flyr kriget är en del de mer utsatta än andra. Vandaförsamlingarna gjorde tidigt ett beslut om vem de främst skulle ta hand om. 20.5.2022 kl. 12:38

Personligt. Elina Sagne-Ollikainen lärde sig tidigt att en människas tid här på jorden tar slut. – Det är viktigt för mig att jag använder den tid jag fått väl. 25.5.2022 kl. 12:15

ANDETAG. Louise Häggström och hennes man valde att säga upp sig från sina jobb och flytta till Bergen, en stad i ett land de aldrig besökt tidigare. Hon bloggar på Andetag-bloggen på Kyrkpressens sajt. 24.5.2022 kl. 08:26

LÄGER. I slutet av juli ställs Sabina Wallis inför sitt eldprov: att vara lägerledare vid sommarlägret i Pieksämäki. Själv har hon varit där varje sommar sedan hon var ett halvt år. 23.5.2022 kl. 18:00

TJÄNST. Domkapitlet har fått in fem ansökningar till tjänsten som stiftsdekan. För jobbet, i vilket man framför allt lägger upp prästernas fortbildning, presenterar de sökande olika meriter. De "kan Åbo Akademi", "kan regnbågsfolket" eller "kan dialogen med väckelserörelserna". 20.5.2022 kl. 16:20

domkapitlet. Domkapitlet ändrar på hur församlingspastorerna tillsätts. 19.5.2022 kl. 15:57

FÖRSAMLINGSSAMMANSLAGNING. Den föreslagna nya församlingen, som ska bestå av Malax, Petalax och Bergö församlingar, verkar inte kunna heta något där ortnamnet Malax ingår. 18.5.2022 kl. 15:56

FÖRSAMLINGSVALET. Låt inte studier och andra framtidsplaner hindra dig från att ställa upp i församlingsvalet, säger Nicolina Grönroos. 16.5.2022 kl. 13:11

GAMMAL KYRKA. Björnholmens kyrka i Jakobstad hade varit till salu i ett år innan någon vågade ta sig an projektet. De som vågade är Lars och Monica Granlund. De såg möjligheter i byggnaden. 12.5.2022 kl. 15:41

SAMKÖNADE PAR. Jenny Jansson var delegat vid Metodistkyrkans generalkonferens när samfundet fattade beslut om att godkänna samkönade vigslar. 3.6.2024 kl. 20:28

INGERMANLANDS KYRKA. Den ingermanländska kyrkans präster skapar förvirring bland kyrkfolket, säger ärkebiskop Tapio Luoma. I vems mässa går man, till vilken kyrka blir ens barn döpt? 3.6.2024 kl. 10:00

STIFTSFULLMÄKTIGE. Anita Ismark fortsätter leda stiftsfullmäktige. Missnöje med att den konservativare kandidatlistan blev illa representerad i personvalen. 30.5.2024 kl. 18:45

SOMMARLÄGER. – Arrangörerna får akta sig, för jag tror det kommer mer folk i år än ifjol då de som avvaktade får höra att lägret funkar bra i Nykarleby också, tror Anna Finell. 29.5.2024 kl. 20:04

sverige. I Arjeplog i Norrbotten i Sverige har det varit tradition att hålla högstadiets avslutning i kyrkan. Under pandemin föll den traditionen bort och skolan började fira avslutning i klassrummet i stället. 29.5.2024 kl. 19:38