Magnus Sundman vid hemkyrkan i Pargas. På kyrkogården kan man bekanta sig med många bekanta namn. Finlands första ärkebiskop, Jacob Tengström, har ett gravkapell,

Skärgårdskyrkorna berättar om vår historia

Väståboland.

Vi har inte så många borgar och slott i Finland – men kyrkor har vi. Guiden Magnus Sundman ser Finlands historia passera i skärgårdens kyrkor.

18.6.2020 kl. 13:36

För Magnus Sundman är kyrkorna i Väståboland något han kan på sina fem fingrar – sedan nittiotalet har han guidat grupper i de trakterna. Han jobbar till vardags som lärare på Axxell, men om somrarna blir han guide.

– Den här våren har varit lugn på grund av coronaepidemin. Jag har min första guidning först 25 juni, vanligen brukar de sätta igång i maj, säger han.

Men sedan blir det fullt program: ett femtontal dagar i juli, helt fullt i augusti och några guidningar i september.

Pargas kyrka är hans hemkyrka.

– Den är den käraste av dem alla, den är stämningsfull och vacker.

Också vid gudstjänsttid hittar man ofta Sundman i kyrkbänken – han är aktiv lekman i församlingen och viceordförande i församlingsrådet.

När han guidar grupper brukar han få in en till tre kyrkor på programmet. Kyrkor kan nämligen vara ett känsligt kapitel – man kan inte räkna med att alla vill gå in.

– Alltid när jag för en grupp till en kyrka säger jag att den som vill komma med får komma. Är det 50 personer i gruppen så är det så gott som alla som följer med in.

Kyrkor bjuder på svalka under heta sommardagar, men också på en lektion i historia.

– Jag guidar ofta grupper från finska inlandet, och de är fascinerade av att kyrkorna är så gamla och byggda i sten. Vi har 75 medeltida gråstens-
kyrkor i Finland, frånsett dem på Åland, och en tredjedel av dem finns i sydvästra Finland.

– Kyrkan är ju en helig plats, men också en viktig sevärdhet. Vi har ju inte över huvudtaget så många slott och borgar eller gamla besöksmål i Finland, vilket utländska turister brukar kommentera.

Skärgårdens kyrkor är fascinerande också för att de är så olika.

– Under en dag kan man besöka exempelvis kyrkorna i Pargas och Houtskär. Pargas är en 1400-talskyrka och Houtskärs kyrka en kors-
kyrka i trä från tidigt 1700-tal. Båda är fina och genuina.

Under guidningarna brukar turistgruppen sätta sig i bänkarna och Magnus Sundman berättar om historia, sedvänjor, föremål och personer.

– Till exempel i S:ta Maria kyrka i Houtskär brukar jag berätta att byarna fortfarande går och sätter sig på sina ”egna” platser i kyrkan. Jag gillar att berätta sådant som inte står i guideböckerna, sådant som jag vet, läst och hört gällande orten och människorna.

Varje grupp betyder nya utmaningar, säger han. Du träffar dem bara en gång och då gäller det att ta vara på stunden.

– I en kyrka kan man utläsa vår historia, lager på lager. I Pargas kyrka berättar jag om våra medeltida stormän Erik och Klas Fleming, som ligger begravda under kyrkgolvet. Men jag visar också på senare tiders förändringar.

Skärgårdskyrkorna är alla olika. Korpo kyrka är en mäktig, enskeppig kyrka av åländsk modell – där finns Nordens enda lektorium, en sorts läktare som går över mittgången. Pargas kyrka är byggd av svenskar, Nagu kyrka har estniska drag. Längst norrut i Väståboland är Iniö kyrka alltid värd ett besök. Den karga träkyrkan på Själö, med avdelningen för dem som led av spetälska, är mycket speciell.

– De finskspråkiga besökarna brukar gripas av att kyrkorna är så stora och unika. De förvånas också över att det är så svenskt. ”Är vi på Åland nu?” kan någon fråga när vi besöker Houtskär. Många har inte förstått hur stark svenskan är. De intresserar sig också för närheten till vattnet – att kyrkan var ett ställe man kom till med båt.

Och efter avslutad guidning vill finska grupper ofta sjunga en psalm.

– Jag kan inte psalmtexter på finska så där kommer jag till korta! Men det tycker jag är en fin tradition.

Sofia Torvalds



tidskrift. Peter Björkman är poesiälskare, bibliotekarie och redaktör som tror på det skrivna ordets förmåga att stävja polarisering och bygga broar mellan religioner och livsåskådningar. 9.8.2016 kl. 15:00

sng. Sacred harp är en sångstil som är högljudd och rytmisk, och som inte är ämnad för perfekta uppföranden. Hillevi Lasén vill få också finlandssvenskarna att sjunga psalmer ända från tårna. 4.8.2016 kl. 10:49

kyrkoherdeval. Församlingsrådet i Petrus församling valde kyrkoherde på fel grunder. Nu pågår en dialog mellan rådet och Monica Heikel-Nyberg i hopp om att lösa situationen. 2.8.2016 kl. 11:41

ryssland. – Det begränsar men utestänger inte möjligheten att verka, säger Andrey Heikkilä från Finska Missionssällskapet om ny rysk religionslag. I Pingstkyrkan är man ändå oroliga för hur lagen kommer att verkställas. 2.8.2016 kl. 08:56

Påven fördömer med all kraft alla former av hat och ber för dem som har drabbats, uppger Vatikanens talesman efter morgonens terrordåd under en mässa i Normandie. 26.7.2016 kl. 16:06

församling. Pauluskyrkan i Helsingfors förvandlades till en livlig fotbollsstudio under kvartsfinalerna i fotbolls-EM. En fotbollsnattvard fick markera samhörigheten mellan församling och fotbollssupportrar. 21.7.2016 kl. 14:51

lovsng. Lovsång, svenska och Finland. När engelska Anna Ruddick kände att Gud kallade packade hon väskan och reste iväg, utan att vara säker på vad som väntade. 19.7.2016 kl. 11:18

Helsingfors förvaltningsdomstol gav Monica Heikel-Nyberg rätt i besvär. 14.7.2016 kl. 16:27

Gäddnäs. Prästerna svarar. 15.7.2016 kl. 14:00

folkkyrka. – Kyrkan i England har fjärmat sig från de vanliga människorna och lagt beslag på vad det innebär att vara kristen, säger professor Linda Woodhead, expert på samtida religion. 14.7.2016 kl. 13:00

lekholmen. Lekholmen är en populär lägergård dit många tidigare konfirmander gärna vill återvända. Genom den uppskattade holmboverksamheten är holmen nu öppen för alla. 13.7.2016 kl. 16:26

seinjoki. Besökare på bostadsmässan i Seinäjoki har också möjlighet att fira nattvard eller sjunga med församlingen. 12.7.2016 kl. 14:53

kyrkans samtalstjnst. När den hektiska vardagen tystnar kan ensamhet och ångest komma upp till ytan. Då behöver det finnas hjälp att få, säger krisarbetare. 8.7.2016 kl. 10:44

Sfp. För Anna-Maja Henriksson är den kristna värdegrunden självklar. Men hon vill inte göra politik på religionen. – Det är den alltför värdefull för. 6.7.2016 kl. 13:10

Borgå. Borgå kyrkliga samfällighet reserverar mer pengar för missionsarbete och internationell diakoni. 5.7.2016 kl. 08:39

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13